Energiminister Anders Ygeman (S) går in i sitt nya ämbete med stor tro på att energiöverenskommelsen kommer att vara till gagn för både elnätet och fjärrvärmen. – Det vi har kommit överens om ska vi också leverera på, säger Anders Ygeman till Second Opinion.

I svensk energipolitik finns det nu två stora överenskommelser att ta hänsyn till – energiöverenskommelsen och januariavtalet. Enligt energibranschens företrädare är de två överenskommelserna på kollissionskurs.

Hur får ni ihop detta? Kan vi lägga skulden på det politiska läget där (S) tvingats till eftergifter?
– Nej, så ser jag det inte. Jag menar att de två överenskommelserna kan komplettera varandra, säger Anders Ygeman till Second Opinion.

Energiföretagen Sverige menar dock att januariavtalets skatte- och styrmedelsförslag strider mot energiöverenskommelsen, som tydligt vill främja fjärrvärmen och kraftvärmen. Januariavtalets skatteförslag försämrar istället fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft, något som enligt branschföreningen vill medföra ökade kostnader på mer än en miljard kronor per år.

Är den ekvationen fel?
– Jag tror inte att sänkta subventioner får så dramatiska konsekvenser. Vi pratar om en bransch där åtminstone en del av den inte precis har haft en dålig ekonomisk situation, säger Anders Ygeman och påpekar att han förstår att branschen måste bevaka sina intressen men att politikens uppgift samtidigt är att söka helhetsbilden.

Energiöverenskommelsen gäller
– Energipolitiken består huvudsakligen av en överenskommelse som vi har gjort upp med de partier som ingår i uppgörelsen, och det vi har kommit överens om ska vi också leverera på, säger Anders Ygeman till Second Opinion.

Var ligger den energipolitiska processen idag? Hur långt har ni kommit i samtalen mellan partierna och hur går det med energikommissionen?
– Nu har jag endast varit energiminister några veckor och jag har inte hunnit träffa genomförandegruppen men det kommer att ske inom de närmaste veckorna. Då får jag sätta mig ned med de andra partierna och diskutera hur vi ska fortsätta med det vi är överens om och vad vi behöver göra framöver, säger Anders Ygeman till Second Opinion.

Ansvaret för helheten
Just helhetssyn är något inte minst ägare av urbana energisystem framhåller som viktigt. Energibranschen upplever därför att delar av januariavtalet kan öka hoten om effektbrist och kapacitetssvårigheter i elnäten. Energiföretagen Sverige menar att liggande skatteförslag drar undan mattan för flera storstadsregioner då elanvändningen kommer att öka, bland annat genom att man tvingas installera fler eldrivna värmepumpar i fjärrvärmenäten medan kraftvärmeverkens elproduktion kommer minska på grund av försämrad lönsamhet. Enligt Dagens Nyheter varnar Ellevio om ”akut elbrist i Stockholm redan 2021” då maxuttaget i elnätet förväntas nås.

Blir det för mycket dramatik i den energipolitiska debatten?
– Nej, det upplever jag inte att det blir men vi får sätta oss ned och diskutera hur vi ska kunna utveckla fjärrvärmen framöver. Fjärrvärmen är absolut en del av ett hållbart energisystem. Den närmaste tiden ska jag träffa representanter för flera av de stora energiföretagen och då kommer vi att diskutera hur det ser ut. Det är naturligt att de slåss för sina intressen, men det är också naturligt att vi i politiken, som har ansvaret för helheten, också måste göra avvägningar, säger Anders Ygeman till Second Opinion.

Ser fram mot koncessionsutredningen
Anders Ygeman påminner om regeringens konkreta arbete för att främja investeringar i långsiktiga och kapitalintensiva verksamheter som elproduktion och elinfrastruktur. Under förra mandatperioden mångfaldigades Svenska kraftnäts investeringsplaner – men, erkänner energiministern: ”ledtiderna för att få kraftlinjerna på plats är alldeles för långa”.

Därför tillsatte regeringen 15 februari 2019 en utredning som ska se över dagens regler för att få tillstånd att bygga och driva elledningar. Reglerna om nätkoncessioner har blivit omoderna då dagens tillståndsprocesser ser likadana ut oavsett om det rör sig om en kort markkabel eller en lång luftledning.

– Det står utom allt tvivel att vi måste fortsätta bygga ut elnätet. Koncessionsutredningen kommer att bli en nyckel i det arbetet. I juni tar regeringen emot utredarens förslag till hur vi kan underlätta och snabba på utbyggnaden. De ska bli väldigt spännande, säger Anders Ygeman.

Ny marknadsmodell
Second Opinion har i en serie artiklar gett plats åt några av energibranschens representanter som har fått bolla in sina tankar och råd till den nya energiministern. Artiklarna ligger här. En av dem är skriven av tidigare Nord Pool-chef Mikael Lundin som menar att betydelsen av elmarknadens utformning är undervärderad. Regeringen bör ”omgående starta en utredning med lika hög prioritet som Energikommissionen”, skriver han. Det behövs en marknadsmodell som balanserar elkonsumtionen upp mot systemets allt mer variabla produktion. Även Mikael Lundin är skarp i sina formuleringar: ”Löser vi inte detta har vi inget elsystem och därmed inget fungerande samhälle om några år.” Som energiminister vill Anders Ygeman ändå sitta ned i den gungade båten:

– Jag stänger inte dörren för en sådan utredning. Idag löper vi, trots att vi har ett relativt stort elöverskott, risk att få en effektbrist under timmar med topplast. Så det är klart att vi måste hitta modeller för att undvika den högsta belastningen, säger Anders Ygeman och tycker att ämnet är intressant.

– På elsidan har vi haft en ganska stel prissättning då det har kostat ungefär lika mycket att konsumera el en varm sommardag som under en kall vinterdag, och så ser det inte ut på andra marknader. En del av lösningen kan kanske vara att man som energileverantör köper möjligheten att sänka konsumtion, eller att man får möjligheten att prissätta elen på ett annat sätt än idag, säger Anders Ygeman till Second Opinion.

* * *

Energiminister Anders Ygeman (S) talar på Energiföretagen Sveriges konferens Energi 2019 den 21-22 mars 2019.

Regeringens skatteförslag innehåller bland annat en tredubblad energiskatt på fossila bränslen för kraftvärme inom ETS, en åttadubbling av koldioxidskatten för fossila bränslen för kraftvärme inom ETS, avskaffad fri tilldelning av utsläppsrätter till biobränslebaserad kraftvärme och skatt på avfallsförbränning.