Tysklands agerande i energipolitiken, som oviljan att följa EU-direktiven och dela landet i elområden, driver väsentligt upp kostnaderna för grannländerna och deras elanvändare. Utan att exakta beräkningar kan göras lär det enbart för södra Sveriges del handla om miljarder kronor.

För Sverige som helhet innebär elområdesindelningen ändå en samhällsekonomisk vinst, säger Svenska kraftnäts elmarknadsanalytiker Stefan Svensson.

Elområdesindelningen är, som inte minst diskussionen på Second Opinion visat, en kontroversiell fråga, framför allt efter de enorma prisdifferenser mellan de svenska elområdena som uppstod särskilt åren 2021-2022. Men elområdesindelningen har många aspekter. En av dem är den tyska oviljan i trots mot EU att dela in landet i elområden, vilket snedvrider elmarknaden, förändrar elflödena och driver upp elpriserna i övriga Europa och framför allt i grannländerna.

En studie som tydligt visar på problemen, Study on the best forecast of remedial actions to mitigate market distortion, gjordes av den belgiska tillsynsmyndigheten CREG (Commission de Régulation de l’Électricitè et du Gaz) 2019. Alternativet till indelning i elområden – att i den operativa driften hårdhänt hantera flaskhalsarna i elnätet genom omdirigering och mothandel – inte bara snedvrider elmarknaden, utan är också ineffektivt och ökar osäkerheten i systemdriften.

Studien exemplifierar detta genom en analys av effekterna på dagen före-marknaden av de tyska systemoperatörernas omdirigering av elflödena under perioden oktober 2018 – februari 2019. Omdirigeringarna gjordes för att hantera flaskhalsar i elnätet, i huvudsak strukturella sådana, tidvis av en omfattning på 4 000 – 6000 MW.

Produktionsenheter, som baserat på utfallet i dagen före-auktionerna skulle ha producerat el, fick betalt för att avstå från det, medan omvänt andra som prismässigt inte hade kvalificerat sig för att producera el fick betalt för att ändå göra det.

Resultatet enligt CREG:s studie var att det elpris, som bestämdes för Tyskland i dagen före-auktionen, i genomsnitt låg ungefär 10 procent lägre än det skulle ha gjort, om de faktiska flaskhalsarna skulle ha beaktats i förutsättningarna för auktionerna. Dessa genomfördes med andra ord på falsk grund.

I praktiken borde det tyska spotpriset på elen alltså ha legat 10 procent – motsvarande 6,15 euro/MWh (7 öre/kWh) – högre än det i verkligheten låg. Nedreglerad billigare produktion som satte priset, ofta vindkraftsel, ersattes i slutändan av dyrare fossil produktion, som fick ersättning utanför auktionssystemet. Kostnader som på andra vägar i slutändan förstås ändå hamnade hos kundkollektivet.

Man kan anta, säger CREG-studien, att den tyska budzonen skulle ha importerat mera (eller exporterat mindre), om de faktiska förutsättningarna i produktionsögonblicket skulle ha styrt dagen före- och intradagsauktionerna.

Studien listar en lång rad negativa effekter av det tyska beteendet. Till exempel att de faktiska flödena över elområdesgränserna avsevärt avviker från de prognoser som systemoperatörerna utgår från – genomsnittligt var den relativa avvikelsen från prognos vid de belgiska gränserna under 2016 och 2017 hela 80 procent. En annan allvarlig effekt är att systemoperatörerna i sina säkerhetsanalyser kommer att bygga på osäkra värden.

CREG uttrycker mycket tydligt att en praxis som den tyska inte borde få fortsätta. Ett första steg skulle vara att systemoperatörerna baserat på sina erfarenheter om flaskhalsarna skulle utveckla en best practice-metod, i syfte att inför auktionerna mycket mer exakt kunna förutse de faktiska produktions- respektive transmissionsförhållandena när produktionen verkligen äger rum. De kostnader som uppkommer genom avvikelser bör baseras på polluter pays-principen. CREG presenterar ett utförligt åtgärdsprogram för detta och hänvisar till 18 olika paragrafer i EU:s regelverk.

Det kan tilläggas att den tyska utvecklingen fortsatt efter 2019. I den senaste ACER-statistiken står Tyskland för mer än hälften av EU:s totala kostnader för omdirigering och mothandel.

Hur Tysklands sätt att hantera sina flaskhalsar påverkar Sverige finns veterligen inga detaljerade studier om. Det går dock lätt att avläsa vissa mönster i prisbildningen mellan de europeiska elområdena. Ju större transmissionskapacitet mellan områdena, desto mer påverkar de varandra av givna skäl. Logiskt är också att stora elområden påverkar små områden mer än omvänt, i synnerhet om de senare har liten egen produktionskapacitet, som till exempel SE4.

Stefan Svensson, marknadsanalytiker på Svenska kraftnät, bekräftar bilden: ”En adekvat indelning av Tyskland i elområden skulle skapa en mer rättvis prisbild i Europa generellt, framför allt i de länder eller elområden som gränsar till Tyskland. Nu lägger man i Tyskland en stor kostnad på nätkollektivet på grund av att marknadsutfallet i Tyskland inte är fysiskt realiserbart.”

Går det att ge en siffra för hur Tyskland påverkar de svenska elpriserna?

”Jag har inte sett någon studie på det. Saken beror ju också på hur indelningen i Tyskland i verkligheten skulle göras. Tänker man sig ett nordtyskt elområde, som har väldigt mycket vindkraft, så borde det logiskt sett ge lägre elpriser i området, med spridningseffekter framför allt i Danmark och SE4. Erfarenheten är att när elen är dyr i Tyskland är den i regel dyr också i södra Sverige.”

Över tid, sett till de extrema priser som under perioder noterats i SE4, måste det väl vid det här laget handla om miljarder i kronor?

”Jag kan inte ge en siffra, men påverkan skulle knappast vara obetydlig. Och det behöver ju inte vara så mycket skillnad i elpriset för att det på sikt sammanräknat ska bli väldigt stora pengar. Så en prispåverkan uppåt i miljarder kronor för SE4:s del låter inte alls orimligt.”

Stefan Svensson hänvisar till den historiska bakgrunden:

”I begynnelsen byggdes den svenska storskaliga elproduktionen och elnätet anpassat till varandra. Men medan vattenkraften ligger kvar där den ligger i norr, har mycket av den termiska produktionen i söder lagts ner eller distribuerats annorlunda. Fördelningen av produktion och konsumtion är i Sverige inte längre symmetrisk, vilket även var en anledning till att vi fick elområdesindelningen 2011.”

Stefan Svensson

”Ändrar man produktions- och konsumtionsmönstren eller produktionsmixen, är det svårt att hantera genom att bygga ledningar, i och med att det tar så lång tid. Ett mycket enklare sätt att driva fram en effektiv elmarknad är att dela landet i elområden. Tack vare dem har vi en mer effektiv drift av elsystemet än vi annars skulle ha.”

”Sedan kan man ju säga att även för att det finns tydliga prissignaler så har inte det historiskt haft någon större inverkan på investeringsbeslut vare sig på produktions- eller konsumtionssidan i Sverige. Andra förutsättningar har varit mer styrande än det faktiska elpriset.”

På vilket sätt gör elområdesindelningen elsystemet effektivare?

”Med de regelverk som finns nu skulle vi utan områdesindelningen till exempel behöva begränsa överföringen mellan elområdena mer och framför allt till andra länder. Vilket vi inte får göra. Och vi skulle tvingas till omdirigering och mothandel i mycket större utsträckning, liknande det i Tyskland. Mothandel skulle även kräva mycket mer styr- och planerbar produktion. Resurser som det har blivit allt mera ont om i södra Sverige.”

Om Sverige trots allt åter blev ett enda elområde, hur skulle det påverka saken?

”Troligen skulle det ge ett elpris närmare nivån i SE3, snarare än priset i SE2. SE3 är som område relativt balanserat sett till produktion och konsumtion, i motsats till SE1, SE2 och SE4.”

Hur elpriserna förändras framöver är dock kroniskt svårt att förutspå.

”Till exempel är priserna i SE1 och SE2 inte längre alltid så låga. Ökar konsumtionen i norr, till exempel genom omställningsprocesserna, så kommer det att påverka priset i hela Sverige och som en vågeffekt alla priser i Europa. Eftersom allting hänger samman.”

Varför är tyskarna så motsträviga till att dela sitt land i elområden?

”Det är en väldigt politisk fråga. Alla som jag har pratat framhåller att man inte vill ha olika elpris i olika delar av Tyskland. De säger att det inte upplevs som rättvist. Att situationen nu kanske totalt sett i stället höjer elpriset och ger andra orättvisor verkar inte vara argument som går hem”, säger Stefan Svensson.