Svk: ”Korrekt och transparent elområdesindelning”

Svk: ”Korrekt och transparent elområdesindelning”

DEBATT
Svenska kraftnät arbetar för en korrekt och transparent elområdesindelning som stödjer ett driftsäkert och samhällsekonomiskt hållbart elsystem, skriver Mårten Bergman på Svenska kraftnät i en replik på Sydsvenska Handelskammaren. Vi har arbetat utifrån EU:s gemensamma regelverk, som kräver att elområden används för att hantera flaskhalsar i elnäten, skriver Bergman.

Per Tryding och Johan Eklund från Sydsvenska Handelskammaren efterfrågar i en debattartikel den 6 maj att regeringen ska agera för att avskaffa dagens elområdesindelning. De menar att Svenska kraftnäts beslut att föreslå oförändrad indelning står i strid med analyser, regelverk och politiska förväntningar. Det stämmer inte. Vi vill därför förtydliga några avgörande missuppfattningar i deras inlägg.

Vi har arbetat utifrån EU:s gemensamma regelverk, som kräver att elområden används för att hantera flaskhalsar i elnäten – ett krav som gäller så länge det finns strukturella överföringsbegränsningar inom landet. Dessa flaskhalsar är ett faktum i det svenska stamnätet.

Tryding och Eklund påstår att våra slutsatser står i konflikt med analyser som har genomförts. Det stämmer inte. Vi har följt den metod som är framtagen av ACER, men resultaten visar att inget av de alternativa förslagen som har utretts ger en entydig förbättring. Skillnaderna är små, resultaten bygger på data från 2019, men ingen konfiguration bedöms vara tydligt bättre än dagens utifrån samhällsekonomisk nytta. Med dessa resultat från elområdesöversynen är det bästa beslutet just nu att behålla dagens elområdesindelning. Det betyder inte att vi ser nuvarande indelning som permanent. Tvärtom bedömer vi att det finns skäl att se över indelningen inför en 5-10-årsperiod framåt som bättre tar hänsyn till hur det svenska kraftsystemet utvecklas – vilket bland annat innefattar planerade investeringar, förändrad produktion och efterfrågan.

Vi passar även på att göra ett förtydligande. Det är Svenska kraftnät, tillsammans med övriga systemansvariga aktörer (TSO:er) i Europa, som har tagit fram analysen, alltså de underlag som ligger till grund för vår rekommendation och som författat rapporten från den EU-gemensamma elområdesöversynen. Arbetet har skett inom ramen för samarbetsorganisationen ENTSO-E. ACERs roll har begränsats till att besluta om en metod och peka ut vilka indelningsförslag som ska analyseras – inte att utvärdera dem eller dra slutsatser om Sveriges slutliga val.

Vi vill också understryka att syftet med elområden är att hantera interna begränsningar. Svenska kraftnät arbetar för en korrekt och transparent elområdesindelning som stödjer ett driftsäkert och samhällsekonomiskt hållbart elsystem. Vi ser tydligt att elområden även i fortsättningen spelar en viktig roll i den svenska och europeiska elmarknaden för att säkerställa en effektiv hantering av flaskhalsar och en korrekt prissättning av el.

Det är därför vårt förslag att behålla nuvarande indelning – inte av bekvämlighet eller ovilja att agera, utan för att det är det mest välgrundade och ansvarsfulla beslutet utifrån de resultat och förutsättningar vi har idag. Men som sagt, Svenska kraftnät ser dock skäl att se över indelningen inför hur det svenska kraftsystemet ser ut om 5-10-år.

 

 

3 Kommentarer
Av Mårten Bergman
Sektionschef grossistmarkander, Svenska kraftnät
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

3 Kommentarer

  • Lars-Göran Johansson
    14 maj, 2025: 10:38 f m

    Svk påstår att om vi bara behåller våra svenska elområden precis som de är så blir också vår samhällsekonomiska nytta maximal. Och det låter ju väldigt bestickande. Vem vill inte ha maximalt välfungerande sjukvård, skolor, polis etc?
    Men är det verkligen det som Svk menar med samhällsekonomisk nytta? Knappast!

    När elpriserna i EU´s elområden och effektflödena mellan dem beräknas görs det genom att man använder ett datorprogram, Euphemia, som maximerar summan av tre termer:

    (Consumer surplus + Suplier surplus + Congestion rent)
    eller översatt ungefär
    (Konsumentnytta + Producentnytta + Flaskhalsinkomst)

    Tidigare kallades denna summan för ”Social welfare”. Det är sannolikt också detta som Svk menar nr de använder det emotionellt ganska laddade begreppet samhällsekonomisk nytta.

    Det är bara det att begreppet ”Social welfare” har sedan ett antal år tillbaka ersatts med det mer rättvisande begreppet ”Economic surplus” (Ekonomisk nytta).
    Se t ex sid 44 i https://www.nordpoolgroup.com/globalassets/download-center/single-day-ahead-coupling/euphemia-public-description.pdf .

    Så kanske hade det varit en smula mer hederligt av Svk att säga att de vill behålla våra svenska elområden som de är för då blir Svk´s ekonomiska nytta som störst.
    T ex genererade flaskhalsinkomsterna mellan våra svenska elområden ca 13.000 miljoner kr till Svk 2024. (Ca 2/3 av de totala flaskhalsinkomsterna.)

    Med den gängse betydelsen av samhällsekonomisk nytta är sannolikt våra interna svenska elområden mer skadliga än nyttiga! T ex slår de sönder konkurrensneutraliteten mellan företag i norra resp södra Sverige.

    Svara
  • Kjell Eriksson
    14 maj, 2025: 8:32 f m

    Har t ex Tyskland inga strukturella överföringsbegränsningar? De har ju inte delat upp elnätet.

    Svara
    • Magnus Bengtsson@Kjell Eriksson
      14 maj, 2025: 10:08 f m

      EU-förordningen om elmarknaden (EU) 2019/943 kräver inte att ett land måste delas i flera elområden så fort det finns interna flaskhalsar.
      Artikel 14 säger att ”bidding-zone-gränserna ska baseras på långsiktiga, strukturella flaskhalsar” och att sådana flaskhalsar antingen ska byggas bort eller
      återspeglas i prisområdesgränserna. Om landet väljer att behålla ett enda område måste det ändå visa, i en handlingsplan, hur flaskhalsarna ska minskas och
      hur 70 %-regeln för gränsöverskridande kapacitet ska nås.

      Tyskland behåller fortfarande ett enda elområde, trots omfattande interna flaskhalsar mellan vind-rika norr och industri-tunga syd.

      Svara