Aldrig någonsin tidigare har det planerats för så mycket vindkraft i Sverige, berättar Charlotte Unger Larson, vd för branschföreningen Svensk Vindenergi.
Efter några år av stiltje är det orkanfart i vindkraftbranschen. Under 2017 duggade pressreleaserna tätt om satsningar på nya vindparker. Då aviserades parker motsvarande drygt 2000 MW, med en beräknad elproduktion på 6,8 TWh, motsvarande nästan 40 procent av befintlig vindkraft.
Artikeln är publicerad i senaste numret av Tidningen Energi.
– Utlösande faktor är att den svenska energiöverenskommelsen skapat en långsiktig politisk stabilitet, vilket gynnat investeringsklimatet, säger Charlotte Unger Larson.
– Då kommer det att behövas mycket ny vindkraft. Vind- och vattenkraft kommer att utgöra basen i ett framtida elsystem som är till hundra procent förnybart. Det gör att det behövs minst 60 TWh vindkraft, vilket är en tre- till fyrdubbling från dagens nivå.
Ketchupeffekt och kapplöpning
Att så mycket ny elproduktion aviseras just nu och inte om några år, beror till del på att Sverige förlängde systemet med elcertifikat. Förlängningen innebär att 18 TWh ny elproduktion ska tillföras systemet till år 2030. När detta är uppnått, delas inga nya elcertifikat ut, vilket gör att det gäller att komma före konkurrenterna.
Som det ser ut nu kommer vi troligtvis redan år 2021 nå det mål som politikerna ställt upp för år 2029. Detta enligt en prognos som Svensk Vindenergi nyligen gjort. Med de satsningar som redan aviserats nås 25 TWh ny vindel år 2021. Det mest troliga utfallet som det ser ut idag är 30 TWh vindkraft och ända till 32,5 TWh i ett för branschen optimistiskt fall för år 2021.
Utlandet satsar på Sverige
De som satsar är inte svenska energiföretag eller privatpersoner, utan utländska kapitalförvaltare, som pensions- och aktiefonder.
– Som det ser ut nu står utländska aktörer för cirka 90 procent av nya vindkraftsprojekt i Sverige.
Svenska energiföretag, lokala och kraftproducenter, lyser i stort sett med sin frånvaro. Det är utlänningarna som tror på de svenska vindarna. De enda svenskägda företagen som har lite större projekt på gång är kommunägda Skellefteå Kraft och det privatägda företaget Stena Renewable.
– De flesta utländska investerarna har kontaktat oss och det verkar som de har förtroende för energiöverenskommelsen, säger Charlotte Unger Larson.
Till saken hör att många svenska aktörer – privatpersoner, energi- och fastighetsföretag – hittills förlorat stora summor pengar på vindkraftssatsningar, som en följd av sjunkande priser för el och elcertifikat. Detta beror på att en kraftig utbyggnad av bland annat vindkraft ledde till sänkta priser på el och elcertifikat.
Utländska investerare inget nytt
Utländska investerare är inte något nytt fenomen (se vidstående artikel). Redan idag ägs vindkraften i Sverige till cirka 40 procent av utländska intressen enligt Svensk Vindenergis beräkningar. Bland de som nu satsar är det många kapitalförvaltare som redan har gjort investeringar i svensk vindkraft och känner till svenska förhållanden.
Ett förhållande som gör det lättare för kapitalförvaltare än energiföretag att göra satsningar är kraven på avkastning. I dagens låga räntemiljö har kanske kapitalförvaltaren krav på en avkastning på några procent medan energiföretag har mycket högre. Exempelvis är Vattenfalls avkastningskrav på åtta procent. Det sänktes nyligen marginellt från nio till åtta procent för att underlätta investeringar i solel och vindkraft.
Risker med utländska ägare
Finns det då ingen fara att utländska ägare blir dominerande ägare till svensk vindkraft som försörjningssäkerhet och acceptansfrågor?
– Investeringarna skapar en stor injektion i den svenska samhällsekonomin oavsett från vilket land pengarna kommer. Däremot skulle vi gärna se regler som gör det lättare för svenska AP-fonder att investera i vindkraft, säger Charlotte Unger Larson.
Ulla Hedman-Andrén på Svensk Vindkraftförening, en förening som organiserar ägare av vindkraftverket i Sverige, ser inte heller det som problematiskt att det inhemska ägandet blir begränsat.
– Svensk Vindkraftförening ser ingen direkt risk, men det är en olycklig utveckling och såklart skulle det vara bättre om vi ägde vår egen produktion, säger Ulla Hedman-Andrén. Hon tillägger också att hon gärna ser AP-fonderna som ägare till svensk vindkraft.
Hinder i vägen
Finns det då inga andra hinder i vägen för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft i Sverige, som ett nytt prisfall för el och certifikat?
– Att förutspå elprisets utveckling är alltid svårt, men en åtgärd som vi vill att politikerna genomför är att inte fortsätta med elcertifikatsystemet när målet 18 TWh ny förnybar el uppnåtts, avslutar Charlotte Unger Larson.
7 Kommentarer
Vindkraften är det näst sämsta sättet att minska CO2 utsläppen.
Nästa generation kärnkraft avger generation lV 1 g CO2/kWh
Dagens kärnkraft avger. Generation ll 5 g CO2/kWh
Vattenkraft avger 9 g CO2/kWh
Vindkraften avger 15 g CO2/kWh. Endast fosilkraft avger mer CO2
All skog som avverkas för vägar, tornplats, uppställningsplatser, kabelgranar och ledningsgator minskar CO2 upptaget för avverkad skog.
Orsaken till gen lV avger 1 g CO2/kWh är att det utbrända kärnbränslet i mellanlagret på CLAB kan användas till gen ll.
Lagret på CLAB räcker till tio reaktorer gen ll i 600 år då 99% energi finns kvar från gen lV. Verkligen förnybar energi.
Vi behöver inte bryta eller köpa nytt uran för upparbetning och laddning av reaktorerna.
Gen lV bränsle.måste slutförvaras 100 000 år. När bränslet från gen lV är utbränt räcker ett slutförvar på 1000 år.
”Elcertifikatsystemet ger ett marginellt tillskott till elproducenter.”
Bra då tar vi bort det så är vi av med ett problem.
”Alla elkonsumenter får sänkta elkostnader till följd av det ökade utbudet på el.”
Varför har vi inte korv-certifikat som alla livsmedelsbutiker måste köpa? De som gör falukorv får sig sen tilldelat ett antal certifikat som de kan sälja, låter ju jättebra. Vi kanske kan göra det samma för bilar, kläder och möbler. Ju mer jag tänker på det så är nog marknaden helt usel på att hantera efterfrågan och produktion av någon produkt, vi inför planekonomi så kan vi nog göra bättre. Vi kanske kan hyra in några konsulter från DDR de har väl en del erfarenhet av hur man skall bygga sådan system.
Charlotte Unger Larson har du ingen känsla för vårt vackra land som vi bor i och som turister gärna åker till. Vindkraftindustrin är dagens naturmarodör Som skövlar, förstör och dödar våra flygfän.
Den skövling av skogar för vägar, kraftgator, tornplats, stentag och grustag minskar skogens upptag av CO2 som överstiger den minskning som ni säger vindkraften utför.
Människor, flygfän och barnen påverkas kraftigt där flygfäna dör och med dom ägg och ungar i redena.
Betydligt enklare och billigare är det att köra med kärnkraft och vattenkraft som ger mycket låga CO2 utsläpp. Kärnkraft ll (dagens) avger 5 g CO2/kWh. gen lV nästa generation avger 1 g CO2/kWh då inget kärnbränsle behöver brytas eller köpas. Kärnbränslet på mellanlagret i Oskarshamn kan användas av gen lV och mellanlagrets bränsle räcker i 600 år för 10 reaktorer gen lV. Vattenkraft 9g CO2/kWh. Vindkraften är det näst sämsta lösningen för att minska CO2 belastningen med 15 g CO2/kWh endast fossilkraft är sämre. Allt enligt Vattenfalls livstidsanalys av våra energikällor.
Vindkraften har mycket låg verkningsgrad vilket betyder att kunderna får betala extra för låg produktion. Stamnätet måste överdiminsioneras för den korta tid då vindkraften levererar.
Se ”elstatestik.se” det tunna tegelfärgade streck vindkraften utgör. Finns ingen rimligt argument för så låg produktion till så hög kostnad.
Det är bra att utländska investerare tror på Sverige som investeringsmiljö. Det skapar arbete och framtidstro. Norrlands inland behöver fler investeringar.
Investeringar i elproduktion i Sverige ökar utbudet av el, sänker elpriset och gynnar investeringar i elintensiv verksamhet som skogsindustri, datacenters och batterifabriker. Ökad elproduktion i Sverige ökar försörjningstryggheten.
Elcertifikatsystemet ger ett marginellt tillskott till elproducenter. Marknadspriset på elcertifikat efter 2020 ligger på 4 öre/kWh. Alla elkonsumenter får sänkta elkostnader till följd av det ökade utbudet på el.
”– hittills förlorat stora summor pengar på vindkraftssatsningar, som en följd av sjunkande priser för el och elcertifikat. ”
Eller som en följd av glädjekalkyler – och frågan är om man lärt sig någonting? Att de är nya spelare på väg in för att ta del av skattesubventionerna är möjligt men det är ju också dödsstöten för de som redan är inne i systemet. Med ökande vindkraftsproduktion så kommer priset på el när det väl blåser att sjunka ytterligare och priset på elcertifikaten att rasa.
Hur mycket har vindkraften subventionerats med sedan 2003 då elcertifikaten infördes? Är det 30 miljarder kronor? Vad skulle vi ha använt dessa pengar till om vi verkligen var intresserade av vår elförsörjning? Den svenska satsningen på vindkraft borde tas upp i ekonomiutbildningen som ett av de minst lyckade exemplen på hushållning av resurser.
Hur ska man se på det faktum att det är utländska investerare? Ska man se det som att man utnyttjar den Svenska naturen med att sätta upp vindkraftverk och att sedan vinsten försvinner ut ur landet?
Svårt att se rationalen i Ungers argumentering. Det är knappast svenska vindar man vill åt utan det svenska subventioneringssystemet. Som jag tolkar Ungers budskap är det alldeles utmärkt att utländska riskkapitalister och pensionsfonder går in på den svenska elmarknaden med allt vad det medför i form av osäkerhet om utländska ägares framtida intentioner med sin verksamhet. Och inte minst, att svenskt kapital går direkt utomlands när svensk överföringskapacitet, bas- och reglerkraft, som vindproduktionen faktiskt är beroende av, kraftfullt måste förstärkas.