Precis när det svenska elsystemet är mer stressat än någonsin i modern tid visar sig det kritiska snitt 2 tåla långt större elflöden än tidigare meddelats. Samtidigt slår Svk larm om minskande budvolymer för uppreglering, särskilt gällande den viktiga mFRR-marknaden.
Denna vecka testas det svenska elsystemet hårdare än kanske någon gång förr. Med två svenska kärnreaktorer ur bruk, isläggning som bromsar både vattenkrafts- och vindkraftsproduktionen, tilltagande kyla långt nere i Europa, pressat effektläge också i andra länder och Karlshamnsveket i högsta beredskapsläge finns inte mycket marginal kvar för oplanerade händelser i elsystemet.
Bild: Anna Jäderström är enhetschef Balansmarknad på Svenska kraftnät. ”Den vanligaste orsaken till diskrepansen är att väderprognosen inte stämmer, det vill säga det blir kallare eller varmare än vad prognosen sagt, eller det blåser mer eller mindre än prognosticerat. Men också oförutsedda händelser som ett haveri i en elproduktionsanläggning kan orsaka obalanser.”, säger hon till Second Opinion. Foto: Johan Alp.
Som berättats på Second Opinion var utvecklingen i Sverige under åren 2016-2021 att Svenska kraftnät för varje år allt mer begränsade den överföringskapacitet mellan elområdena som hölls öppen för elhandeln. I år verkar utvecklingen till sist ha kunnat vändas i positiv riktning.
Ett remarkabelt exempel är det kritiska snitt 2 (mellan elområdena SE2 och SE3), där överföringskapaciteten i höst inte bara hållits nära den officiella maximigränsen 7300 MW, utan emellanåt även överskridit den. Särskilt under de senaste dagarna har nivån ofta nått långt över gränsen, till exempel var nivån uppe i 7849 MW på fredag eftermiddag (9 december), hela 549 MW över maximum.
Även i går den 11 december låg överföringen under stora delar av dygnet betydligt över 7300 MW.
Elflödet över snitt 2 den 10 december strax efter kl. 18 var 7704 MW.
En annan iakttagelse är att flödet över snitt 2 de senaste dagarna kunnat variera mycket kraftigt, med flera hundra MW under bara några minuter.
Är detta nya mönster kring snitt 2 relaterat till den extrema situation som nu råder i Sveriges elsystem?
På Second Opinions fråga svarar Svk:s driftchef Pontus de Maré ja, utan att ha haft möjlighet att närmare analysera de senaste flödena. Gränsen 7300 MW kan överskridas om förutsättningarna tillåter det, säger han. Men också i hans perspektiv är nivån 7849 MW extrem.
En delförklaring till de nya snitt 2-nivåerna kunde antas vara åtgärder som Svk berättade om i ett pressmeddelande den 7 december: Tre av Svk:s kapacitetshöjande ledningar är klara och har tagits i drift. De sägs på olika sätt öka överföringskapaciteten i transmissionsnätet mellan elområdena SE2 och SE3.
De tre driftsatta ledningarna ökar överföringskapaciteten genom olika tekniklösningar. På avsnittet Långbjörn-Storfinnforsen handlar det om en ny 400 kV-ledning, mellan Storfinnforsen och Midskog har en gammal 400 kV-ledning bytts mot en ny, medan Svk på avsnittet Valbo-Untra prövat ny teknik i och med en högtemperaturlina som ersatt den befintliga 220 kV-ledningen.
”På olika sätt förebygger de nya ledningarna uppkomsten av flaskhalsar, ökar överföringskapaciteten och skapar möjlighet att ansluta vind- och vattenkraft”, kommenterar Per Nyberg, programansvarig för Ledningar entreprenad under avslut, i pressmeddelandet.
På förfrågan från Second Opinion förklarar Svk att de nya ledningarna ändå inte ökat den maximala överföringskapaciteten i snitt 2, ”den är fortsatt 7300 MW”. Ombedd att specificera en siffra för förbättringen uttrycker sig Tobias Edfast, enhetschef på Nätutveckling, så här:
”Vilken effekt som kan överföras på en enskild ledning är ofta en komplicerad fråga. Det beror bland annat på driftsituationen, temperaturen i omgivningen och på vinden. Effekten är också fördelad på flera ledningar, och det finns begränsade möjligheter att styra vilken väg effekten går. Det gör det svårt att ange enkla, exakta kapacitetshöjande siffror för enskilda ledningar och vilket effektuttag de bidrar med.”
Parallellt med denna positiva nyhet slår Svk emellertid larm om att budvolymerna för uppreglering, särskilt gällande den så kallade mFRR-marknaden, visar en stadigt minskande trend. Sett till mängden aktiverad energi är mFRR den viktigaste reglerkraftmarknaden i Norden.
Mängden bud som Svenska kraftnät får in av de balansansvariga varierar timme för timme, likaså priset. Det oroande är att Svk hittills i år i medeltal har fått in bara omkring 1400 MW/timme i uppregleringsbud. Ännu i fjol låg budvolymerna på över 2000 MW/timme över året. I grafen nedan ses att volymerna var relativt höga fram till våren 2020, varefter de successivt minskat.
Budvolymer för uppreglering åren 2018-2022.
De svenska uppregleringsbuden består till 95 procent av vattenkraft, vilket gör att reglerkraftmarknaden är extra känslig för förändringar i vattenproduktionen. Något som blir särskilt tydligt just i samband med isläggningen av älvarna.
Svk illustrerar isläggningsproblemet med nedanstående graf, som visar hur uppregleringsvolymerna under perioden 14 november – 7 december i år gått från cirka 2000 MW/timme till ibland bara 100 MW i någon timme.
Uppregleringsvolymerna i Sverige under isläggningen för perioden 14 november – 7 december i år.
Detta är i normalfallet inte tillräckligt för att balansera Sverige. Det ger ett beroende av att bud finns att tillgå i övriga Norden, vilket dock kan innebära andra utmaningar:
”Trots att vi har en nordisk reglerkraftmarknad, så är det viktigt att det finns resurser i rätt land och elområde. Saknas överföringskapacitet i realtid, uppstår flaskhalsar och buden bakom flaskhalsen är då inte tillgängliga för att hantera obalanser i angränsande elområden”, enligt Svk.
”Har vi exempelvis för få bud i södra Sverige, som ofta blir isolerat och bildar ett eget prisområde, kan det bli svårt att balansera elsystemet”, framhåller Svk, som även lyfter fram behovet av nedregleringsbud, även på vintern. Behovet är störst när det blåser mycket och speciellt under låglasttimmar eller när det blir varmare än prognostiserat.
Också i fråga om nedregleringsbuden kommer de flesta från vattenkraften. Andelen bud från vindkraften visar dock en ökande trend, från 6 procent av buden 2018 till omkring 14 procent av buden i år.
Varför har mFFR-volymerna minskat? Det kan knappast handla om bristande medvetenhet om behovet hos kraftproducenterna.
Anna Jäderström, enhetschef Balansmarknad, uppger för Second Opinion att Svk ännu inte analyserat saken fullt ut och arbetar med att kvalitetssäkra data. Vattenkraftens flexibilitet är i vart fall en nyckel, då majoriteten av buden är vattenkraft.
”En möjlig förklaring kan höra ihop med den hydrologiska situationen i vissa älvar med mycket reglerbud. En annan att priset på dagenföre-marknaden påverkar hur mycket flexibilitet som finns kvar till balansmarknaden.”
”Den negativa trenden över flera år skulle kunna vara kopplad till de senaste årens låga elpriser både på dagenföre-marknaden och balansmarknaden. Det kan ha bidragit till låga incitament för att bidra med bud”, säger Anna Jäderlund.
När prognoserna över tillgång och efterfrågan på el inte stämmer, vilka felkällor finns och hur stora är de?
”Den vanligaste orsaken till diskrepansen är att väderprognosen inte stämmer, det vill säga det blir kallare eller varmare än vad prognosen sagt, eller det blåser mer eller mindre än prognosticerat. Men också oförutsedda händelser som ett haveri i en elproduktionsanläggning kan orsaka obalanser.”
Förbrukningsprognoserna har vanligtvis – aggregerat och som medelvärden – ett fel på 2-10 procent av total förbrukning aktuell timme. För vindkraft är felsiffran i medeltal 4-10 av installerad effekt. Variationerna per timme och elområde är ofta mycket större.
En snabbskanning av 2022 års vindsiffror visar att felprognoser på 1000 MW i drifttimmen förekommer. Med tanke på den tilltagande mängden vindkraft ökar prognosfelet rimligtvis ytterligare framöver.
”Över året finns variationer, generellt verkar prognosfelen vara mindre under vår och sommar och större under höst och vinter”, säger Anna Jäderström.
12 Kommentarer
12 Kommentarer
Ronny Eriksson
20 december, 2022: 11:12 e mSverige klarade den extrema påfrestningen relativt väl. Ett par kalla dagar var vi i behov av import från Norge. I slutet av perioden levererade vindkraften mycket bra.
Det har inte ventilerats mycket hur det kommer sig att 2 av våra största reaktorer kan stå under perioden de som mest behövs. Inget planerat underhåll görs i december. Nu kallades stoppet på Oskarshamn 3 för ”planerat underhåll”, men var egentligen, som jag ser det, en form av haveri.
När det gäller Ringhals 4 har mänskliga faktorer nämnts. Felgrepp. Det är att komma undan för lätt för branschen. Det skall naturligtvis finnas tydliga och korrekta körscheman vid underhåll. Något på övergripande nivå fallerade här och ledde till det minst halvårslånga stoppet.
Inga ministrar på besök för att förhöra sig hur sådant kan undvikas i framtiden. Alla verkar blinka och hoppas att inget hänt. MYCKET MÄRKLIGT.
SvaraMagnus Brunell@Ronny Eriksson
21 december, 2022: 9:13 f mRonny: Jag förstår av din kommentar att du är en hängiven vindkraftsanhängare.
Kan du för mig förklara din syn på när viindkraftverk måste stå stilla för oplanerade underhåller eller haverier? Det finns en hel del videos på nätet som visar vindkraftverk som brinner eller som helt enkelt tappar vingar och liknande ”oplanerade stopp”. Hur ställer du dig till dessa ”produktionsstopp” som mycket väl kan bero på mänskliga faktorer eller materialfel. Jmf. dina kommentarer om O3 och R4.
Är du lika kritisk i dessa fall med fallerande vindkraftverk? Kommer inte vindkraftverken undan för lätt eftersom det inte hörs någon kritik på teman konstruktionsfel eller mänskliga faktorer? Den massmediala tystnaden och avsaknaden av kritiska frågor från ”journalister” när det gäller svagheter hos vindkraftverk är öronbedövande.
https://www.youtube.com/watch?v=-rf7IyQddks
https://www.youtube.com/watch?v=EdtF9UicJTg
https://www.youtube.com/watch?v=PHCaaSMPBnc
https://www.youtube.com/watch?v=nemy4TD4I3A
SvaraLennart Nilsson@Magnus Brunell
21 december, 2022: 11:21 f mDet behövs inte ens fel eller haverier för vindkraften – den är per se dysfunktionell. Av den anledningen och när bättre alternativ blev tillgängliga övergav människan väderkvarnarna.
SvaraMarkus Larsson
17 december, 2022: 6:33 e mDetta är en aspekt av elmarknaden som jag inte helt begriper.
Låt säga att jag har ett vindkraftverk.
Jag känner mitt kraftverk mycket väl, och vet exakt hur mycket effekt kraftverket genererar som en funktion av vindhastigheten.
Men hur mycket blåser det? Det har jag ingen aning om, utan måste förlita mig på auktoriteterna på området. SMHI, eller varför inte https://www.ventusky.com/?l=wind-100m ?
Så blir klockan tolv, och det är bara en timme kvar att lämna in bud på dagen-före-marknaden på Nordpool. Min bästa gissning är att jag kan sälja MWhPerMeterPersekund(vindhastighetEnligtPrognos(klockslag)) för varje timme under morgondagen, där VindhastighetEnligtPrognos är en funktion som använder väderprognoser för att hämta vindhastigheten.
När verkligheten inträffar dagen efter, och vindhastigheten inte blir som exakt den prognosticerade. Vad händer då?
Det finns minst tre fall:
1) det blåser mindre än väntat, och jag har ingen möjlighet att leverera den el jag lovat att leverera på dagen-före-marknaden. Det är alltså en slags failure-to-deliver. Men ändå i någon mening en väntad sådan. Ingen kan ju veta exakt hur mycket det ska blåsa 11-35 timmar i förväg. Den som köpt elen kräver såklart leverans. Men det känns ändå orimligt med allt för höga böter för säljaren som förlitat sig på en ”felaktig” väderprognos.
2) Det blåser mer än väntat. Inget jätteproblem för mig. Men vad gör jag med överskottseffekten? Säljer på intradagsmarknaden? Det vore ju olyckligt om jag var tvungen att bromsa bort energin.
3) Det blåser lite mer än väntat mellan 00:00-11:59, och lika mycket mer än väntat mellan 12:00 och 23:59. Alltså en kombination av 1) och 2)
Jag tänker att det borde finnas någon här i kommentarsfältet som direkt eller indirekt är inblandad i försäljning och budgivning av el som vet hur det fungerar. Med eventuella straffavgifter, extrainkomster o dyl.
Om inte, så vore det intressanta frågor att ställa till Anna på SvK i nästa intervju!
SvaraPeter Vilén
12 december, 2022: 5:00 e mNär nu överföringen kommit upp på denna nivå försvinner ju ”flaskhalsavgifterna” nästan helt. Hur ska man då med innevarande modell kunna ge elprisstöd ?
SvaraStig Forsberg@Peter Vilén
13 december, 2022: 12:56 e mDe flaskhalsavgifter man nu beslutat om at dela ut till elprisområden 3 och 4 är ju de som betalats in sedan tidigare. Finns inget beslut gällande kommande flakhalsavgifter.
SvaraPeter Vilén@Stig Forsberg
13 december, 2022: 1:40 e mHelt korrekt – man har inte LOVAT något, men ska ”följa läget” och återkomma vid behov. Behovet tycks uppstå.
Jag ville bara visa att innevarande modell – att återbetala flaskhalsavgifter till dem som betalt in dessa – inte ger mycket.
Istället får man söka andra källor, ex. moms och energiskatt. Tyvärr har vi inte som Norge enorma intäkter från försäljning av olja/gas att ta till.
Idag – Luciadagen – har vi EU-priser i alla elområden. Inga flaskhalsavgifter.
SvaraBengt Ekenstierna
12 december, 2022: 1:12 e mTill alla som är oroliga för att elen inte ska räcka till – ni kan vara lugna. Vi har så mycket el i södra Sverige så vi till och med i den time vi är inne i nu exporterar 1150 MW till våra grannländer söderut, vilket är nästan 40% av exportkapaciteten.
Det skulle vara intressant och lärorikt för oss som jobbar med Folkbildning att få veta vad det är för elproduktionsslag och vem som levererar den sista kWh och sätter det extremt höga elpriset. Men det vill inte Nordpool svara på och våra myndigheter Energimarknadsinspektionen och Svk vill inte heller svara på det.
Det kan inte vara Karlshamnsverket (olja), för det kan inte kosta 4,50 att producera el där – såvida att man inte manipulerar budgivningen. Men det får man ju inte göra och det ska Energimarknadsinspektionen övervaka. Men de tycks varken ha koll eller intresse ens.
SvaraLars-Göran Johansson@Bengt Ekenstierna
12 december, 2022: 2:56 e mOm man tittar på https://www.nordpoolgroup.com/en/maps/#/nordic så verkar nordvästra Europa och SE4 ha ungefär samma spotpris. Vilket verkar rimligt om man har samma prissättningsmodell. Men, där finns ett undantag. Nämligen Polen vars spotpris ligger på bara halva övriga länders spotpriser.
Har du någon aning om varför? Kan Polen tillämpa någon variant på din Bekenmodell? Och har i så fall EU någon uppfattning om det?
SvaraStig Forsberg@Bengt Ekenstierna
12 december, 2022: 3:26 e mBengt, jag tror nog inte det anses vara manipulerande att lägga ett säljbud som inte har någon förankring till produktionskostnaden. Läste i tidigare artikel här att vattenkraft-producenter lägger bud utifrån vattenvärdet (maxpris som kan fås ut per vattenvolym), så det är ju inte alls osannolikt att det ofta är nåt av Vattenfalls vattenkraftanläggningar som står för det högst accepterade säljbudet. Sen är frågan om våra myndigheter gör rätt när de tillåter det att vara så.
Tittade på partiledardebatten igår och det är deprimerande att se att det endast är vänsterpartisten som tar elkonsumenternas parti. Ingen annan verkar anse att något behöver göras med elmarknaden.
SvaraStig Forsberg
12 december, 2022: 9:30 f m”Den vanligaste orsaken till diskrepansen är att väderprognosen inte stämmer, det vill säga det blir kallare eller varmare än vad prognosen sagt, eller det blåser mer eller mindre än prognosticerat”. Sen tillkommer att man uppmanar elkonsumenter att förbruka el på annan tid än vad som är prognosticerat.
Vi har alltså en fri marknad med auktion där priset sätts i förväg. Samtidigt är marknaden reglerad pga verkligheten så att överenskomna priser inte gäller eftersom köparna tillåts ändra sig. Ungefär som en konst-auktion där försäljning av Mona Lisa klubbats igenom till vinnande bud, men när säljaren kommer för att hämta pengarna får veta att köparen ändrat sig och valde en van Gogh istället eller bara betalat hälften av klubbat pris eller så hände något annat.
Var och en borde väl begripa att man inte seriöst kan driva en samhällsnödvändig infrastruktur på det här sättet. Det sorgliga är att styrande politiker inte tillhör gruppen ”var och en”.
SvaraKalle Andersson@Stig Forsberg
14 december, 2022: 7:42 f mPolitiskt motiverat nonsens.
Svara