Tillsätt kommission om elens och elprisets betydelse för samhällsekonomin

Ge vindkraften en timeout, tillsätt en oberoende kommission som tillsammans med övriga länder inom Nord Pool studerar elens och elprisets betydelse för samhällsekonomin och näringslivet. Det gäller konkurrenskraft, jobben och välfärden.

Även om IPCC klimatforskare tappar trovärdighet genom att ändra ståndpunkt från temperatur till oväder skall klimathotet behandlas på största allvar. En allmän inriktning bör vara att det fossila skall lämnas kvar i jorden till kommande generationer för användning till annat än energi. 

Kina, världens största kolavändare, satsar stort på förnyelsebar energi, trots detta kommer deras koldioxidutsläpp att öka och nå sin peak in på 2030-talet. Kina är väl medvetet om problemen och kommer att ligga i framkant med förnyelsebart och kärnkraft. Det är inom vårt närområde vi skall vara observanta.

Nord Pools statistik visar att andelen fossil el inom Norden är 15 procent. Norges och Sveriges andel av detta är försumbar medan Finland och Danmark står för merparten. Danmarks samtliga partier har beslutat en fördubbling av vindkraft, från dagens 25 till 50 procent 2020 vilket är rätt väg. Problemet är behovet av reglerkraft vid snål blåst.

Sveriges BNP är cirka 3600 miljarder kronor. Sett från användarsidan exporteras ungefär 50 procent av detta, andra hälften konsumeras av hushållen. Under rådande lågkonjunktur går exporten ner och därför eftersträvar regeringen att öka konsumtionen med ett femte jobbskatteavdrag för att behålla jobb och BNP-nivån. Det som fattas är vikten av att gynna exporten med konkurrensfördelar i form av låga elpriser vilket också skapar jobb. Här råder stora brister beroende på vindkraftssatsningen.

Vindkraften i Sverige är ett tröstpris till Centerpartiet för tillbakadragandet av förbudet mot kärnkraft. I samband med denna förändring togs det politiska beslutet om 30 TWh vindkraft till 2020. Svenska Kraftnät visar att inte ens hälften av detta kan klaras. Däremot åtta år senare, 2028, kan eventuellt 17 TWh komma i fråga, men till en nätkostnad på 73 miljarder kronor, vilket föranledde Kungliga Vetenskap Akademins påpekande om att nätavgiften för konsumenter blir dubblerad. Beakta också att 17 TWh vindkraft betingar en kostnad för subventioner (elcertifikatavgifter) på 4 miljarder kronor årligen. Allt detta ska betalas av elkonsumenter för någonting vi inte behöver, eftersom Sveriges traditionella elmarknad är klimatneutral och ger elöverskott. Först när de framtida elräkningarna kommer inser man detta.

Ge vindkraften en timeout, tillsätt en oberoende kommission som tillsammans med övriga länder inom Nord Pool studerar elens och elprisets betydelse för samhällsekonomin och näringslivet. Det gäller konkurrenskraft, jobben och välfärden. Norsk och svensk vattenkraft bör avtalsenligt kunna exportera reglerkraft till Danmark i dess strävan att minska fossilanvändningen.

Eftersom marginalprissättning gäller inom Nord Pool (dyrast förekommande el är prissättande) är det dessutom viktigt att klargöra, om det i en integrerad europeisk elmarknad finns risk för att kontinentens höga elpriser även blir gällande i Sverige. EU-förslag om integrerad europeisk elmarknad bör därför studeras och eventuellt ifrågasättas med motiveringen att Nordens elmarknad inom kort framtid är fossilfri.

Tord Wiklund

8 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Martin Lundmark skriver:

    Carl-Åke Utterström skriver i sitt inlägg ”Kräv att vindkraftbranschen skall vara seriös och inte visa fantasisiffror.”

    När jag sedan frågar honom om han själv i sitt inlägg bemödat sig om att vara ”seriös och inte visa fantasisiffror” så får jag inget svar.

    Jag fick inte heller något svar, den 1 Jul 2012 21:38, när jag under artikeln ”Vindkraftens bidrag till Sveriges ekonomi ökar” ifrågasatte hans beräkningar, kom med ett mera ingenjörsmässigt alternativ och bad honom att kontrollräkna mina beräkningar.

    Förra gången (Jul 2012) beräknade och bedömde Carl-Åke;
    “Sveriges kärnkraft levererade ett år 75 TWh samtidigt hade man 707 vindkraftverk som levererade 0.75 TWh. Då Sverige hade byggt 1.200 verk gav detta 2 TWh, dvs de sist byggda 500 verken under ett par års tid gav alltså 1.25 TWh.
    Jämför detta med Markbygdens 1.100 verk som påstås ge 10 – 12 TWh. Ren fantasisiffra?
    Vindkraften ligger på i medeltal runt 5 procents uteffekt.”

    När Carl-Åke denna gång räknar ”De 7 TWh levererades med en vindkraftpark om 2 100 vindkraftverk. Hur kan hälften ge över 50 procent mer” så tar han alltså produktionen för ett år (2012) och de 2 100 vindkraftverk som har byggts i Sveriges under mer än tio år.

    Är dessa två beräkningar, det mest ”seriösa” och ingenjörsmässiga sättet att bedöma Markbygden där 12 vindkraftverk producerat elenergi sedan 2011? Kan du motivera?

    Mina beräkningar, som jag visade för Carl-Åke för mer än ett år sedan, byggde (bygger) på uppmätt elproduktion från 12 vindkraftverk under ett år (2011) på den plats och med det fabrikat av vindkraftverk som diskussionen gällde. Uppskakat till det antal och den installerade effekt som angavs på Swevind:s hemsida och jämfört med de utfästelser, från Swevind:s hemsida, som Carl-Åke ifrågasatte.

    Det har visserligen bara gått ett par dagar sedan jag, senaste gången, frågade Carl-Åke om han kan kontrollera mina siffror, jag kan ju ha räknat fel!

    Men det har samtidigt gått drygt ett år sedan förra gången jag frågade Carl-Åke om han kan kontrollera mina siffror och Carl-Åke har upprepat sina siffror i olika variationer sedan dess.

    Carl-Åke, du kräver att ”vindkraftbranschen skall vara seriös och inte visa fantasisiffror.”

    Jag håller med dig och vi är förhoppningsvis många som är intresserade av att Sverige får en säker elkraftförsörjning med rimligt låga priser. Men, skall vi komma dit då måste, inte då, även dialogen vara konstruktiv, ”seriös och inte visa fantasisiffror.”

    Hur skall vi tolka att du inte svarade på drygt ett år? Att du inte bryr dig?

    Hur länge skall jag (vi) vänta denna gång?

    Martin Lundmark, LTU

  2. Martin Lundmark skriver:

    Hej Carl-Åke

    Anstränger du dig Carl-Åke, att dina siffervärden är så korrekta som möjligt (”vara seriös och inte visa fantasisiffror”) ?

    Du frågar ”De 7 TWh levererades med en vindkraftpark om 2 100 vindkraftverk. Hur kan hälften ge över 50 procent mer.”

    Den 1 Jul 2012 21:38 diskuterade vi frågan om Markbygdens utfästelser var överdrivna, i våra inlägg i Ny Teknik under artikeln ”Vindkraftens bidrag till Sveriges ekonomi ökar”

    http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3500518.ece?

    Då kunde alla hämta data från http://www.svevind.se , nu kan inte alla det. Jag återger därför mitt inlägg i den debatten här, och frågar dig Carl-Åke.

    Vad var det för fel i mina siffror, som gör att du återupprepar det du påstod förut?

    ———————–
    ”Hej Carl-Åke

    Du utför en del beräkningar och sedan kommer en slutsats.
    Du skriver “Jämför detta med Markbygdens 1.100 verk som påstås ge 10 – 12 TWh. Ren fantasisiffra? Vindkraften ligger på i medeltal runt 5 procents uteffekt.”

    Från vindstat http://www.vindstat.nu/stat/index.htm kan vi avläsa och sedan beräkna att under 2011 levererade markbygdens 12 vindkraftverk, på 2 MW vardera, i medeltal 5 886 MWh per styck, det innebär en kapacitetsfaktor (i medeltal) på 33,6% (det du kallar “medeltal runt 5 procents uteffekt.”).

    På Swevind:s hemsida, http://www.svevind.se/Projects/Project.aspx?projectID=1 står, bland annat, om Markbygden, “Antal verk: 1101 st, Effekt per verk: 2-7,5 MW (anpassas efter bästa teknik), Total installerad effekt: 2500-4000 MW, Beräknad energiproduktion: 8-12 TWh”

    Om vi skalar upp den installerade effekten till 4000 MW med hjälp av 2 MW vindkraftverk (det blir då 2000 vindkraftverk) så blir produktionen 11,77 TWh. Eftersom Swevind har angivit “Effekt per verk: 2-7,5 MW” så är tydligen avsikten att även bygga större vindkraftverk på platsen. Större vindkraftverk har av olika skäl högre kapacitetsfaktor och en rimlig bedömning är därför att utfästelsen på 8-12 TWh kan uppfyllas, även om 2011 ansågs vara ett bra vindår.

    Kontrollräkna gärna mina siffror! Men jag tror snarare att det är dina och inte Swevind:s siffror som är fantasisiffror.”
    ———–

    Kontrollräknade du verkligen mina siffror, Carl-Åke?

    Anstränger du dig att”vara seriös och inte visa fantasisiffror”?

  3. Tord Wiklund skriver:

    Svar till Carl-Åke
    De 2100 befintliga verken är troligen 2 MW-verk där installerad energi är 36TWh. Känd verkningsgrad för vindkraft är 20 procent vilket ger 7,2 TWh.
    Markbygdens verk är troligen 3 MW-verk där installerad energi blir 29 TWh och vid 20 procent ger 5,8 TWh.

  4. Carl-Åke Utterström skriver:

    Jag anser att Markbygdens prognos att leverera 10 á 12 TWh verkar vara en stor bluff.

    Markbygden bygger 1 101 vindkraftverk för en kostnad av 90 miljoner per verk. Dvs 100 miljarder. Detta kan jämföras med den Finska reaktorn på 1 600 MW som likaså enligt jämförbara driftdata från andra kärnkraftverk beräknas ge 10 á 12 TWh.

    Sveriges vindkraft som levererade 7 TWh för några år sedan beräknas inte komma upp i 17 TWh förrän år 2028.

    De 7 TWh levererades med en vindkraftpark om
    2 100 vindkraftverk. Hur kan hälften ge över 50 procent mer.

    Kräv att vindkraftbranschen skall vara seriös och inte visa fantasisiffror.

  5. Tord Wiklund skriver:

    73 miljarder kronor inkluderar även kostnader från vindkraftsparker fram till stamnäten.

  6. Bengt Magnusson skriver:

    Tords förslag om en Kommission är ett eko av det förslag, som ordföranden i Mölndal Energi AB, Gerhard Bengtsson, offentliggjorde i sin Krönika i ERA nr 9/2012 för ganska exakt ett år sedan:
    Det är nödvändigt att inrätta ett energiråd!

    Naturligtvis har inte ett smack hänt i energipolitiska kretsar efter den propån, men många i branschen har inofficiellt reagerat positivt på Gerhards tankegångar.

    Nu får vi se, om Tords uppmaning kanaliserad via Second Opnion bär frukt. Mitt stalltips är dystert, så jag ska inte säga något. Men, vad kul det vore att bli förvånad, glatt förvånad, t o m. Lycka till!

    Det Tord skriver i slutet av inlägget ställer jag mig dock tveksam till:
    “EU-förslag om integrerad europeisk elmarknad bör därför studeras och eventuellt ifrågasättas med motiveringen att Nordens elmarknad inom kort framtid är fossilfri.”

    Det finns andra skäl för ifrågasättande. Det viktigaste är att EU:s medlemsstater aldrig har anammat idén annat än i högtidstal. Och de stora elkoncernerna går på knäna som resultat av – marknadsutvecklingen.

  7. Lars Wiegert skriver:

    Tack Tord för artikeln. Även om siffrorna inte tycks helt korrekta, så är det tydligt att satsningen på vindkraft medför fördyringar i elnätet. Tydligen kommer detta utöver den redan befintliga subventionen med elcertifikaten. Om nu Odenberg har varit otydlig med sina siffror, så att till och med KVA missförstått, så kunde han väl nu informerat hur stor andel av de ökade kostnaderna som åsamkas av vindkraften. Men det gör han inte, varför då?

  8. Mikael Odenberg skriver:

    Ännu en skribent som sprider de totalt felaktiga uppgifter som Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott använt i sin “rapport”.

    I Svenska Kraftnäts Perspektivplanen 2025 räknar vi samman våra nätinvesteringar till 60 Mdkr – inte 73 Mdkr. Och den summan gäller inte anslutning av 17 TWh vindkraft, utan alla Svenska Kraftnäts investeringar inkl. nät för att klara effekthöjningarna i kärnkraftverken, nya förbindelser till omvärlden, eliminering av flaskhalsar inom landet, nya länkar till grannländer etc etc etc.

    Energiutskottets desinformation solkar Kungliga Vetenskapsakademiens goda rykte. Och det blir inte bättre när andra skribenter av okunnighet eller aningslöshet sprider den vidare.

    Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska Kraftnät

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet