Med de beräkningsantaganden vi gjort får samhället fyra kronor tillbaka för varje krona som investeras i en omställning till 100 procent förnybar el. Dessutom kan inemot 100000 nya jobb skapas, skriver Hans Kreisel, vd för Skellefteå Kraft.

Sverige har en unik position. Våra klimatutsläpp från energisektorn är mycket låga. Satsningarna på kärn- och vattenkraft har tjänat oss väl. Men vi har en annan framtidsutmaning. Våra kraftverk är föråldrade. När vi nu behöver rusta upp energisektorn för framtiden, har vi chansen att både göra sektorn klimatvänlig och förnybar.

Energiöverenskommelsen pekade ut att Sverige ska nå 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Uppgiften till energibranschen från politiken är att ersätta de cirka 40 procent av dagens elproduktion som kommer från kärnkraft, bibehålla och utveckla de drygt 40 procent som kommer från vattenkraft samt öka produktion i vind, sol och annan ny förnybar kraft till 2040. Men det är en sak att sätta mål och en annan att verkligen genomföra dem.

Skellefteå Kraft har med hjälp av Sweco och Boston Consulting Group (BCG) tittat på om den svenska energibranschen klarar omställningen och om kostnaderna som omställningen för med sig är rimliga.

De beräkningsantaganden kring det framtida energisystemet som gjorts baseras på en utveckling av ett förnybart energisystem mellan 2018 och 2040. Värden genererade till och med 2065 har inkluderats, då investeringar i nya produktionsenheter kommer generera intäkter under hela livslängden. Produktionsmixen vid år 2040 består av förnybar energi, främst sol- och vindkraft och en utbyggd vattenkraft som fungerar som reglerkraft. I beräkningarna fasas de icke förnybara energislagen ut i takt med att ny installation av förnybar energi sker.

Slutsatserna från dessa rapporter är:

– Det är tekniskt möjligt – med den teknik vi känner till i dag – att ställa om Sveriges elproduktion till 100 procent förnybart till 2040 med bibehållen stabilitet i elleveranserna. Det kräver betydande investeringar och en ny produktions- och distributionslogik som bygger på investeringar i energilager, för att hantera mer väderberoende kraft.

– Investeringar i stamnät kommer att behövas för att kunna överföra den storskaliga förnybara reglerkraft och energiproduktion som finns i norra Sverige till de södra delarna av landet. Detta beräknas vara en kostnadseffektivare lösning än att bygga motsvarande ny kraft i södra Sverige.

– Det är en god affär för Sverige att skifta ut produktionen. Det krävs betydande investeringar, närmare bestämt 1500 miljarder kronor, men när stora teknikskiften sker skapas utveckling och arbetstillfällen. Slutsatsen är att intäkten för omställningen är över 6000 miljarder, både intäkter från energisektorn och intäkter från övriga sektorer. För varje krona vi investerar får samhället fyra tillbaka. Detta inkluderar ökad tillväxt inom exempelvis segmentet Clean Tech samt ökade utländska direktinvesteringar som följd av ökad efterfrågan på priseffektiv, förnybar och pålitlig elförsörjning.

– Utöver värden i kronor kommer omställningen att leda till en rad kvalitativa mervärden som ökad teknologisk utveckling, flera hälso- och miljömässiga fördelar samt en stärkt position för Sverige i den globala energidebatten. Genom att vara bland de första att genomföra övergången kan Sverige skapa en attraktiv miljö för innovationer och utveckling och därmed få en konkurrensfördel i form av tidig positionering. En omställning kommer dessutom att innebära en nyrenässans för Sveriges energibransch och skapa upp till 100 000 nya jobb i och kring energisektorn.

– Omställningen till förnybart ger lägre elpris på lång sikt än om vi fortsätter med dagens energimix. Eftersom vi har föråldrade kraftverk med stora investeringsbehov, kommer det att leda till högre elpris, oavsett produktionsmix, under det närmaste decenniet. Investeringar kommer att behöva göras före 2040 även om vi skulle välja att behålla dagens energimix.

Den enskilt viktigaste åtgärden för våra politiker är att jobba med hur investeringar kan bli lönsamma redan innan marknadens efterfrågan kraftigt överstiger utbudet. Om vi ska kunna behålla svensk industris konkurrensfördel under förändringen, måste tidiga investeringar till.

Om det ska vara möjligt att genomföra omställningen till 2040, måste både energibranschen och politikerna omedelbart agera. Vi har identifierat några frågor som är centrala:

1. Ge möjlighet för vattenkraftaktörerna att höja effekten och tillse att myndigheternas arbete med vattenlagstiftningen följer Energikommissionens intentioner.

2. Verka för kortare handläggningstider för prövning av ny kraftproduktion och se över skatter och regler på energilager, för att öka utvecklings- och investeringstakten.

3. Utreda hur en mekanism kan tillföras dagens elprismarknadsmodell som skapar incitament för tidiga investeringar, så att produktionen kan möta den ökande efterfrågan i tid.

4. Nyttja den kapacitet som finns för förnybar elproduktion i norra Sverige som effektreserv – ett grönt batteri – för södra Sveriges elanvändare. Korta tillståndsprocesserna för utbyggnad av stamnäten och tillför resurser för elnätsutbyggnad.

5. Uppmuntra utbyggnad av förnybar elproduktion i norra Sverige. Den geografiska differentieringen av stamnätstarifferna straffar i dag denna utveckling och bör förändras.

Analyserna visar att omställningen till 100 procent förnybart är bra för energiförsörjningen, miljön, medborgarna och samhällsekonomin. Men vi kan inte vänta. Låt oss gemensamt – politiker och energibranschen – ta itu med morgondagens utmaningar redan i dag.