I går lade regeringen fram ett förslag på hur vattenkraften och miljön ska hanteras i framtiden. Centralt för lösningen är Vattenkraftens miljöfond – ett företag som ska skapas och finansieras av nio av Sveriges största vattenkraftägare med uppdrag att under 20 år satsa tio miljarder kronor på miljöåtgärder.
Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten pågår i Sverige. Det berör vatten ur flera aspekter där vattendragen runt våra vattenkraftverk är en del. Energiöverenskommelsen innebär att vattenkraftsbranschen ska stå för finansieringen av de åtgärder som ska genomföras för att Sverige ska uppnå moderna miljövillkor i våra vattenkraftverk i linje EU:s ramdirektiv för vatten. Att lösningen just blev Vattenkraftens miljöfond, som kommer att drivas och ägas av Sveriges nio största vattenkraftägare, är dock ett frivilligt initiativ.
— Finansieringsupplägget är ett frivilligt åtagande. Alternativet till att vi löser finansieringen på det här sättet skulle troligen vara en statlig avgift alternativt en skatt och då tror vi att det här kommer att bli en effektivare lösning där också de pengar som samlas in på bästa sätt kan användas till det som avses, det vill säga miljöåtgärder i vattenkraften, säger Per Nordlund, senior advisor på Statkraft.
Fonden är delvis ett svar på regeringens sänkning av vattenkraftens fastighetsskatt. Som motprestation till sänkningen vill partierna bakom överenskommelsen ha finansieringen av åtgärderna tillbaka. Per Nordlund kallar det för ett ”Gentlemen’s agreement” där staten och branschen har kommit överens. Samtidigt påpekar han att regeringens avsikt inte är att hela den sänkta skatten ska gå till fonden och miljöåtgärder. Skattesänkningen görs också för att vattenkraftsägarna ska ha möjlighet att utveckla vattenkraften och säkra dess effekt- och energivärde för att klara den framtida omställningen av elförsörjningen.
— Vattenkraftens miljöfond är ett förnuftigt och effektivt sätt att nå miljömålet samtidigt som vi kan behålla produktionen i det viktiga vattenkraftsystemet. Dessutom kommer vi att samla kompetens i Vattenkraftens miljöfond och förhoppningsvis kan det leda till bättre lösningar i samförstånd mellan de olika aktörerna, säger Per Nordlund.
Claes Hedenström, policyansvarig för vattenkraft på Vattenfall, instämmer:
— Miljöfonden kommer att göra att vi får mer verkstad och att miljöåtgärder genomförs i större utsträckning än vad som har gjorts hittills. Det har ofta varit låsta positioner mellan olika intressenter och beslut om åtgärder har varit resurskrävande och tidsödande. Men detta innebär inte att en massa åtgärder ska genomföras rakt upp och ner, utan tanken är att det ska satsas på åtgärder som verkligen ger ekologisk nytta. Det blir jätteviktigt att man gör en avvägning mellan den ekologiska nyttan och samhällsnyttan som vattenkraften står för och vår förhoppning är att det nya lagförslaget verkligen får den effekten, säger Claes Hedenström.
Och det är just den här avvägningen som är nyckeln. Energibranschen har understrukit att deras deltagande bygger på att det är den Nationella strategin som ska gälla. Strategin togs fram av Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten 2014 och innebär att miljöåtgärdernas totala påverkan på vattenkraftproduktionen ska begränsas till 2,3 procent av normalårsproduktionen eller 1,5 terawattimmar per år. Förlängningen av strategin är den nationella prövningsplanen, som ska vara vägledande för de myndigheter och domstolar som fattar beslut om miljöåtgärderna för vattenkraftsföretagen.
— Det är Havs- och vattenmyndigheten som ska sammanställa den här planen, men också vara överens med Energimyndigheten och Svenska kraftnät, som då kan bedöma om det är en rimlig plan för vattenkraftproduktionen. I och med att Svenska kraftnät har den här rollen säkrar vi inte bara miljöåtgärderna utan också vattenkraftens regelförmåga samt den viktigaste förnybara energikällan för el i Sverige, säger Per Nordlund.
Planen innebär i praktiken att varje vattenkraftverk ska klassas utifrån dess nytta för att reglera hela Sveriges elsystem – ju viktigare ett kraftverk är för systemet desto mindre krav på åtgärder för att förbättra den ekologiska statusen, kan man enkelt sammanfatta det. Den här principen innebär att de mindre vattenkraftverken kommer att ställas inför förhållandevis större krav på miljöåtgärder än vad de större kraftverken kommer att behöva. Därför är det ägarna till de större vattenkraftverken (se faktaruta nedan) som kommer att stå för finansieringen av fonden, för att ge de mindre kraftverken bättre förutsättningar att kunna tillmötesgå miljökraven.
Rent praktiskt kommer vattenkraftägarna kunna söka ersättning från miljöfonden för både konkreta miljöåtgärder och produktionsbortfall. Om ägaren får sin ansökan beviljad får vattenkraftägaren själv stå för 15 procent för kostnaderna för miljöåtgärder och 5 procent av produktionsförlusterna räknat på normalårsproduktionen.
Regeringen lade fram förslaget i dag och riksdagen förväntas fatta det definitiva beslutet under hösten. Företagen bakom Vattenkraftens miljöfond räknar med att det nya företaget ska vara på plats med mellan fyra och fem anställda i början av 2018, en snabb start är prioriterat.
— Det är viktigt att vi kommer igång med arbetet tidigt så att vi från branschen inte är en stoppkloss utan visar att vi menar allvar. Särskilt viktigt för miljöfonden blir att den får en bra relation med lokala myndigheter och med branschorganisationer för den småskaliga vattenkraften, säger Claes Hedenström.
Fakta: Nio företag finansierar Vattenkraftens miljöfond AB
Vattenfall
Fortum
Uniper
Statkraft
Skellefteå kraft
Jämtkraft
Tekniska verken i Linköping
Mälarenergi
Sollefteå kommun
Foto Luleälven: Daniel Löfstedt
Kommentera
Obligatoriska fält är markerade med *