Sveriges faktiska utsläpp är inte 42 miljoner ton koldioxid om året, utan 74 miljoner ton. Tar vi utsläppsmålen till 2030 på allvar, måste vi avstå från biomassa som bränsle, skriver Harry Frank, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott.
IPCC levererade en ny rapport i oktober förra året. Det är intressant läsning. På 100 à 150 år har temperaturen stigit med ca 1°C. För att lyckas begränsa jordens uppvärmning med högst 0,5°C ytterligare, måste enligt IPCC jordens koldioxidutsläpp till 2030, det vill säga på ungefär tio år, minskas från dagens nivå till ungefär hälften.
Biomassan är numera en större energikälla i Sverige än det fossila bränslet (36,6 % jämfört med 32,5 % för fossila bränslen, enligt statistik för 2016). Det mesta av biomassan – till värme, el och drivmedel – kommer från skogen.
Enligt en utbredd uppfattning är denna biomassa klimatneutral och släpper inte ens ut koldioxid vid förbränning. Uppfattningen grundar sig på antagandet att den koldioxid som bildas vid förbränningen snabbt tas upp av återväxande bestånd eller av andra skogar. Utifrån detta förenklade synsätt har ansetts att bioenergi inte ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Dessa biogena utsläpp redovisas inte heller i den officiella statistiken för energisektorn.
Det här synsättet har haft stor inverkan på klimatpolitiken både nationellt och inom EU, vilket resulterat i strategier som syftar till ökat utnyttjande av skog för bioenergi som ersättning för fossilbaserad energi (kol, olja, gas). Det har också lett till att skogsbiomassa är klassificerad som förnybart bränsle och därmed som en viktig komponent i Sveriges och EU:s mål när det gäller ökad användning av förnybar energi.
I dubbel bokföring används debet och kredit för var sin sida av ett bokföringskonto. På motsvarande sätt borde utsläppen redovisas också på ett energikonto och ett markkonto (kolsänkor).
I en rapport från European Academies Science Advisory Council (EASAC), ”Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests”, presenteras fakta om skogarnas och skogsbrukets klimatpåverkan.
En kritisk faktor vid användning av biomassa för energiändamål är den tid det tar att kompensera för de utsläpp som sker vid förbränningen, så kallad payback time. EASAC:s uppmaning till Europeiska kommissionen är att fråga sig i vilken utsträckning storskalig bioenergianvändning från skog för energiändamål är förenlig med FN:s klimatmål.
Att använda träd till biobränsle konkurrerar med skogens vitala funktion som kolsänka eller industriråvara (pappersmassa, virke etc.). Det talas om olika metoder att fånga in och binda koldioxid, men det enda sätt vi idag vet fungerar i stor skala är skogsplantering. Att vi i Sverige mot den bakgrunden ska använda skogen som storskalig energikälla är orimlig logik. Förbränning av biomassa ger utsläpp i samma storleksordning som från fossila bränslen och den alstrade koldioxiden blir kvar i atmosfären i 50-100 år eller mer.
Naturvårdsverket har i en rapport dels beskrivit biomassans omloppstid och dels utsläppen från förbränning av biobränsle i de olika energisektorerna. Rapporten visar att de svenska utsläppen från biomassaförbränning, som alltså inte redovisas i statistiken för energisektorn, år 2017 var hela 32 miljoner ton koldioxid. Den siffran har också meddelats till IPCC.
Officiellt rapporterade Sverige 42 miljoner ton utsläpp av koldioxid 2017, men levererade genom tillskottet från biomassan alltså i verkligheten 74 miljoner ton till atmosfären.
Utsläpp i Sverige från förbränning av biobränslen i olika sektorer, 1990 – 2017. Källa: Naturvårdsverket
Skogen har som nämndes kapacitet att ta upp kol från atmosfären och kan över tid bygga upp sitt kolförråd. Men ett träd som växt i 100 år har inte en payback-tid på tio år, den tid som IPCC ger oss. I ett sådant tidsperspektivet ökar varje uppbränt träd koldioxidmängden i atmosfären långt mer än kolförrådet tillväxer.
Ska avverkningen dessutom – som föreslås – ökas ytterligare, för att täcka behovet av en kraftigt ökande efterfrågan på biobränsle, blir kolbalansen ännu mer negativ.
Det finns andra alternativ till det fossila bränslet än biobränslen, sådana som från första dagen är i det närmaste utsläppsfria. De kallas vattenkraft, kärnkraft, solkraft och vindkraft.
Biomassan från skogen är alltså inte lösningen, om vi vill minska utsläppen inom tio år. Utsläpp kan inte bekämpas med utsläpp. Att förbränna skogen i alla dess former är som att sitta på en gren som sågas av.
12 Kommentarer
12 Kommentarer
Torbjörn Sjödin
23 juli, 2022: 6:12 f mIntuitivt är det befängt att lösa en klimatkris på korttid till 2030 eller 2050. Varför skuldsätta nyttan
av skogen som redan gjort jobbet att konsumera CO2 under en människoålder – och orörd kommer
att förmultna och avge sin CO2 långsamt – eller väl brukad och nyttjad kommer den oss till gagn
på ett oslagbart sätt jämfört med alla andra enerrgikällor-råvaror om hela den sanningsenliga livscykelanalysen betraktas. Solceller från gruvan i Kinas Xinjang till idag hos oss med obefintlig / eller energikrävande återvinning liksom vindkraftverket som dessutom medför skövling av Amazonas balsa trä till vindbladskärnan likaledes inte lösts klimatmässiigt tillfredställande.
Den låga energidenbsiteten, oplanerbarheten och höga underhållskostnaden / övergivna verk ökar problemen med ökad andel vindkraft enl all erfarenhet. Potentiell deponi avskräcker.
En lokal vedpinne i en lokalt tillverkad panna driver en lokalt tillverkad turbin till ett lokalt elbehov
värme och produkter är OSLAGBART vilket förfäder och en armada ingeniörer redan vet.
Ett moratorium för oplanerbar areal krävande opålitlig hälsovådlig vindkraft är nödvändigt.
Varför kopiera tyska misslyckanden ?
.
SvaraNils-Olov Jonsson
17 maj, 2021: 12:39 e mÄr det inte ganska lätt egentligen – eller resonerar jag fel?
SvaraSäg att vi på 1 minut bränner upp ett träd som samlat kol i 50 år.
Ska vi i samma takt kompensera för detta behöver vi (om vi antar att trädet tar upp kol med samma hastighet under 50 år) plantera 26 280 000 träd under denna minut.
Långsammare ersättningsplantering leder till ökning av kolet i atmosfären. Skulle vi bara plantera 1 träd tar det 50 år innan vi kompenserat för det träd vi eldade upp. Under tiden har vi netto tillfört kol till atmosfären.
Att det träd vi eldade upp har ansamlat kol under gångna 50 år saknar betydelse – vi har ju likafullt ökat kolhalten i atmosfären under den tiden och satt oss i det bekymrande läge vi är i nu. Historien saknar betydelse – det är nu och framåt som gäller.
Problemet finns ju faktiskt i nutid – vi kan inte gärna säga att det löser sig om 50 år eller mer!
Eller hur?
Torbjörn Sjödin@Nils-Olov Jonsson
23 juli, 2022: 6:52 f mGör samma analys för alla andra energikällor över en 50 års period
Svaravilket CO2 avtryck som de olika åstadkommer.
Hugga tropisk skog eller ge befolkningen där fossil gas ?
Bengt Lindén
12 maj, 2021: 10:25 f mMycket bra och viktig artikel!
SvaraCO2 från biobränslen finns kvar i luftrummet i många år. För skogsråvara minst 20 år.
Biobränslen är bra för att ersätta fossila bränslen med de löser inga miljöproblem.
Erik Lindquist
4 maj, 2020: 5:57 f mKoldioxid behövs för växtligheten. Är koldioxidhalten geografiskt konstant eller varierar den? Om den varierar, kan man påvisa att i områden med lägre koldioxidhalt har man lägre växttakt? I så fall har man väl två motverkande intressen, temperaturhöjningen och livsmedelsförsörjningen?
SvaraNils_Åke Sandberg
8 oktober, 2019: 7:44 e mKoldioxid är en tung gas dubbelt så tung som luft och att den skulle bli kvar i 50-100 år närmast marken är osannolikt då skulle mänskligheten dö ut. 400 PPM av 10000 PPM som utgör 1 % av övriga gaser kväve och syre förutan tyder inte på att gasen lagras någon längre tid. En del blir kolrik jord det ser man när det brunnit och jordlagret bränts upp. Man till och med eldar för att få koldioxid till växthus så att det blir snabbare tillväxt.
SvaraUndrar om det inte åtminstone delvis handlar om pengatiggeri till forskningen som kanske sansar sig mot ersättning i anslag.
Johan Montelius
14 maj, 2019: 5:48 f m”Uppfattningen grundar sig på antagandet att den koldioxid som bildas vid förbränningen snabbt tas upp av återväxande bestånd eller av andra skogar.”
Intressant i sammanhanget är att IPCC anser att en stor de av den koldioxiden som bildas vid förbränning stannar i atmosfären i hundratals år (de har naturligtvis fel). Hela klimathotet bygger på dessa felaktiga antaganden så är man troende skall man definitivt inte elda upp något.
En lite mer nykter syn på saken är just att koldioxiden snabbt tas upp och det är utan problem som vi kan elda hur mycket biobränsle som helt ….. fast då försvinner underlaget för hotbilden…. knepigt blir det.
SvaraUlf Myrvold
10 maj, 2019: 3:54 e mHan påpeker vel at opptaket i skogen ikke kompenserer for utslipp ved forbrenning, selvom antall trær i skogen øker.
SvaraChrister Svensson
8 maj, 2019: 11:13 f mMycket bra artikel och analys! Man kan tillägga att använding av timmer till trähus är en utmärkt kolsänka med lång lagringstid.
SvaraBjörn F Möller
7 maj, 2019: 4:50 e mVarför pratar Harry bara om debet och inte kredit då? Självklart släpps koldioxid ut när biobränslen förbränns (debet). Samtidigt växer svensk skog till mer än vad som tas ut (kredit) och bidrar till en nettoökning av kolförrådet och positiv kolbalans. Så faktiska utsläpp är större än 42 miljoner ton men nettoutsläppen är lägre.
SvaraBertil Andersson
7 maj, 2019: 9:23 f mMycket bra artikel och analys!
SvaraJohan Montelius
7 maj, 2019: 7:01 f m”Tar vi utsläppsmålen till 2030 på allvar, måste vi avstå från biomassa som bränsle, ..:”
Vi kan också sluta ta dessa klimatmål på allvar och inse att det inte har någon som helst betydelse för klimatet om vi bränner biomassa.
Det är hög tid att lämna klimathotet bakom oss.
Svara