I Tyskland satsar energibolagen på att använda restvärme i lågtemperatursystem för fjärrvärme, men i Sverige är intresset fortfarande lågt. Även svenska fjärrvärmebolag måste våga satsa på lågenergisystem nu, för att vara konkurrenskraftiga framöver. Det hävdar Kristina Lygnerud, chef för energigruppen på IVL, som deltar i flera internationella projekt om restvärmeåtervinning.

I dagens fjärrvärmesystem, som ofta kallas tredje generationens fjärrvärme, har man en framledningstemperatur på omkring 80-110 grader C. I lågtemperatursystem handlar det istället om temperaturer under 60 grader. Med sådana låga temperaturer går det att ta vara på restvärme från betydligt fler källor, exempelvis datahallar, tunnelbanan och livsmedelsbutiker. Det finns idag omkring 150 fjärrvärmenät runt om i världen där man använder sig av restvärme med låga temperaturer, men endast ett fåtal av dessa finns i Sverige.

Bild: Kristina Lygnerud. Foto: Sofia Sabel.

Kristina Lygnerud anser att utvecklingen i Sverige går förvånansvärt långsamt:

– Vad ska energibolagen göra när avfallsmängderna minskat och skogen används till annat än förbränning? Hur länge ska man vänta med att ställa om fjärrvärmesystemen till lägre temperaturer? Bolagen behöver påbörja framtidssäkringen nu.

Anledningarna till att fjärrvärmebolagen behöver satsa på lågtemperatursystem är flera menar Kristina Lygnerud och pekar på att traditionella fjärrvärmebränslen kommer att bli en bristvara, att restvärmen är en resurs som redan finns tillgänglig, att restvärmeanvändning skapar en bättre kunddialog samt att ekonomin kan bli bättre.

Till år 2050 tror Kristina Lygnerud att den svenska energiproduktionen är omställd och att energibolagen inte använder fossilt och endast en mindre andel biobränsle i värmeproduktionen.

– När bränslena blir en bristvara blir det mer självklart att använda överskottsvärme från olika processer – det gäller såväl höga temperaturer och värme från industrier som restvärmekällor med lägre som man ofta får från olika verksamheter i städer, t.ex. avloppsvatten och livsmedelsaffärer.

I framtiden tror Kristina Lygnerud att man i även kommer att använda värmen från sjöar och hav i högre utsträckning det vill säga värme med ultralåga temperaturer. Fjärrvärmen, som kan ta vara på denna restvärme, kommer därmed ännu mer till sin rätt än idag. Hon bedömer också att priset på koldioxid framöver kommer att få en prislapp som reflekterar den klimatkris vi befinner oss i.

Just miljökraven kommer också leda till starkare kundrelationer menar Kristina Lygnerud och pekar på att det finns att allt fler kunder som vill att energibolagen ska använda lokala, befintliga, restvärmekällor eftersom det ger ett grönt avtryck, något som är viktigt för allt fler fastighetsbolag.

– När man återvinner den lokala restvärmen krävs en skräddarsydd lösning vilket skapar en närmre kundrelation än vad som är gängse idag.

– Det är fantastiskt om du ser till affären. Man får kunder som långsiktigt är lojala. Detta dolda värde borde vara väldigt viktigt för fjärrvärmeföretag, men det är väldigt få som har insett att just den lågtempererade värmeförsörjningen driver en tätare kundrelation.

Men ändå väljer energibolagen i Sverige att satsa vidare på tredje generationens fjärrvärme. Förklaringarna är flera, inte minst en lång tradition av tekniken att elda bränsle och leverera hetvatten i höga temperaturer. Energibolagen har dessutom en tilltro till att det ska finnas kostnadseffektiva bränslen även framöver. Men detta är inte hela förklaringen. Det finns flera hinder  för att våga satsa:

– De legala ramverken och policydokument är gjorda för befintlig teknik, så här behöver det genomföras förändringar. I exempelvis i policydokument skulle man kunna skriva att vid tillgång på restvärme ska det användas när man bygger ut fjärrvärme.

– Det saknas kunskap om hur man ska bygga. Lågtemperatursystem består inte av några nya tekniska lösningar, men det krävs ändå en ny kunskap om hur man skapar ett effektivt system och det behövs kunskap för att upphandla, rita och bygga. Det ställer krav på många led i värdekedjan, från beställaren till installatören av systemet.

– Det finns ekonomiskt stöd till olika förnybara energisatsningar, men inget stöd för restvärmeåtervinning i fjärrvärmesystem (oavsett restvärmens temperatur).

– Fjärrvärmebranschen är anonym för många investerare.

– Det finns mycket pengar till gröna investeringar, men de institutionella investerarna har i väldigt liten utsträckning hittat till energibranschen. De förstår inte riktigt vad de ska investera i och de ser ett stort risktagande genom att det krävs infrastrukturella investeringar.

– Kan vi få dem att förstå dessa investeringarnas nytta och att det ger en långsiktig avkastning tror jag det kommer ske stora investeringar och vi att får se en snabb utbyggnad av lågenergisystem runt om i världen.

I Sverige har det traditionellt varit kommunala bolag som satsar på fjärrvärme och de investerar oftast i befintlig teknik. Kommuner är inte så riskbenägna vad gäller ny teknik när en samhällsnytta ska levereras, men å andra sidan premierar just kommuner ofta gröna satsningar, vilket ändå talar för att de ska våga göra satsningar i lågtemperatursystem. Får man in investeringarna tidigt i stadsplaneringen kan man lägga grunden till ett riktigt flexibelt energisystem på sikt, där både storskaliga system och lokala system samverkar för bästa effektivitet.

Vad krävs då för att få fart på byggande av lågenergisystem?

– Det viktigaste är att demonstrera att det går att göra nya lösningar och att de skapar ett mervärde. Sedan är det också viktigt med ekonomiska incitament, så att det finns en bra ekonomi i affären redan idag och att energibolagen inte enbart ser det som en framtida affär.

Det kan exempelvis ske genom subventioner under en övergångsperiod, vilket man ju gjort på ett framgångsrikt sätt med solceller. Något liknande skulle antagligen behöva införas för restvärmesatsningar i lågtemperatursystem anser Kristina Lygnerud. Hon påpekar att det inte är förrän 2050, när de fossila bränslena fasats ut, biobränslet används till annat och kostnaden på koldioxid är skyhög som affären blir enkel att räkna hem med kort payback och hög avkastning.

– Oavsett om det kommer subventioner eller att bolagen vågar investera ändå, så behöver svenska bolag göra dessa satsningar inom en nära framtid, annars riskerar de att stöta på problem när de bränslen som idag är vanligt förekommande försvunnit, avslutar Kristina Lygnerud.

***

Fakta – nu ska lågtemperatursystem testas

Under hösten startade EU:s innovationsprojekt Reward Heat, vilket har fokus på låga temperaturer i fjärrvärmesystem. Projektet är fyraårigt och det ingår åtta demonstrationsprojekt där man ska testa olika tekniker och olika temperaturer. Kristina Lygnerud ansvarar för att se hur man skapar en affär i de lågtempererade systemen. I projektet ingår ett svenskt projekt, som ska genomföras i Råå utanför Helsingborg. Där ska en stadsdel konvertera från naturgas till att använda restvärme från en industri, livsmedelsaffär och returtemperaturen på fjärrvärmesystemet.

Ett annat spännande EU-projekt är Reuseheat, som IVL koordinerar. Där genomför man demonstrationsprojekt med restvärmeåtervinning i befintliga fjärrvärmenät från lågtemperaturkällor som tunnelbana, avloppsvatten, kylprocess i ett sjukhus samt en datahall. www.reuseheat.eu