EU:s nätkoder påverkar Sverige och kommer att ge förändringar på elmarknaden. Vilken roll Energimarknadsinspektionen (Ei) och Svenska kraftnät (Svk) ska få är oklart. Men klart är att de bedömer hur ansvarsfördelningen mellan dem ska se ut helt olika. Svk är starkt kritiskt till Ei:s förslag på ansvarsfördelning.
Nätkoderna är bindande EU-regler som sätter spelreglerna för den gemensamma inre marknaden för el och gas. Sex av åtta koder är klara och successivt kommer dessa att påverka Sverige. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att analysera hur ansvarsfördelningen mellan myndigheterna på elområdet behöver förändras när nätkoderna ska genomföras. I december förra året lade Ei fram sitt förslag och här i april har remissvar kommit in. Myndigheten ser ett behov av förändringar, för att kunna genomföra nätkoderna på det sätt som EU bestämmer och det handlar framför allt om att Ei som tillsynsmyndighet får ett större ansvar.
”Nätkoderna innebär att tillsynsmyndigheterna tilldelas en rad uppgifter och att deras roll stärks” beskriver Ei situationen med nätkoderna.
Ei:s utgångspunkt är att det ska vara den så kallade huvudregeln i nätkoderna som gäller för ansvarsfördelningen. Huvudregeln är att tillsynsmyndigheten (Ei i Sverige) ska godkänna de krav som systemansvarig (Svk i Sverige) fastställer. Detta handlar till syvende och sist om vilken myndighet som har föreskriftsrätten, det vill säga vem som bestämmer hur reglerna ska se ut.
Så här formulerar Ei det konkret i sitt förslag för anslutningskoderna, de regler som handlar om anslutningar:
”Vi föreslår att föreskrifterna ska utfärdas av Ei efter förslag från Affärsverket svenska kraftnät.”, Detsamma gäller reglerna för drift, de så kallade driftkoderna:
”När det gäller driftkoden föreslår vi att Ei, i enlighet med huvudregeln, utses till det organ som godkänner de villkor och metoder som ska fastställas av systemansvarig för överföringssystem.”
Enligt Ei:s förslag ska Svk:s generella ansvar vara för driftsäkerheten av elsystemet och kommer att ha i uppgift att ta fram regler, krav, metoder och villkor för driftsäkerheten och anslutningar.
”I Svenska kraftnäts underlag till Ei måste det framgå motiveringar gällande kraven vars syfte är att uppnå driftsäkert system på ett sådant sätt så att Ei kan bedöma om kraven är relevanta och effektiva.”, skriver Ei.
Svk är inte nöjda med det förslag som Ei ger i rapporten. Det framgår tydligt av deras remissvar som lämnades förra fredagen.
Svk:s utgångspunkt är att det funkar bra i dag. Svk tolkar inte nätkoderna som att de skulle tvinga till förändring av ansvarsfördelningen och menar att Sverige inte behöver följa den så kallade huvudregeln. Svk är starkt kritiskt till Ei:s förslag:
”Att flytta över en stor del av en myndighets befogenhet från en myndighet som under lång tid utövat detta myndighetsansvar och byggt upp sin kompetens inom området så att dess roll urholkas och lägga över denna del samt ytterligare befogenheter på en myndighet som i dag saknar kompetens på området är oroväckande och inte särskilt ansvarsfullt. Förslaget innebär en risk för driftsäkerheten.”, skriver Svk i sitt remissvar:
”Om Energismarknadsinspektionens förslag skulle förverkligas ser Svenska kraftnät ingen möjlighet att kunna uppfylla sin roll som systemansvarig myndighet.”
Svk menar dessutom att förslaget ligger dåligt i tiden, eftersom elsystemet just nu genomgår en stor förändring och att det är driftsäkerheten som i förlängningen kan äventyras. Svk vill i stället se utökad föreskriftsrätt för sin egen del:
”Med anledning av de utmaningar som det svenska elnätet står inför har Svenska kraftnät begärt utökade befogenheter beträffande föreskriftsrätt för att komma till rätta med de problem som har uppkommit och som kommer att uppkomma i det svenska elnätet”, uttrycker Svk det i sin remiss.
Vattenfall tillhör dem som tycker att Ei till stora delar är rätt ute med sitt förslag, det skriver företaget i sitt remissvar. Vattenfall tycker att dagens situation med Svk:s roll som både stamnätsföretag som driver och förvaltar stamnätet och systemansvarig myndighet måste förändras. I till exempel övriga nordiska länder är systemansvarig ett bolag som står under en särskild myndighets tillsyn.
Vattenfall beskriver att det i dag uppkommer situationer där ekonomiska intressen mellan stamnätsägaren Svk och anslutande anläggning ställs emot varandra. I dessa lägen skulle det behövas en fristående part som kan lyssna på båda sidor och göra en helhetsbedömning, menar Vattenfall.
”Svk är en av marknadens parter och ska som sådan argumentera för sina synpunkter i dialog med övriga marknadsaktörer. Samtliga marknadsaktörers skyldigheter och rättigheter ska därefter bedömas och avgöras av en från parterna oberoende instans. Det är vår syn att denna instans bör vara Ei. Det absolut viktigaste och mest avgörande utifrån Vattenfalls bedömning är därmed att föreskriftsrätten i sin helhet flyttas över från Svk till Ei.”, skriver Vattenfall i sitt remissvar.
1 Kommentar
1 Kommentar
Klas Roudén
8 maj, 2017: 6:25 f mHåller helt med Svk i deras remissvar.
SvaraVarför måste även väl fungerande system och rutiner ändras?
Ja sådan är EU-byråkratin… med sin klåfingrighet…och även den svenska för den delen.
Dom kräver allt mer för att försöka motivera sin existens.
Och Ei, skomakare bliv vid din läst! Fokusera på er huvudroll att bevaka de svenska slutkundernas intressen!
Men när Ei nu fått regeringens uppdrag, har tuppkammen och aptiten tydligen växt.
Och då har man också gett sig in på ett område, där denna myndighets kompetens och erfarenhet är noll, dvs den praktiska driften av vårt stamnät, där driftsäkerheten är det absolut viktigaste, som Svk påpekar.
Man kan som Svk verkligen känna oro för om amatörerna hos Ei inom detta område får spela fritt.
T ex hur ser man på Svk:s rättighet idag att utföra MFK (Manuell FrånKoppling)? Konflikt inom Ei för att skydda slutkunden? Ett sådant här vasst verktyg måste finnas tillhanda i det läge som vi försatts i, när (om) 4 kärnkraftblock ställs av till 2020 (O2 är redan avställd).
(Och detta tokbeslut rår ju EU också för, i huvudsak p g a merkostnader för oberoende reaktorkylning. Risken för jordbävningar och tsunamis hos oss? Sverige beslöt redan 1981 som första land att införa stenbäddsfilter i alla reaktorer för tryckavlastning vid ett ev haveri. Detta räcker tillsammans med ordinarie reaktorkylning och med SSM:s högkvalitativa övervakning.)
Och Vattenfall håller med Ei…vill man ge Svk ett tjuvnyp så här långt efteråt sedan Svk kom till?
Avslutningsvis, hur har våra svenska representanter i den Brysselska stugvärmen agerat för att minimera skadan i vårt stamnät, om de nya EU-reglerna införs?