Elnätsföretag kan köpa lokal elproduktion om stamnätet inte kan leverera el på grund av bristande kapacitet. – Kontraktering av lokal produktion är absolut möjligt inom ramen för existerande regelverk, säger chefsekonom Therése Hindman Persson på Energimarknadsinspektionen.

Enligt Energimarknadsinspektionen finns inga juridiska hinder för ett elnätsföretag som vill upphandla lokal elproduktion för at kunna hantera kapacitetsbristen i det överliggande elnätet. Ibland har det uppstått osäkerhet om elnätsföretag enligt ellagen tillåts köpa in el på det här viset, men myndighetens svar är ”ja, det går bra”.

– Just för hantering av driftproblematik i det egna elnätet har vi varit tydliga med att det är möjligt för nätbolag att kontraktera lokal produktion, säger Therése Hindman Persson, chefsekonom på Energimarknadsinspektionen.

Frågeställningens bakgrund är just den växande kapacitetsbristen i delar av det svenska stamnätet. Om inte tillräckligt mycket el kan levereras in till en stad från kraftverk på annan ort har frågan varit om den lokala eller regionala elnätsägaren istället tilläts kontraktera en elproducent som redan finns i det egna distributionsområdet. I praktiken gäller det el från lokala kraftvärmeverk, som ofta är det enda lokalt tillgängliga planerbara energislaget.

Tydlig lag
På Energimarknadsinspektionen har man på senare tid upplevt ett ökande intresse runt de här frågorna, men även en del osäkerhet kring regelverket. Den raskt växande kapacitetsproblematiken har på få år väckt helt nya frågeställningar, både juridiska och ekonomiska.

Therése Hindman Persson vill dock påpeka att ellagen sedan länge har varit tydlig på den punkten.

– Alla har kanske inte uppfattat att man får lov att kontraktera produktion för att hantera driftproblematik men det står glasklart i regelverket, så det får man absolut göra, säger Therése Hindman Persson.

– Det finns inga konstigheter runt detta, hur det ska hanteras. Det går bra att göra inom ramen för existerande regelverk.

Otydliga aktörer
Det är ändå inte ovanligt att aktörer pratar förbi varandra när man diskuterar kapacitetsbrist, menar Therése Hindman Persson. Ibland blir det otydligt vad man menar.

– Det kan bli lite olyckligt om man förmedlar fel bild. Man kanske tror att man pratar om samma sak fast man ändå inte gör det. Begreppet kapacitetsbrist kan kopplas både till produktion och elnät. Man behöver förtydliga vad man menar, att man pratar om samma sak, det tycker vi är viktigt, säger Therése Hindman Persson.

För att bidra till bättre klarhet har Energimarknadsinspektionen publicerat en text på sin hemsida där Therése Hindman Persson reder ut frågor kring effekt och kapacitetsbrist. Målgruppen är bredare än enbart energibranschen då elnätsrelaterade beslut ibland tas i helt andra samhällssektorer och det är inte givet att alla förstår storheten i det som händer. Vissa industriella nyetableringar kan till exempel ”likställas med att koppla in en helt ny stad”.

Ekonomin viktig
För elnätsägarna är ekonomin kring driften en central fråga oavsett var elen produceras.

– Det är därför viktigt att nätbolagen förstår att upphandlad elproduktion för hantering av kapacitetsproblematik kan ersättas inom den vanliga intäktsramen, säger Therése Hindman Persson.

– Så länge ett elnätsföretag kan visa att man använder lokal produktion för att hantera nätproblematik ska skäliga kostnader som uppstår ingå i nätverksamheten.

I ett svar till en uppkommen fråga från ett elnätsföretag svarar Energimarknadsinspektionen också att ”kostnader som uppstår i samband med detta ingår i nätverksamheten och kan därmed ersättas i regleringen”. Kostnaderna för kontrakterad produktion ska definieras som löpande kostnader för drifthantering under innevarande period, eftersom de inte är knutna till anläggningstillgångar som ingår i kapitalbasen.

Viktig långsiktighet
Nu arbetar Energimarknadsinspektionen med förberedelser inför tillsynsperioden 2020–2023 där en översyn av föreskrifterna ingår. Bland annat vill man undersöka hur elnätsföretags kostnader för kontrakterad produktion för drifthantering ska redovisas och ersättas från och med nästa tillsynsperiod, ”med beaktande av att kostnaderna i huvudsak bedöms som opåverkbara”.

Relevant för en sådan bedömning, menar Energimarknadsinspektionen, är regeringens proposition och senare lagrådsremiss Leveranssäkra elnät, som inför ellagens lagändring 2006 påpekade och förtydligade elnätsföretagens tungt samhällskritiska ansvar. Så ”om det exempelvis handlar om att bygga upp kollektiva reservkraftlösningar för ett antal elanvändare torde nätföretagen i kraft av nätkoncessionshavare vara en lämplig aktör”.

– När det gäller dagens situation med hotande kapacitetsbrist har vi diskuterat lösningar med utgångspunkt i regelverket, om till exempel ett regionnät kan göra något annat än att enbart öka abonnemanget till Svenska kraftnät.

Och då blir svaret att kontraktera lokal produktion?

– Det måste nätägarna själva bedöma men vi har klargjort att man får göra på det viset om syftet är att hantera driften av nätet, säger Therése Hindman Persson.

Utmaningen ligger i affären
Med EU:s vinterpaket finns det anledning att ytterligare förtydliga regelverket rörande nätföretagets roll som köpare av flexibilitetstjänster, tycker Henrik Wingfors, enhetschef för Energisystem på Energiföretagen Sverige. Den aktuella diskussionen kring åtgärder mot kapacitetsbrist handlar huvudsakligen om upphandling av el från kraftvärmeverk, något han ser som ett bra alternativ när stamnätet inte räcker till.

– Det är en intressant möjlighet, inte minst med tanke på att kraftvärmen idag har problem med lönsamheten. Regleringen ger kraftvärmeverken möjlighet till extra intäkter, så det finns helt klart något positivt för kraftvärmen i detta, säger Henrik Wingfors.

Han betonar att det samtidigt finns andra sätt att tillhandahålla den typ av flexibilitet som det handlar om. I Norge finns exempel där elnätsföretagen upphandlar lokal neddragning av förbrukning. Marknader för lokal flexibilitet ligger i tiden, inte bara i Norden och Europa men även på andra håll i världen, men är fortfarande i sin linda.

– Dessa marknader ligger i gränslandet mellan nätverksamhet och elhandel, men rör även förhållandet mellan nätoperatörer på olika spänningsnivåer. Därför är det viktigt att regelverket tydligt anger vad respektive aktör har för roll och ansvar på marknaden.

* * *

Ellagen. De bestämmelser som ligger till grund för Energimarknadsinspektionens bedömning av lokal elproduktion för hantering av kapacitetsbrist i överliggande elnät finns i Ellagen 1997:857 kapitel 3 Nätverksamhet och kapitel 8 Övergripande systemansvar och balansansvar.

Fotograf: Robin Thunholm, Happify