”Vindkraftsinvesteringar förlustaffär för Sverige”

DEBATT
Madeleine Staaf Kura på Vindkraftsupplysningen vänder sig i en replik mot en fortsatt vindkraftsatsning i Sverige. När alla faktiska kostnader inkluderas – subventioner, nätutbyggnad, reglerkraft och miljökonsekvenser – är vindkraft långt ifrån billig, menar hon.

De elva viktiga aktörerna för Svensk vindkraft vilseleder allmänheten och politiker genom att framställa vindkraft som en billig och avgörande lösning för Sveriges energiförsörjning. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är detta en grov förenkling och en förvanskning av verkligheten. När alla faktiska kostnader inkluderas – subventioner, nätutbyggnad, reglerkraft och miljökonsekvenser – är vindkraft långt ifrån billig. Den skapar snarare en ekonomisk snedvridning och riskerar att hamna på skattebetalarnas och elkonsumenternas nota genom högre avgifter och skatter.

De ekonomiska konsekvenserna av vindkraftsutbyggnaden är betydande. Studier visar att fastighetsvärden i närheten av vindkraftsparker sjunker markant, vilket leder till förluster för privata fastighetsägare och negativ påverkan på kommunens skattebas. Den upparbetade skulden beräknas idag till 100 miljarder, något vindkraftsindustrin inte vill kännas vid. Dessutom är miljökonsekvensanalyser ofta undermåliga och saknar en gedigen bedömning av långsiktiga ekonomiska effekter såsom underhållskostnader, skador på infrastruktur och påverkan på andra näringar såsom turism, fiske och skogsbruk.

Sverige har stora arealer av orörd natur och skogsmark, som ägs av få markägare, våra anrika skogsbolag och Svenska kyrkan. Detta är en anledning varför Sverige är en attraktiv marknad för utländska investerare som söker mark för sina vindkraftsprojekt. Men dessa investeringar bygger inte upp den svenska ekonomin – de dränerar den. Under 2023 visade den svenska vindkraftsindustrin en förlust på cirka 4,6 miljarder kronor, men genom skatteplanering och subventioner förs intäkter utomlands till internationella bolag. Kvar blir lokalsamhällena med förstörd natur, försämrad livsmiljö och högre elräkningar.

Att bransch- och lobbyorganisationen Svensk Vindenergis medlemsbolag nu återigen försöker avskaffa det kommunala vetot visar på ett förakt för demokratin och de ekonomiska risker som detta skulle innebära. Den kommunala självbestämmanderätten är en central del av den svenska rättsstaten och skyddar lokalsamhällen från att tvingas acceptera projekt som inte genererar lokal nytta. En avveckling av detta veto skulle leda till minskad rättssäkerhet och riskerar att förvärra den ekonomiska obalansen där kostnaderna bärs lokalt men vinsterna går till internationella investerare.

Jag instämmer i att en tydlig politisk riktning, effektivare tillståndsprocesser och konkurrenskraftiga villkor är avgörande för att attrahera investeringar. Men vindkraft är inte lösningen.

Sveriges energiförsörjning måste bygga på stabila, kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara lösningar. Vi behöver en energipolitik som vilar på fakta, ekonomi och demokrati – inte en politik som offrar vår landsbygd, vår ekonomi och våra medborgares rättigheter för att möjliggöra utländsk exploatering av vårt land för ett energislag som bara levererar när det blåser lagom.

Att tillsynen av vindkraftens påverkan är bristfällig har tydligt belagts i forskning från Naturvårdsverket och Energimyndighetens forskningsprogram Vindval. En studie från SLU Artdatabanken och Juridicum i Uppsala slår fast att ”tillståndsbesluten utgår från en orealistisk bild av hur uppföljningen sker i praktiken” samt att ”det brister i tillsynsarbetet på grund av otydligheter i relationen mellan egenkontrollen, kontrollprogrammen och miljörapporterna” (Vad hände sedan? Sandström & Darpö)

Försvaret säger nej till vindkraft eftersom den hotar Sveriges säkerhet genom att störa radarövervakning, försämra flygvapnets operativa förmåga och öka risken för utländsk signalspaning. Sveriges förmåga att försvara sig är inte en fråga för den utländska vindkraftsindustrin – det är en nationell angelägenhet, och det är Försvarsmakten som ska avgöra vad som krävs för att upprätthålla säkerheten.

Trots dessa allvarliga risker fortsätter politiker att driva en energipolitik där vindkraft prioriteras. Samtidigt växer det utländska ägandet av svensk vindkraft – i dag är företag som kontrolleras av den kinesiska staten de största ägarna, något som även Svensk Vindenergi bekräftar.

Detta innebär att svenska skattebetalare subventionerar en industri där intäkterna försvinner utomlands. Samtidigt får svenska hushåll, företag och välfärden bära kostnaderna genom högre elpriser, ökade skatter och en alltmer osäker energiförsörjning – medan utländska bolag skördar ekonomiska fördelar.

Därför måste vi ställa oss den avgörande frågan: Ska Sveriges energipolitik utformas efter svenska behov – eller styras av globala kapitalintressen, drivna av lobbyister med kopplingar till utländska aktörer?

Denna väg är varken hållbar eller ansvarsfull.

Att de elva skribenterna är viktiga aktörer inom svensk vindkraft är det ingen tvekan om. Men är deras agenda verkligen viktig för Sverige – eller främst för de utländska intressen de representerar?

***

Foto: NCC

19 Kommentarer

Av Madeleine Staaf Kura

Vindkraftsupplysningen

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

fredrik bruno
25 februari, 2025: 7:39 f m

Jaja, ska vi klara energiomställningen så är det bara att börja med att avstå från att lägga ner fullt fungerande och nyrenoverade kraftverk i Oskarshamn och Ringhals. Menar man allvar med att man är rädd för klimatförändringarna så är det den absolut mest effektiva åtgärden.

Humor åsido, jag är mer rädd för att elnätet och Sveriges elförsörjning riskerar att bli alltför svajigt när man nonchalerar behovet av reglerkraft. Vattenkraften räcker inte hur långt som helst och att reglera vindkraftens svängningar med att gå upp och ner med kärnkraften tilltalar inte mig som har en ingenjörsutbildning. Borde inte tilltala en person med ekonomiutbildning heller, kärnkraften kostar ju inte mindre om man drar ner effekten på dem för att förhindra en elnätskollaps när det blåser mycket.
Kina kan satsa på vindkraft, de har ju kolkraftverken, där det finns att tjäna på att dra ner effekten när man kan komplettera med vindkraft, men här i Sverige har vi ju bara Karlshamn och några gaskombi att trixa med, och Karlshamn i alla fall står ju ändå bara i beredskap för de dagar det inte blåser.
Svara
Sten Lindholm
24 februari, 2025: 1:52 e m

Utöver de argument och kostnader, som Madeleine Staaf Kura påtalar, finns ytterligare latenta, framtida kostnader för vindkraften som sällan uppmärksammas. Ett typiskt vindkraftverk, som väger ca 1500 ton består av ca 1000 ton betong, ca 350 ton stål och järn, 20 ton glasfiber och svåråtkomliga sällsynta jordartsmetaller. Rotorbladen väger ca 40 ton per styck och har en livslängd på 15 till 20 år, varefter de i stor utsträckning måste bytas ut.
Svara
- Lennart Jansson@Sten Lindholm
  24 februari, 2025: 9:46 e m
  
  Allt slits, inte bara rotorbladen.Hela fundamentet med den långa ingjutna bultkransen kan typiskt vara dimensionerad för 30 års utmattningslast. Sedan lär man få hitta ny plats och bygga allt på nytt, om inte ersättnings kraften byggts ut.
  Svara
Bengt Hellman
24 februari, 2025: 1:26 e m

Madeleine Staaf Kura fortsätter att förtala och sprida en massa myter om vindkraften.

Industri- och transportsektorerna står för två tredjedelar av Sveriges klimatutsläpp. Inom dessa sektorer har det påbörjats en omfattande elektrifiering, där fossil energi som bidrar till global uppvärmning snabbt ska ersättas med grön el från framför allt vindkraft. Utbyggd vindkraft är med andra ord en förutsättning för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt Sverige.

Det finns en hel del forskning på hur fastigheters värden påverkas av vindkraftsetablering, där olika studier kommer fram till olika resultat. Enligt en finsk studie från 2022 har vindkraftsparker inte någon effekt på bostadspriserna. Studien jämför fastighetspriser innan och efter vindkraftsetablering. Den tar även in andra variabler, t.ex. avstånd till samhällsservice. Studiens slutsats är att det är andra variabler som påverkar – inte vindkraften. Vindkraften skapar jobb i glesbygd vilket ger förutsättningar för fastboende och efterfrågan på bostäder.

Sveriges energiförsörjning måste enligt Madeleine Staaf Kura bygga på stabila, kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara lösningar. Vilka verkar hon inte ha en aning om eftersom inga nämns i artikeln. Om det är kärnkraft hon menar så är det uppenbart att det inte är någon stabil, kostnadseffektiv eller långsiktigt hållbar lösning. Japan hade en stor del av sin elförsörjning från kärnkraft. Sedan hände katstroferna i Fukushima och ett år senare hade de ingen kärnkraft allls igång, bara skyhöga elpriser. Ny kärnkraft är många gånger dyrare än ny vindkraft och skulle kräva enorma statliga lån och subventioner. Kärnkraft är heller inte långsiktigt hållbar eftersom den skapar risker för mycket stora katastrofer, högaktivt avfall som måste förvaras åtskiljt från allt liv i 100 000 år och beroende av uran som är en begränsad resurs, främst kontrollerad av Ryssland.

Försvaret säger inte nej till all vindkraft. Kriget i Ukraina har visat hur en angripare kan utnyttja kärnkraftverk för att basera trupper som inte kan beskjutas.

Svenska skattebetalare subventionerar till skilnad från kärnkraft inte vindkraft. Vindkraften betalar fastighetsskatt som nu också ska gå till kommunen där vindkraften är lokaliserad. När det skapas jobb genom vindkraft kommer det in skatteintäkter som finansierar den gemensamma sektorn. Mindre investeringar i vindkraft ger mindre skatteikomster.
Svara
- PER FAHLÉN@Bengt Hellman
  24 februari, 2025: 3:19 e m
  
  Bengt Hellman borde titta på hur verkligheten ser ut, inte vad Svensk Vindenergi eller andra lobbyorganisationer påstår. Sverige byggde 12 reaktorer på ungefär lika många år och fick en mycket kostnadseffektiv och tillförlitlig elförsörjning tills politikerna började sätta käppar i hjulet. Sydkorea byggde 24 reaktorer på en mediantid av 4,8 år och till en kostnad per MW som bara var drygt hälften av vad havsbaserad vindkraft kostar. Tittar man på medelkostnaden för den kärnkraft som byggts under senare år är den kostnaden jämförbar med medelkostnaden för havsbaserad vindkraft. Men kärnkraften har 4 ggr så lång livstid och 3 ggr så hög kapacitetsfaktor och då blir investeringen för havsbaserad vindkraft 12 ggr högre per kWh än för kärnkraft och för landbaserad vindkraft 3-4 ggr högre. Europas högsta elkostnader finns i länder med stor andel sol- och vindkraft som Danmark och Tyskland och det mesta av vindkraften byggs med lån som har garantier från Europas skattebetalare. I Storbritannien gjordes en genomgång av kostnaderna för landets omfattande vindkraftsproduktion 2020. Medelkostnaden för landbaserad vindkraft var 1,18 kr/kWh och för havsbaserad vindkraft 1,98 kr/kWh medan dess marknadsvärde bara var 0,17 kr/kWh. Dessa utfall ligger i nivå med garantipriserna som ges för tysk vindkraft.
  Tyskland har mer än dubbelt så hög installerad effekt av sol- och vindkraft som landets maximala effektbehov. Ändå blev kol det enskilt största energislaget när de sista 2 kärnkraftverken stängdes. Det har minskat genom ny gaskraft och import av kärnkraftsel från Frankrike men fortfarande är mer än hälften av elen fossilbaserad trots den massiva utbyggnaden av vindkraft och de jättelika subventioner som den åtnjutit. De påståenden om kostnader som ges för svensk vindkraft saknar verklighetsbakgrund, de är grundade på vindindustrins påståenden och har ingen koppling till det faktiska utfallet.
  Mer vindkraft i Sverige kommer bara att försämra vår redan problematiska elförsörjning, öka kostnaderna och koldioxidutsläppen samt försämra energisystemets hållbarhet och den biologiska mångfalden.
  Att dra in Fukushima i diskussionen var väl inte särskilt meningsfullt. Japan har återstartat sina gamla kärnkraftverk och bygger nya. När en orkan drog in över Texas för några år sedan slogs all elproduktion ut utom kärnkraften. Vindkraftverken har ju problem nog att klara normalvädret.
  Svara
  - Bengt Hellman@PER FAHLÉN
    25 februari, 2025: 4:43 e m
    
    PER FAHLÉN tycker jag borde titta på hur verkligheten ser ut. Ja, vi börjar och gör det. Uppbyggnaden av kompetens i Sverige i kärnteknologi började efter Hiroshima och Nagasaki. Syftet var att skaffa kompetens så att Sverige kunde skydda sig men också bygga egna kärnvapen. Först senare kom intresset för civil kärnkraft. Under 1950-talet började Simpevarphalvön undersökas som en tänkbar plats för kärnkraftverk. Halvön var då fortfarande dominerad av jordbruk och fiske. 1955 bildades AtomKraftsKonsortiet (AKK) med Krångede och Sydkraft som största ägare och fyra år senare, 1959, lämnades ansökan in om att bygga ett kärnkraftverk på platsen. 1962 köptes halvön loss från invånarna och dessa började då flytta ut. Den 14 juli 1965 bildades slutligen Oskarshamns Kraftgrupp (OKG) och en beställning av en reaktor på 400 MWe lades till ASEA-Atom. Året därefter godkände regeringen planerna och bygget påbörjades. Fem år senare, den 19 augusti 1971, fasades Oskarshamn 1 in för första gången på nätet. Året därefter invigdes Oskarshamns kärnkraftverk den 18 maj 1972. Sverigest sist byggda kärnkraftverk färdigställdes 1985. Så från 1966 – 1985 är det inte tolv utan 19 år. Idag när medvetenheten om kärnkraftshaverier är större krävs fler säkerhetsåtgärder vilket gör kärnkraftverken mer komplicerade, dyra och tidskrävande att bygga. Idag byggs det ju nästan inte någon ny kärnkraft i Väst vilket gör att kompetens saknas.
    
    Sydkoreas kärnkraftsföretag TEPCO har stora skulder och är inte intresserade av att bygga kärnkraft i Sverige.
    
    IEA räknar i en korttidsprognos med att Förnybar energi – som sol-, vind- och vattenkraft – kommer att möta cirka 95 % av den ökade efterfrågan på el under de närmaste tre åren. Det är här de stora investeringarna görs. Massproduktionen gör att kostnaderna kommer att sjunka snabbt inom sol och vind. BloombergNEF kom nyligen med en ny rapport som visar att nya vind- och solkraftsparker underskrider redan nya kol- och gasanläggningar på produktionskostnaden på nästan alla marknader globalt. Kostnaden för solkraft 2024 globalt var nere i 38 öre/kWh och väntas sjunka till 25 öre/kWh till 2030. Vindkraft på land kostade 40 öre/kWh och beräknas 2030 kosta 30 öre/kWh. Havsbaserad vindkraft kostade 92 öre/kWh och beräknas 2030 kosta 71 öre/kWh.Ny kärnkraft kan inte konkurerab
    Svara
  - Franz Dobber@PER FAHLÉN
    25 februari, 2025: 5:37 e m
    
    Bengt Hellman är en f.d. företrädare för just Svensk Vindenergi, samt Naturskyddsföreningen, vilket förklarar varför innehållet i hans texter ser ut som det gör. Han verkar nämligen inte försöka göra annat med sin vakna tid än att förvanska och förvilla. Men han brukar inte gilla när man inför andra påpekar hans kopplingar.
    
    Den egentliga lösningen hade varit att, till att börja med, inte stänga ner fullt fungerande, fossilfri och säker kraftproduktion. Men det är han och hans gelikar som har i alla år har propagerat för detta. Och när så nu har skett tar man till historierevisionism i ett försök att inbilla folk att den nuvarande situationen inte skulle varit till följd av den lekstuga man, tillsammans med MP/S regeringen, haft inom energipolitiken.
    
    Tyvärr kommer han nog aldrig att komma till denna insikt. Skammen skulle väl i så fall bli för stor.
    Svara
- Sven@Bengt Hellman
  24 februari, 2025: 6:01 e m
  
  Att försöka vifta bort vanliga människors ekonomiska ruin visar på en rent ofattbart arrogans. Sen att efter ha i 4 år levt med en fastighet som 3 olika banker inte vill ta i med tång med direkt hänvisning till pågående vinkraftsprospektering blir det rent hånfullt. Fast det bemötandet är vi vana vid från baggbölarna…förlåt vinkraftsprospektörerna.
  Svara
  - Bengt Hellman@Sven
    25 februari, 2025: 9:53 e m
    
    Konstigt att vindkraftmotståndare inte kan förstå vad som blir resultatet av vindkraftmotståndet. Resultatet blir ökad fossilanvändning, ökade utsläpp av koldioxid och större klimatförändringar. Människor drivs från sina hem av klimatförändringar. Det händer inte bara på korallöar som blir obeboeliga eller i flodeltat i Bangladesh. Det händer i Los Angeles där tusentals hem brunnit upp till följd av klimatförändringarna. I Gävle i Sverige fick många sina källare översvämmade av tropiska rengn. Så sent som för tjugo år sedan lovade kommunpolitikerna i Landskrona att koloniägare i området Axeltofta, nära utloppet av Saxån i Öresund, skulle kunna bygga ut och bosätta sig i området permanent. Nu har kommunen tvärvänt och de som vågade tro på politikerna för ett par årtionden sedan, gör det inte längre. I stället riskerar husägarna att stå med en totalt urholkad ekonomi när de nu tvingas riva sina hus. Om två år ska området bli våtmark i stället. Inga försäkringspremier i världen kan täcka de enorma kostnader som kommer att bli fallet när områden översvämmas eller brinner ideligen. När det inte längre går att försäkra huset så går det inte längre att ta lån. Värdet havererar.
    Svara
- Torbjörn Sjödin @Bengt Hellman
  24 februari, 2025: 8:13 e m
  
  Herr Hellman framför nattgamla argument
  från gröna fallasier och faktalös politik
  
  Nöjer mig med ett citat
  
  Sverige hånas av Forbes:
  “Ger efter för dumhet”
  Forbes Publicerad 2021-03-02
  
  Sveriges, eller snarare regeringens och i synnerhet Miljöpartiets, hantering och nedläggning av den svenska kärnkraften som lett till hotande elbrist och rusande priser omskrivs i en föga smickrande artikel i Forbes.
  Irrationell kärnkraftsrädsla riskerar att Sverige ger efter för dumhet, lyder titeln till artikeln där James Conca konstaterar att med nedstängningen av kärnkraften kommer användandet av fossila bränslen att öka.
  En säker, stabil och billig elproduktion från kärnkraftverk som bara nått halva sin livstid – vem skulle i en sådan situation vilja stänga ned dem? Den svenska regeringen ledd av Miljöpartiet, konstaterar Conca.
  Medveten okunnighet
  Med tanke på att Sverige har god kunskap om hur man sköter kärnkraft på allra bästa sätt måste det röra sig om medveten okunnighet, slår han fast och antar att Sverige liksom Tyskland inte har något emot att bli beroende av Ryssland.
  
  Kommentar: Nu 2025 har Tyskland 135 kolkraftverk igång vid mörker och vindstilla sk dunkelflaute.
  Svara
  - Bengt Hellman@Torbjörn Sjödin
    25 februari, 2025: 10:34 e m
    
    Torbjörn Sjödin. Det var inte nedläggning av den svenska kärnkraften som ledde till hotande elbrist och rusande priser. Det var Putins krig i Ukraina och dåligt fungerande fransk kärnkraft som ledde till de skenande priserna 2021-2023. Trots kriget har priserna kommit ner rejält 2024 och 2025. Vi har ingen elbrist i Sverige. Sverige exporterar mer el än någonsin. De stora elprisskilnaderna inom Sverige beror på att Svenska Kraftnät inte byggt ut transmissionsnätet i tid. Att påstå att de kärnkraftverk som stängdes bara nått halva sin livstid är fel. Kraftverkens ekonomiska livstid var slut. Det fanns enligt ägarna som beslutade om nedläggningen ingen ekonomi att bygga om dem för att klara gällande krav. Därför lades de ner. Tyskland avslutade användningen av kärnkraft i april 2023. Tysklands förbrukning av stenkol, brunkol och fossil gas minskade alla 2024 jämfört med 2022, tillsammans med utsläppen – vilket tyder på att effekten av kärnkraftsutfasningen på de totala utsläppen inte bör överskattas. År 2024 beräknas Tysklands utsläpp av växthusgaser ha sjunkit till 656 MtCO2eq – den lägsta nivån på 70 år – 48 % under 1990 års nivåer och 36 MtCO2eq under målet. Kraftsektorn har sett anmärkningsvärda framsteg, med den snabba tillväxten av förnybara energikällor samtidigt som kärnkraften fasas ut och planerar att fasa ut kol. Tysklands andel av förnybar energi i energiförbrukningen ökade från 6,5 % 2000 till 55 % 2024. Vind- och solenergi stod för 43 % av Tysklands elproduktion 2024, vilket minskade beroendet av fossila bränslen och minskade utsläppen. Energieffektiviseringar har bidragit till att minska den totala energiefterfrågan under de senaste decennierna. Tyskland har lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från energiförbrukning – medan BNP har ökat har den totala primärenergiförbrukningen minskat.
    Svara
    - Klas Roudén@Bengt Hellman
      27 februari, 2025: 3:17 e m
      
      "Det var inte nedläggning av den svenska kärnkraften som ledde till hotande elbrist och rusande priser."
      Så du påstår alltså att nedläggning av ca 4000 MW kärnkraft i södra Sverige inte alls bidrog till detta?
      Svara
- Lennart Jansson@Bengt Hellman
  24 februari, 2025: 10:06 e m
  
  Det är snarare Bengt Hellman som förtalar och sprider en massa myter om kärnkraften, vilka alla kan avfärdas med fakta. Madeleine Staaf Kura har däremot rätt i allt hon skriver efter många års granskning och egna dåliga erfarenheter. Och Japan återvänder till kärnkraft efter att omvärderat risken med tsunamis och beroendet av fossilt bränsle.
  Svara
  - Bengt Hellman@Lennart Jansson
    25 februari, 2025: 10:56 e m
    
    Lennart Jansson. Under räkenskapsåret 2023, som sträcker sig från april 2023–mars 2024, var
    12 reaktorer med en kapacitet på 11,6 GW (brutto) i drift i Japan. Japan hade tidigare mer än 60 reaktorer i drift. Kärnkraftens andel av den totala kraftproduktionen i Japan sjönk från 6,1 procent 2022 till 5,6 procent 2023.
    Svara
- Kjell Eriksson@Bengt Hellman
  25 februari, 2025: 9:50 f m
  
  Bengt H verkar vara en verklighetsförnekare.
  Han borde ändå kunna gräva sig ner i projektet die Energiewende i Tyskland och beakta dess följder.
  Att genskjuta hans argument gör att man bara blir matt.
  Svara
  - Bengt Hellman@Kjell Eriksson
    27 februari, 2025: 12:42 e m
    
    Kjell Eriksson, jag har med intresse studerat den Tyska Energiwende. Tysklands andel av förnybar energi i elförbrukningen ökade från 3 % 1990 till 6,5 % 2000 till 55 % 2024. År 2024 beräknas Tysklands utsläpp av växthusgaser ha sjunkit till 656 MtCO2eq – den lägsta nivån på 70 år. Energieffektiviseringar har bidragit till att minska den totala energiefterfrågan under de senaste decennierna. Tyskland har lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från energiförbrukning – medan BNP har ökat har den totala primärenergiförbrukningen minskat.
    
    Efter 1970-talets oljekris kom förnybar energi att ses som ett sätt att förbättra Tysklands energisäkerhet. Kärnkraftskatastroferna i Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011 fick Tyskland att bestämma sig för att avveckla kärnkraften och satsa på förnybart. Under 1990-talet och början av 2000-talet framträdde klimatförändringarna som en viktig drivkraft för övergången till förnybara energikällor.
    
    Tysklands Energiewende kan också förstås som en förändring mot ett mer demokratiskt och decentraliserat energiförsörjningssystem, där medborgare, bönder och samhällsägda projekt alla kan spela en roll. Eftersom många projekt för förnybar energi är utspridda över landet, har det varit och förblir viktigt att uppmuntra till större lokalt ägande och investeringar för att säkra allmänhetens stöd för energiomställningen. Om du vill förstå Energiwende kan du läsa den här rapporten https://www.agora-energiewende.de/fileadmin/Projekte/2015/Understanding_the_EW/Agora_Understanding_the_Energiewende.pdf Att sitta kvar matt i en desinformationsbubbla skapad av Ryssland och den globala fossilindustrin är inget häsosamt alternativ.
    Svara
Göran Fredriksson
24 februari, 2025: 9:37 f m

Behövlig insikt om vindkraftens verkliga förstörelseförmåga och underskattning av dess kostnader. Dags att sluta subventionera förstörelsen av inte bara elkraftförsörjningen, utan även många andra stora värden i Sverige.
Svara
Olle Nyrén
24 februari, 2025: 8:22 f m

Har tagit till mig dina synpunkter och undrar vad är alternativet ?
Svara
- André Nilsson@Olle Nyrén
  26 februari, 2025: 12:54 f m
  
  Att du slutar att lyssna på alla som någon gång hävdat att etanol var lösningen, peak oil skulle komma, planerbar kraft är ett föråldrat begrepp, det blåser alltid någonstans, batterier, vätgas eller ”lagring” är lösningen.
  
  Där försvann alla som röstat (svamp) sista 25 åren. Ingenjörerna som räknat har haft rätt alla gångerna. Korrupta ingenjörer (teknikkonsulterna) har haft fel alla gångerna. De får betalt för att tycka rätt, inte ha rätt.
  
  Alla verk/myndigheter bör också ignoreras. Särskilt Energimyndigheten.
  Svara