I en slutreplik skriver Torsten Dilot och Niclas Ohlsson att produktionskostnaden för vindkraften i sig är sekundär ur ett systemperspektiv eftersom den inte inkluderar anpassning av elnätet, lagring eller reservkraft och inte tar hänsyn till den överutbyggnad av kapacitet som också krävs.

Lennart Söder efterfrågar en bättre analys. Turligt nog har forskning redan bidragit med en sådan. I ”Economic and environmental costs of replacing nuclear fission with solar and wind energi in Sweden” från 2017 gör Sanghyun Hong, Staffan Qvist och Barry W. Brook en genomgående analys av svenska förhållanden och konstaterar bland annat följande:

– Replacing nuclear power with renewables in Sweden increases greenhouse-gas emissions.
– Large-scale peak-gas capacity is required if nuclear power is phased out.
– Renewables require substantial overbuild to supply electricity reliably.

Vidare skriver de också att:

”In conclusion, our economic and greenhouse-gas emissions analyses demonstrate that replacing nuclear power with renewables will be neither economic nor environmentally-friendly with regards to the climate.”

Så kanske är det så att vi behöver ta ett steg tillbaka i debatten. 100 % förnybart argumenteras för med ekonomiska argument – men i slutändan är det inte ekonomi som är den primära frågeställningen. Detta är en fråga om att åstadkomma ett fungerande samhälle med så litet klimat- och miljömässigt avtryck som möjligt. Där är helt enkelt ett fossilfritt system med kärnkraft inkluderat överlägset ett förnyelsebart system i Sverige. Detta kan sammanfattas i följande punkter:

– Kärnkraften kan, till skillnad från vindkraften, planera sin produktion.
– Kärnkraften är beroende av uranbrytning, vilket självklart har en påverkan på miljön. Den påverkan är idag jämförbar med annan gruvbrytning – och då materialbehovet är betydligt större för både vind- och solkraft per producerad TWh blir dessa kraftslags miljöpåverkan från gruvbrytning desto större.
– Vind- och solkraft kräver många, många gånger större landarealer än kärnkraft (gruvdrift inkluderad). Självklart finns det helt andra branscher som nyttjar mer mark – men det är knappast en ursäkt att inte välja det bästa alternativet.
– Kärnkraft är den minst farliga metod att producera energi som vi känner till. Till och med vind- och solkraft orsakar fler dödsfall per producerad TWh än kärnkraft.
– Kärnkraftsavfall så som det hanteras i Sverige idag är inte, och kommer inte vara, en fara för vare sig människor eller miljö.

I ljuset av detta synes ekonomiska aspekter mindre viktiga. Vi behöver ett fungerande elsystem i vårt samhälle på samma sätt som vi behöver vägar eller sjukvård. Och där är ett system med fortsatt kärnkraft i mixen bättre än ett utan.

Men om man trots detta fokuserar på ekonomin är Lennart Söders argument inte hållbara. SWECO-rapporten är inte en korrekt modellering av kostnaderna för ett 100% förnybart system. Vi har ändå refererat den för att den, trots sina brister, påvisar vilka kostnader och problem en sådan omställning kräver. De faktiska kostnaderna skulle bli ännu högre då rapporten inte tar hänsyn till det momentana behovet över hela året och nyttjar synnerligen optimistiska siffror för energilagring som uppgår till ~30-40 GW och en kostnad på ca 100 miljarder. Staffan Qvist – energiforskare och författare till boken Klimatnyckeln – påtalar att det behövs 615 GWh lagringskapacitet i Sverige baserat på historiska data, vilket motsvarar hela världens batteriproduktion för 2 års tid. Enbart detta skulle med SWECO’s beräkningar kosta minst 1600 miljarder utöver de kostnader som redan är angivna. Utöver detta är konceptet 100 % förnybart med stor andel intermittent kraft obeprövat och förespråkare refererar till diverse metoder och strategier som ännu inte beprövats i stor skala för att överhuvudtaget få systemet att fungera. Sådana innovationer är förstås möjliga men kommer alltid med en risk för större kostnader.

Ett system med 40 % kärnkraft vet vi har fungerat väl i Sverige under mycket lång tid. Satsar vi vidare på ett system med 40 % kärnkraft, ersätter gamla reaktorer med nya reaktorer till ett pris av 70 miljarder kr per reaktor, samt moderniserar och reinvesterar elnätet för 400 miljarder kr, vilket är kostnaden oberoende av energimix enligt Lennart Söder, och livsförlänger några av våra kärnkraftverk hamnar vi på en kostnad på 725 miljarder kr totalt. 100 % fossilfritt. Att jämföra med att det kostar minst 1600 miljarder för 100 % förnybart och att man med 100 % förnybart ändå inte kan vara säker på att få en säker leverans av elkraft. I kalkylen har antagits fyra nya reaktorer och livsförlängning av fyra reaktorer till en kostnad av 45 miljarder kr. Vi använder här samma värde som Lennart Söder anger som kostnad för livsförlängningen. Trots att vi tar till oss Lennart Söders siffror hamnar vi på en totalkostnad för ”100 % fossilfritt” under halva beloppet jämfört med totalkostnaden för ”100 % förnybart”.

Med en fossilfri framtida energimix med 40 % kärnkraft behöver vi inte satsa 58 miljarder på en höjning av vattenkraftseffekten. Vi behöver då inte röra våra älvar mera, vilket gynnar miljön. Vi borgar också för en fortsatt hyfsat jämn fördelning av vår kraftproduktion över hela landet, vilket är gynnsamt ur stabilitetssynvinkel genom kärnkraftens naturliga svängmassa samt inte minst ur effektivitetssynvinkel då vi slipper alltför stora överföringsförluster.

Att ersätta kärnkraft med vindkraft leder till ökade kostnader på systemnivå. IEA skriver i sin rapport ”Nuclear Power in a Clean Energy System”,  sid 5, att ta bort kärnkraften ur det framtida energilandskapet kommer att leda till kraftigt höjda elpriser. Energimyndigheten når en liknande slutsats i sin rapport ”100 % förnybar el”, närmast en dubblering elpriset jämfört med referensåret med kärnkraft (Figur 37 i Energimyndighetens rapport).

Vi kan således konstatera att produktionskostnaden för vindkraften i sig är sekundär ur ett systemperspektiv – eftersom den inte inkluderar anpassning av elnätet, lagring eller reservkraft och inte tar hänsyn till den överutbyggnad av kapacitet som också krävs. De allra flesta vill värna om klimatet och det gör vi bäst om vi lyssnar på IPCC och satsar på alla fossilfria alternativ. Vi behöver en miljörörelse 2.0.

Torsten Dilot, specialist nuclear power, competence area manager energy
Niclas Ohlsson, systemutvecklare och kärnkraftsförespråkare

Artikeln uppdaterades 190603 kl 14:57.