Som reglerna ser ut i dag kan regionnätsföretagen inte ta ut motsvarande kostnader som Svenska Kraftnäts avgiftshöjningar innebär.
– Vi förutsätter att reglerna kommer att ändras. Det här är orimligt, säger Bengt Johansson chef för Business Development på Fortum Distribution. Energimarknadsinspektionen (EI) ser på frågan på ett annat sätt.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Systemet för avgifter för Sveriges stamnät bygger i grunden på att Svenska Kraftnät (SVK) tar ut avgifter av sina kunder, regionnätsföretagen, som i sin tur tar ut dem av sina kunder, lokalnätsföretagen, som i sin tur tar ut dem av elkunderna. Det är något av en ”katten-på-råttan” situation. 

Svenska Kraftnät får sina kostnader godkända av Energimarknadsinspektionen (EI) för varje år och kan ta ut de intäkter som behövs. Lagstiftningen säger att regionnätsföretagen har rätt att hantera Svenska Kraftnäts avgifter för stamnätet som opåverkbara kostnader och kan därför föras vidare direkt till regionnätföretagens kunder. Men tillämpningen har inte blivit sådan, menar regionnätsföretagen. Genom beslutet om intäktsramarna för nätinvesteringar har Energimarknadsinspektionen infört en så kallad övergångsregel. Den innebär att lokal- och regionnätsföretagen inte kan ta ut ersättning för stamnätsavgifterna fullt ut förrän efter övergångsperioden, menar regionnätsföretagen.

– Regeln gäller under väldigt lång period och det innebär att vi dels inte fullt ut kan kompensera oss för de så kallade opåverkbar kostnaderna, dels att våra investeringar inte är lönsamma och det är naturligtvis helt orimligt, säger Bengt Johansson, chef för Business Development på Fortum Distribution.

Energimarknadsinspektionen har tagit fram en modell som utifrån vissa parametrar tar fram den intäktsram som ett företag behöver för att långsiktigt driva ett elnät. Intäktsramen fastställs för fyra år i taget och den första perioden börjar 2012 och slutar 2015. Regionnätsföretagen menar att den här modellen inte tar hänsyn till SVK:s avgifter. De vill se en avgiftsplan som tar hänsyn till SVK:s avgifter och därmed gör nätbolagens investeringar lönsamma.
– Risken är annars att vi successivt får ett elnät som inte möter framtidens krav. Till exempel så slår en prisökning från Svenska Kraftnät bara igenom på våra intäkter med en tredjedel. Regionnätsföretag som satsat på låga tariffer och plötsligt behöver göra investeringarna kommer inte att kunna finansiera dem på grund av EI:s regel, säger Bengt Johansson.

Göran Morén, chefsjurist vid Energimarknadsinspektionen, har en annan bild. Han tycker att det från regionnätföretagens håll handlar om positionering inför att frågan om nätintäktsramar ska avgöras av förvaltningsdomstolen och att det inte går att bryta loss Svenska Kraftnäts stamnätsavgifter från hela nätinvesteringsbilden.
– Att bryta ut och bara titta på en komponent i en generell modell blir fel. Regionnätsföretagen har fått en fyraårig intäktsram som de ska förhålla sig till och sedan är det upp till dem att hålla sig inom den, säger han.

Regionnätsföretagen vill att den modell, så kallad schablonmodell, som har tagits fram med en plan för långsiktiga investeringar tillämpas utan övergångsregel, det vill säga att SVK:s avgifter kan kompenseras.
– Om schablonmodellen tillämpas utan den införda övergångsregeln innebär det att vi kan föra SVK:s avgifter vidare, som det varit tänkt. Men EI:s regel innebär att skillnaden mellan intäkterna mellan 2006 och 2009 och schablonmodellen utjämnas över en 18-årsperiod och det är väldigt lång tid. Det drabbar till exempel områden med stor expansion där man måste investera för att klara tillkommande kunder samtidigt som man inte får öka intäkterna i samma takt. Om inte reglerna ändras kommer vi att få dra ner verksamheten och endast utföra de absolut mest nödvändiga investeringarna i näten. Det betyder ett sämre nät och det drabbar kunderna, säger Bengt Johansson.

Göran Morén menar å sin sida att man självklart också ska beakta kundintresset. Han säger att om regionnätföretagen får ta ut de här avgifterna från dag ett blir det dryga kostnadshöjningar för slutkunderna och det är inte försvarbart. Göran Morén tror dessutom att risken för uteblivna vitala investeringar är överdriven.
– Generellt sett tycker jag att de investeringar som nätföretagen har presenterat i sitt underlag för intäkter de närmaste fyra åren inte är av den storlek som de sedan har hotat med att följderna av uteblivna investeringar kommer att bli, säger han.

Om det nu visar sig att SVK:s förslag på intäkter för 2013 visar sig innehålla stora avgiftshöjningar, skulle ni då kunna förändra er syn på frågan?
– Vi får ta ett steg i taget, SVK ska först komma in med förslag på sitt behov av intäkter. Men jag har svårt att se att ökningen av dessa skulle kunna vara särskilt höga de närmaste tre åren, för det handlar om långa ledtider. De nya nät som Svenska Kraftnät ska bygga måste dessutom vara i drift innan de kan ingå i deras intäktsram. Även om det handlar om stora nätinvesteringar kommer inte allt att ske från dag ett.

Bengt Johansson på Fortum menar att det bara finns en väg att gå.
– Vi ligger i tvist om det här. Vi hoppas på att det avgörs under 2012. Fram till dess arbetar vi som vanligt med våra investeringar eftersom vi förutsätter att det orimliga med dagens regler kommer att ändras, säger han.