Utredningen, som kom strax före påsk, konstaterar bland annat att regeringens styrning av myndigheterna i miljöpolitiken är vag och att tillstånds- och tillsynsprocesser är ineffektiva och brister i enhetlighet mellan regioner. Det är en bild som Svensk Energi delar. Flera av utredningens förslag för att komma till rätta med detta är mycket intressanta.

Svensk Energi beklagar därför miljöministerns avvisande uttalande i samband med att utredningen överlämnades.

Strax före påsk överlämnade miljömyndighetsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna som låg under Miljödepartementet i förra mandatperioden. 

Utredningen skulle enligt direktiven särskilt granska effektiviteten i regeringens styrning inom miljöpolitiken, tillståndsgivning, tillsyn och tillsynsvägledning samt analys uppföljning och utvärdering. Svensk Energi kritiserade tidigt att utredningens uppdrag var för snävt i och med att det var avgränsat enbart till miljödepartementets myndigheter. Svensk Energi framförde önskemål om att bland annat Kammarkollegiet, som har en stor roll i tillståndsprocessen, borde omfattas av uppdraget.

Den snäva avgränsningen av utredningens uppdrag kritiserades också av miljöminister Åsa Romson när hon tog emot utredningens slutbetänkande. Miljöministern betonade också att utredningen tillsatts av den förra regeringen och konstaterade att man inte i första hand effektiviserar och förbättrar tillsynen genom stora myndighetsreformer. Istället ska regeringen se över hur man i annat sammanhang kan åstadkomma förbättringar på detta område.

Utredningen presenterar fler intressanta förslag och har till viss del lyckats fånga in relevanta myndigheter (såsom Kammarkollegiet och länsstyrelserna) i sina förslag, bland annat:
• Regeringen bör formulera mer verksamhetsanknutna mål och uppgifter för myndigheterna, i stället för att som idag ange riksdagens miljökvalitetsmål som övergripande styrning för myndigheterna.
• Naturvårdsverkets uppgift att vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av resultaten i förhållande till generationsmålet och miljökvalitetsmålen, föreslås utgå ur Naturvårdsverkets instruktion.
• Vattenmyndigheterna avvecklas och verksamheten flyttas till Havs- och vattenmyndigheten, där ett råd inrättas. Förslag ska ge tydligare myndighetsstruktur, mer samordning mellan havs- och vattenmiljöarbetet och ökad effektivitet i vattenförvaltningen.
• En ny myndighet inrättas med huvuduppgift att bevilja tillstånd enligt kapitlen 9, 11, och 13–15 i miljöbalken. Myndigheten ska också bedriva tillsyn inom dessa områden samt svara för tillsynsvägledning till kommunerna.

När det gäller den sista punkten har såväl statliga som icke-statliga intressenter fört fram signaler om att lagstiftningen präglas av bristande enhetlighet och ojämlika villkor mellan regioner och mellan kommuner. Kvaliteten och bredden på tillsynen varierar runtom i landet. Utredningen har också kunnat konstatera att det finns brister i dagens processer gällande effektivitet, rättsäkerhet och konkurrensneutralitet.

Idag ligger ansvaret för tillståndsgivning hos Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, men flyttas genom utredningens förslag till den nya myndigheten. Den nya myndigheten ska företräda det allmänna miljöintresset och staten ska således tala med en röst. Det betyder att möjligheten att föra talan i olika mål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt länsstyrelserna.

Svensk Energi anser att flera av utredningens förslag är mycket intressanta och vill speciellt trycka på följande:
• Vi delar synen på bristande effektivitet och bristande enhetlighet mellan regioner i tillståndsprocesser och tillsyn. Det är bra att samla tillståndsgivning och tillsyn i en central myndighet. Enhetlighet och kompetens borde kunna tillgodoses bättre i en central myndighet. Det är viktigt att det allmänna miljöintresset företräds av en central myndighet enligt förslaget.
• Behovet av styrning och genomsyrande samordning är förstås även viktigt när det gäller vattenmyndigheternas verksamhet. Därför är det intressant att ta del av utredningens genomgripande analys och ytterst konkreta förslag.
• För oss som arbetar för ett hållbart samhälle är samordning mellan myndigheter helt central för att lyckas, lika så att processer är enkla och effektiva.
• Svensk Energi ser det som mycket viktigt att utredningens förslag nu remitteras. Regeringen måste gå vidare med att utveckla styrningen av myndigheter och reformera framförallt tillstånds- och tillsynsprocesser i syfte att skapa en enhetlig, effektiv, rättsäker och konkurrensnetural struktur. En effektiv och ändamålsenlig process gynnar både miljö och näringsliv.