Svenska kraftnät ska utreda frågan om de svenska elområdenas indelning. Det vore då rimligt att även överväga att göra Sverige till ett enda elområde, skriver Mats Nilsson. Det skulle ha flera fördelar, bland annat en bättre fungerande elmarknad, menar han.

Två saker av intresse för den svenska diskussionen om elområdenas framtid hände nyligen. Den 12 augusti föreslog liberalerna att Sverige likt Finland ska ha det inskrivet i lagen att Sverige ska ha ett elpris.[1] Jag tolkar det som att liberalerna vill åter till ett svenskt elområde. Den 9 augusti publicerade den europeiska elmarknadsmyndigheten, ACER, sitt beslut[2] om hur framtidens bud/elområden borde utformas. Inom EU föreslår myndigheten att man nationellt fortsätter med att undersöka en delning av Tyskland, en delning av Frankrike, en uppdelning av Nederländerna och sist men inte minst viktigt för oss, nya elområdeskonstellationer för Sverige.  ACERs förslag grundar sig på material och förslag som Svenska kraftnät skickat in. Det är således ingen överraskning att ACER föreslår varianter med sammanslagningar av elområdena 1 & 2 och 3 & 4 samt ett eget elområde för Stockholm med omnejd. För svenska medborgare, och inte minst med tanke på liberalernas förslag, hade det förstås varit intressant att också få analyserat vad det skulle innebära om vi bara hade ett elområde för Sverige. Jag hävdar att vi kan skapa ett svenskt elområde även utan att ändra lagen. Mer om detta nedan.

Varför har vi elområden? Elområden har vi för att hantera flaskhalsar i nätet. Om dessa flaskhalsar uppstår med en viss regelbundenhet och är tillräckligt stora pratar vi om strukturella flaskhalsar. Strukturella flaskhalsar ska enligt EU:s lagstiftning (och för all del ekonomiskt sunt förnuft) hanteras endera genom att dela in marknaden där flaskhalsarna uppstår, eller så kan systemoperatören mothandla. Här vill jag direkt vederlägga den ofta förekommande myten om att elområden har kommit till för att uppmuntra investeringar i vissa områden. Detta kan vara en konsekvens av de skillnader i pris som blir mellan elområden men det är inte det grundläggande syftet.

Strukturella flaskhalsar saknar mig veterligen en bra juridisk eller ekonomisk definition. Det blir litet så att säga i betraktarens öga att avgöra när flaskhalsen är strukturell. I framtiden blir också definitionen beroende av om flaskhalsen är inom ett elområde eller mellan elområden. Med det nya sättet (flödesbaserad kapacitetsberäkning) att räkna på kapaciteter mellan elområden benämns nämligen flaskhalsar inom elområdet ”kritiska nätverkselement”. Det vill säga om en flaskhals inte är på gränsen räknas den som varandes inom elområdet. De kritiska nätverkselementen tycks ha en än mer flytande definition än begreppet flaskhalsar och hur de påverkar nätkapaciteterna över gränsen beror på en skönsmässig, eller i vart fall för utomstående betraktare komplett okänd,  uppskattning av systemoperatörerna. Även om jag ofta ondgör mig över godtycke från systemoperatören Svenska kraftnät, öppnar detta möjligheten att göra Sverige till ett prisområde igen.

Förslagen från ACER (vilket bygger på förslag från Svenska kraftnät) inbegriper allt från att helt enkelt utöka dagens elområden med ett för Stockholm, till att slå ihop elområde 1 och 2 och 3 och 4. Idén med ett elområde för Stockholm har kritiserats av Stockholms handelskammare[3] som varnar för riktigt höga priser och skrämmande elräkningar om elområde Stockholm blir av. De hänvisar till en rapport av Sweco om effekterna.[4] Det går inte en rät linje mellan Swecos material (det som jag tagit del av) och handelskammarens dramatiska slutsatser men det står klart att en förändring av prisbildningen blir en konsekvens. Men det torde också vara så att det motstånd i tillståndsgivningen vid kapacitetsökningar av nät på olika nivåer borde minska, och projekten gå snabbare, när stockholmarna blir varse kostnaden av en för dålig infrastruktur. Således inget ont utan något gott.

Det är högst sannolikt att behovet av intradaghandel, det vill säga den handel som kan korrigera för att prognos- och andra fel ökar med ökande andel väderberoende kraft. Denna handel gynnas av större områden då den kan ske utan att stamnätskapaciteter mellan områden behöver tas i beaktande. Denna handel skulle minska om vi behöll eller utökade antalet elområden eftersom den kommande beräkningsmodellen (flow based) med sin utformning av icke-intuitiva flöden (tvingande flöden från högprisområden till lågprisområden) begränsar intradaghandeln mellan områden.

Vidare har den finansiella handeln gått ner kraftigt. Detta eftersom osäkerheten kring framtidens prisnivåer ökat och, misstänker jag, prisvolatiliteten har ökat. Om vi kopplar det till ett nordiskt systempris som alltmer kommit att bli irrelevant måste något dramatiskt ske för att marknadens förtroende för de finansiella instrumenten ska återfås. En sådan dramatisk förändring vore att slå ihop de fyra mindre områdena till ett helsvenskt elområde, vilket skulle kunna öka likviditeten på den finansiella marknaden.

Så de förslag som innebär större och färre elområden skulle innebära en förbättrad total elmarknad för Sverige. Men det kanske bästa förslaget, ett prisområde, utreds tyvärr inte. Att återigen skapa ett svenskt prisområde blir dock möjligt i framtiden.

Ett problem som finns med ett enda svenskt elområde kan lösas tekniskt. Det är nämligen så att norska så kallade oplanerade flöden använder det svenska nätet för att färdas från norra Norge till mellersta Norge. Dessa oplanerade flöden upptar en stor del av den beräkning som sker i den nya kapacitetsberäkningsmetoden. De ”oplanerade flödena” begränsar förstås de planerbara flödena. De oplanerade flöden kan hanteras tekniskt med så kallade phase shifters (vid norska gränsen) vilket är en enkel och beprövad teknik som mycket väl kan vara på plats före 2025. Istället för att hantera flöden som inte borde finnas i stamnätet kan Svenska kraftnät stoppa dessa flöden från att ens uppstå. Detta skapar initialt problem för den norska systemoperatören. Men det är rimligt att den som orsakar oplanerade flöden också handhar dem. Svenska kraftnät kan fokusera på att styra de flöden som också finns kommersiellt, dvs är planerade. Då ökar kapaciteten i stamnätet samtidigt som ett problem som ska hanteras i den nya beräkningsmetoden mer eller mindre försvinner.

Ett annat problem är hur man ska väga utrikes handel och Svenska intressen? Flödesbaserad kapacitetsberäkning möjliggör flytt till elområdesgräns om de så kallade kritiska nätverkselementen inte tillåter mer än en viss mängd flöden över elområdesgränserna. Eftersom de kritiska nätverkselementen inte är direkt definierade som strukturella flaskhalsar blir en viss minskning av elområdes-gränskapaciteterna möjlig. Dock måste alltid 70% av den i förväg definierade handelskapaciteten garanteras. Men snitt 2 och 4 skulle gå från att definieras som flaskhalsar till kritiska nätverkselement med de möjligheter det skapar för ett återinrättande av ett svenskt elområde. Givet att den hantering med kritiska nätverkselement som sätter möjliga handelskapaciteter över elområdesgränser som jag beskriver redan förekommer i pilotkörningarna av flödesbaserad kapacitetsberäkning, kan vi förutsätta att de nordiska regulatorerna inte skulle motsätta sig en ordning med ett svenskt elområde med viss neddragning av gränskapaciteterna till kringliggande länder. På lång sikt skulle dessa neddragningar inte behöva bli så stora om vi utnyttjar teknik för att styra flöden, hantera reaktiv effekt och får ordning på mothandeln.

En organisatorisk fördel med Sverige som ett prisområde är dessutom att vi som medborgare inte har kontroll eller kunskap om Svenska kraftnät underlåter att t.ex. mothandla för att upprätthålla maximal handelskapaciteter i snitt 2 och 4. De övriga nordiska stamnätsoperatörerna besitter dock denna kunskap, och har möjligheten att kontrollera att Svenska kraftnät gör rätt. Visserligen skulle de få acceptera att handelskapaciteterna till Sveriges grannländer minskade som en konsekvens av hanteringen av kritiska nätverkselement i den nya beräkningsmetoden. Å andra sidan kan de övervaka att Svenska kraftnät gör sitt jobb och mothandlar (i.st.f. att begränsa handeln) när det är möjligt.

I grunden är kanske elområdesöversynen den möjlighet vi har att göra något bra av en situation som idag är dålig. Om vi gör Sverige till ett elområde löser vi inte bara framtida problem för intradaghandeln och den finansiella marknaden, vi tar också hand om diskussionen kring rättvisa priser inom landet Sverige.

[1] https://www.svd.se/a/KzOdOE/liberalerna-vill-se-elrabatt-aven-i-soder

[2] https://acer.europa.eu/events-and-engagement/news/acer-has-decided-alternative-electricity-bidding-zone-configurations

[3] https://www.mynewsdesk.com/se/stockholmshandelskammare/pressreleases/nya-elprisomraaden-chockhoejer-stockholmarnas-elraekningar-3197201

[4] https://www.mynewsdesk.com/se/stockholmshandelskammare/documents/konsekvenser-av-eget-elprisomraade-foer-stockholm-punkt-pdf-424623