Granskningsnämnden för radio och tv fällde nyligen ett inslag i SVT:s Husdrömmar. Programserien följde olika människor som byggde sina drömhus.

Gustaf Edgren, det var du som anmälde Husdrömmar. Varför det?
– Programmet handlade om så kallade passivhus som ska vara mycket energisnåla, men de gjordes en helt felaktig jämförelse med vanliga småhus. Man fick uppfattningen att ett passivhus gör av med en tiondel så mycket som en normalvilla. Men i själva verket är skillnaderna små, säger Gustaf Edgren som är bostadsexpert på branschorganisationen Trä- och möbelföretagen.

Konceptet ”passivhus” innebär att man bygger efter en standard som bland annat syftar till extremt låg energiåtgång. I inslaget förmedlades uppgiften att ett passivhus gör av med 2 000 kWh per år medan en normalvilla gör av med 25 000 kWh per år.

– Jämförelsen är totalt missvisande. Dels eftersom det bara ingår uppvärmning i siffran för passivhus, medan det även ingår hushållsel i siffran för normalvilla. Dels eftersom medelvärdet för att värma upp en nybyggd normalvilla är drygt 3 000 KWh per år.

Boverket kräver en maxförbrukning på ett hus om 170 kvadratmeter på 9 350 kWh per år. Snittet i branschen för en normalvilla är dock betydligt lägre, närmare 6 500 kWh per år, varav ungefär hälften går till uppvärmning av tappvatten och hälften till uppvärmning av huset, berättar Gustaf Edgren.

– Ett passivhus kanske sparar el för drygt 1 000 kronor per år jämfört med en ny normalvilla, men kostar betydligt mer att bygga. Enligt SP handlar det om flera hundratusen kronor i ökad kostnad för en villa. Man kan ifrågasätta den resursanvändningen.

Gustaf Edgren menar att tv-inslaget är ett exempel på en vanlig missuppfattning. Många tror fortfarande att bara en mindre del av energiåtgången under en byggnads livstid uppstår vid byggnationen.

Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Byggindustrier konstaterade i rapporten ”Klimatpåverkan från byggprocessen” att runt hälften av en byggnads klimatpåverkan sker under byggnationen. Rapporten är kritisk till att reglerna för byggande trots detta fortfarande är fokuserade på uppvärmning och användning av byggnader.

I rapporten konstateras: ”Genom energieffektivisering har energifördelningen förflyttats till en ökad andel i produktionsfasen, men framför allt har fördelningen av en byggnads klimatpåverkan förskjutits uppströms. Den är nu minst lika stor i produktionsfasen, som vid användningen av en byggnad under 50 år. Det är anmärkningsvärt med tanke på hur dagens byggregler är utformade. Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler reglerar i princip bara vad som sker under en byggnads driftsfas, nedströms.”

IVA konstaterar att många av de processer som är förenade med byggnationer drivs med fossila bränslen, medan uppvärmning av byggnader med svensk el och fjärrvärme har låg klimatpåverkan.

Granskningsnämnden fäller alltså inslaget med motiveringen att det borde ha framgått att uppgiften om energiförbrukningen för en normalvilla avsåg genomsnittet i Sverige och inte nyproduktion. På övriga punkter frias inslaget. Och SVT:s ansvarige utgivare Micael Lekberg kommenterar i Aftonbladet: ”Vi kunde ha varit tydligare i jämförelsen som gjordes. ”

Är du nöjd med Granskningsnämndens beslut?
– Absolut, den här typen av missuppfattningar ska inte spridas vidare och påverka den allmänna opinionen och politiska beslut. När Sverige nu ska införa EU:s ”Nära noll-direktiv” så är det viktigt att det inte bygger på missuppfattningar. Att exempelvis införa hårdare krav på isolering av hus kommer ha liten eller ingen effekt på utsläpp av klimatgaser, menar Gustaf Edgren.