De satsningar som görs för att komma tillrätta med bristen på överföringskapacitet är för begränsade och tar på tok för lång tid. Svenska kraftnät måste ges ett tydligare ansvar och förutsättningar för att betydligt högre takt än i dag bygga ut och förbättra ryggraden i den svenska elförsörjningen. Det skriver Jens Bjöörn på Fortum.
Sverige är indelat i fyra elprisområden från norr till söder. Område ett och två täcker Norrland område tre sträcker sig i princip från Gävle ned till Småland och Skåne är område fyra. Den senaste tiden har elpriset varierat stort mellan områdena. I skrivande stund är priset i område ett och två cirka 11 öre per kilowattimme och i område tre och fyra 41 öre, en skillnad på 30 öre. En orsak är att det inte finns tillräcklig kapacitet i elnätet för att transportera elen från vattenkraft och vindkraft i norr till landets södra delar där den behövs.
I grund och botten är tanken med fyra elprisområden bra eftersom Svenska kraftnät som ansvara för stamnätet får så kallade flaskhalsintäkter. Prisskillnaden mellan två elområden blir en intäkt för SvK som ska användas för att bygga bort flaskhalsen. Samtidigt blir det möjligt att producera el som har högre produktionskostnader i de områden där det råder brist. Så långt teorin. I verkligheten ser det annorlunda ut eftersom de satsningar som görs för att komma tillrätta med bristen på överföringskapacitet är för begränsade och tar på tok för lång tid.
Svenska kraftnät kommer att investera cirka 53 miljarder kronor för att förstärka och modernisera överföringen av el mellan norra och södra Sverige. Total beräknas överföringskapaciteten öka med 2700 MW vilket ungefär motsvarar cirka 10 terawattimmar el, ungefär 6 procent av dagens totala årliga elkonsumtion, som kan överföras från norra Sverige till de södra delarna. Det finns dock två inte helt banala invändningar, för det första så beräknas de nya kablarna inte vara på plats förrän år 2040 och för det andra så kommer det sannolikt att behövas betydligt mycket mer överföringskapacitet vid 2040.
Oförmåga att prognosticera framtida behov och i tid planera för investeringar och åtgärder för att förbättra tillförseln av el via stamnätet har skapat allvarliga problem i regioner som Stockholm, Göteborg och Malmö. Bristen på nätkapacitet inte bara hotar utan har i praktiken redan orsakat stora problem. Det handlar om allt från att nybyggda bostadsområden inte kan garanteras nätanslutning till att etableringar av industrier och därmed nya arbetstillfällen stoppats. I Stockholm hotar bristen på el att stoppa eller åtminstone fördröja satsningar på ny kollektivtrafik i form av ett utbyggt tunnelbanesystem.
År 2045 är målsättningen ett att Sverige ska vara klimatneutralt. För att klara detta krävs en omfattande elektrifiering av samhället som förväntas öka elanvändningen från dagens 140 terawattimmar till närmare 200. För att klara detta måste bristen på elnät åtgärdas. Samhället kan inte vänta årtionden på att nödvändig infrastruktur kanske kommer på plats. Svenska kraftnät måste ges ett tydligare ansvar och förutsättningar för att betydligt högre takt än i dag bygga ut och förbättra ryggraden i den svenska elförsörjningen.
Foto: Svenska kraftnät
6 Kommentarer
6 Kommentarer
Nils-Åke Sandberg
5 mars, 2020: 2:36 e mOmråde 3 och 4 drar in mer pengar per Kwh i s.k. flaskhalsintäkter. Då kan väsentligt dyrare elkraft nå ut på nätet (via mellanspänningen i alla fall) eller få bättre avans.
(Senaste fakturan i område 2 angav 15 öre/Kwh.)
En formel (algoritm) som skulle programmeras in, har jag själv sett hur fel det gjorts och fått göra om. Samma fel dyker upp på allt, delmängderna ånga som summerades blev högt över vad man producerade i pannhuset, trots förluster på vägen. Det som skrivs på Second opinion gör att det bara dyker upp fler fiaskon, även om skribenten är helt omedveten om det.
Då världen är full av ekonomer kommer fiaskona att avlösa varann. I områden med dyr elkraft kommer alla försök att dra nya kraftledningar att överklagas in i kaklet, det gör ju elproduktion olönsam. Södra delen av syd-västlänken som skulle fylla på elkraft efter Barsebäcks nedläggning har bromsats i flera år nu fast ledningen (HVDC) redan är lagd och investerad i. (Fossilkraften från Danmark riskerar nedläggning.) Stora anläggningar kan plötsligt försvinna från nätet p.g.a. för höga el och nätpriser, det har redan hänt i område 2 som nu har el-överskott så vatten spills över.
Man glömmer lätt att ”spara” i en avdelning på fabrik, blir extrakostnad i en annan del och det är bara slutprodukten som drar in pengarna. Gäller även hela el-området inklusive kraftledningar.
SvaraMats
5 mars, 2020: 12:02 e mBra analys Jens, men tycker du är för lokal i ditt nationella perspektiv .
Sverige behöver ett större utbyte med norra Europa så som norska Statnett, har projekterat och byggt.
de verkar till skillnad från Sverige förstått att man måste samarbeta mera mer Europeiskt.
Nationellt är det hög tid att bygga HVDC från stationen vid harsprånget ner till Ystad vidare måste vi precis som Norge ta oss ned på andra sidan Jylland och ansluta till Holland ,Belgien och Storbritannien.
Svaravidare undrar man var Tyskland ska få sin kraft ifrån när all kärnkraft avvecklas, borde inte vattenfalls nedlagda kärnkraftverk vara ypperliga mottagningsstationer för HVDC från Sverige.
en vinter som denna borde vi kunna exportera mycket mera grön elkraft än hittils och omvänt när köldknäpparna kommer och vi som regel har vindstilla , kan ett större internationellt när även stärka Sverige.
Danmark med så stor andel vindkraft har ju sina egna stabiliserings problem. ett sammarbete där skulle nog åxå vara intressant i framtiden vad avser frekvensregleringspotter
Leif Carlsson
3 mars, 2020: 10:54 f mDet är väl en alldeles utmärkt idé med prisområden. Svaret är att elföretagen bör investera i område tre och fyra. Då slipper man ifrån flaskhalsar och transportförluster från norr till söder.
SvaraKlas Roudén@Leif Carlsson
4 mars, 2020: 10:29 e mJag förmodar att du med satsning avser elproduktionsanläggningar och i så fall inte enbart vindkraft.
SvaraMen här har ju företagen och Staten gjort precis det motsatta, avvecklat kärnkraft och kraftvärme.
Vilken morot har du för att få till planerbar elproduktion i område 3 och 4? Det räcker tydligen inte att Staten bara passivt fortsätter tro att Elmarknaden skall fixa allt. Och Svk får ju bara acceptera passiviteten och gilla läget.
Stefan Yard
3 mars, 2020: 10:13 f mSvenska Kraftnäts planerade satsning med 53 mdkr i det s k NordSyd-projektet är förvisso en stor investering, men samtidigt blir detta omräknat till årlig kapitalkostnad och utslaget på Sveriges totala elanvändning mindre än 1 öre/kWh. Som Jens Bjöörn skriver är det förvånande och oroande är att detta projekt inte planeras vara klart förrän 2040. Det borde genomföras betydligt snabbare och dessutom finns det fler kapacitetsproblem i stamnätet som inom en snar framtid behöver lösas i en situation med ökad elanvändning, samtidigt som tillförseln ökar i norr men merparten av den ökade efterfrågan finns i söder och utomlands.
Svaramats nilsson
3 mars, 2020: 7:03 f mBra inlägg! Sverige borde dessutom återgå till att bli ETT PRISOMRÅDE. Det skulle också öka trycket på SvK att bygga ihop Sverige snabbare. Och med det nya sättet att räkna gränshandelskapaciteter (flow based capacity calculation) kommer intradaghandeln mellan områdena att kollapsa. Det kommer således att kunna bli dyrt för ägare av förnybara kraftslag att ”handla sig i balans” Med ett prisområde kan vi fortfarande ha en fungerande intradaghandel inom Sverige… Det som följer är litet tekniskt 🙂
Noteras bör att Sverige i och med ett nytt sätt att räkna gränshandelskapaciteter förlorar den korrekta prissignal som prisområden ger. Det nya sättet att räkna kommer i ganska omfattande utsträckning (en tredjedel till hälften av tiden) att ha flöden i fel riktning d.v.s från högpris till lågpris. Flödena kommer att kunna domineras av så kallade loop flows och icke planerade flöden. En stor del av dessa kommer från ett svagt norskt nät som på så sätt kan ”använda” det svenska nätet. Hur ska man då räkna på vem som ska betala för nätet? Men om Sverige återgår till ETT prisområde garanteras i större utsträckning att betalarna av nätet också är de som utnyttjar det. Vidare är det tämligen säkert att intradaghandeln kollapsar. Dels klarar inte flödesbaseratalgoritmen i sin nuvarande utformning av intradaghandel mellan områden, dels vet vi empiriskt att precis detta hände när flödesbaserat infördes i centraleuropa.
Svara