Svenska medier missar EU:s sakfrågor

Sylvia Michel är kritisk mot svenska mediers förmåga att höja blicken – både internationellt och i olika sakfrågor. Hon pekar på flera brister

Om man begrundar mediernas bevakning av EU-arbetet och bortser från de media som de egna EU-institutionerna producerar, så är den generella bilden att svenska mediers bevakning – såväl den pappersbundna som den webb-baserade är mycket begränsad. Och varför är EU-arbetet viktigt? Jo, det mesta av ny lagstiftning utgår härifrån och kommer att beröra varenda svensk skattebetalare. Möjligen visar man eller intervjuar statsminister Fredrik Reinfeldt eller tidigare energiministern Maud Olofsson, när de kliver i eller ur en svart limousin utanför rådsbyggnaden i Bryssel, för att delta i något ministerrådsmöte. Det är liksom allt. Eller möjligen skapas det rubriker, när man inom EU diskuterar det svenska snusets vara eller icke vara, hur böjd gurkan får vara eller för all del hur stora jordgubbarna ska vara.

Mycket lite skrivs om och beskriver den vardag som existerar även för alla dem som arbetar och verkar inom EU:s olika institutioner. Än mindre sker bevakning av viktiga sakfrågor som kan komma att få långtgående konsekvenser för medlemsstaterna. Exempel på det sistnämnda är det för närvarande mycket omdiskuterade energieffektiviseringsdirektivet, som – om det drivs igenom – kommer att få stor påverkan på till exempel den svenska el- och energimarknaden, kanske till och med på sikt en omfattande strukturomvandling. Den administrativa bördan och kraven på energibolagen ökar i en rasande takt. Frågan är om de mindre, framför allt de kommunägda, företagen kommer att kunna klara av att hantera sin verksamhet i en framtid som inte ligger alltför långt borta, om inte rätt förutsättningar ges för att verka på marknaden på likartade villkor och med samma spelregler.

Ett annat exempel är det tidigare i år lanserade infrastrukturpaketet som bland annat kommer att innebära gigantiska investeringar i utbyggnad av stam- och lokalnäten inom EU för att dessa ska kunna länkas ihop i ett gränsöverskridande nät med syfte att bygga bort föråldrade ledningar och flaskhalsar och därmed bidra till att trygga leveranssäkerheten. Men också för att kunna klara av att koppla på produktion från förnybara energikällor som en viktig förutsättning för att vi ska nå de högt ställda miljö– och klimatmålen inom unionen. Var finns inom media den internationella utblicken och insikten om allt detta och att vi är en del av ett gigantiskt och pågående arbete med att formera en europeisk el- och energimarknad? Sverige är inte undantaget och kommer att få vara med att solidariskt göra jobbet – och betala notan!

Ett annat viktigt område, som är osynligt i svenska medier, är hur olika förutsättningar och utgångspunkter de 27 medlemsstaterna har för att klara de högt uppsatta målen ekonomiskt, finansiellt eller energi-, miljö- och klimatmässigt. Många förslag utgår från länder som inte ens är i närheten av att nå dessa höga mål. Sverige kan därmed få backa på vissa områden, då vi enligt svensk lagstiftning eller praxis har kommit mycket längre. Den hätska debatt vi hade i Sverige och i svenska medier under föregående vinter upplevdes som ytterst märklig här i Bryssel. Motsvarande hetsjakt på energibolagen som de stora skurkarna som bara har till syfte att utnyttja sin monopolställning och lura kunderna, förekommer inte alls på samma sätt i övriga delar av unionen. Här ligger fokus istället mer på att driva frågan om att säkerställa leveranssäkerhet och att ”alla ska ha rätt till el och gas”, främst genom att utveckla relationen och förhållande till tredje land för att eliminera eller åtminstone minimera risken för störningar i leveransförsörjningen. Någon sådan koppling eller perspektiv återfinns överhuvudtaget inte i svenska medier?

Lika lite förefaller medierna engagera sig i det faktum att elpriset i Sverige för närvarande har nått sin lägsta nivå på många, många år. Ett inverterat ”all time high” som bekräftar att elmarknaden faktiskt fungerar! Elpriset i Sverige är dessutom inte i närheten av att vara det dyraste inom EU.

Jag och många med mig i branschen upplever att det är sällsynt att svensk media gör någon insats för att bidra till att sprida fakta och sakkunskap om el- och energimarknaden. DN har dock nu under september tagit ett lovvärt initiativ. Under vinjetten ”Elskolan” har DN i en serie artiklar försökt beskriva hur just el- och energimarknaden fungerar. Men även här har det gjorts utifrån ett svenskt perspektiv och under en alldeles för kort löptid. Är månne kunskapen om el- och energifrågor i journalistkåren låg eller brister det möjligen i förmågan att förstå vad det långsiktiga strategiska arbetet kommer att få för konsekvenser om några år när förslagen som utarbetas nu, kommer som lagar och förordningar? Självfallet ligger även ett stort ansvar på energibranschen att utveckla de massmediala kontakterna och därmed bidra till att få bort missuppfattningar, myter och felaktigheter som tycks har rotat sig djupt. Den pedagogiska utmaningen ligger även naturligtvis i att leva som man lär.

Medierna i Tyskland och viss mån Danmark har mer bevakning på sakfrågorna och möjligen kan det finnas någon koppling till att den allmänna opinionen i dessa länder är mer engagerad och delaktig på ett helt annat sätt än motsvarande i Sverige. Belgiska medier har under det senaste året fokuserat nästan uteslutande på sina egna inrikespolitiska svårigheter med att få ihop en regering. Förhandlingar har pågått sedan 13 juni 2010 och det är först nu som man kan skönja en lösning.

Media har, menar jag, en folkbildande uppgift också som dessvärre saknas när det gäller energiområdet – med DN som undantag på senare i tid. Det handlar inte bara om att sälja lösnummer utan media borde anta uppgiften att även leva upp till sin faktaförmedlande folkbildarroll.

27 Kommentarer

Av Sylvia Michel

fd vd och koncernchef Kraftringen

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Stig Forsberg
25 oktober, 2011: 9:42 e m

Gunnar, nu är det dags att vårda tonen igen.
Svara
Gunnar Ålfors
25 oktober, 2011: 8:44 e m

Självklart efter som det varierar så mycket. Skall det vara så svårt att förstå? Har aldrig påstått att det aldrig behövs. Eftersom det varierar så mycket behövs det kortvarigt ibland väldigt udda körningar. Kan någon vettig människa tro att udda situationer kan tas till intäkt för att förklara hur det fungerar under längre tid. Som jag skrev har jag upplevt både överflöd på vatten och elransonering.
Överföringskapaciteten är inte obegränsad men under en helt dominerande del av tiden är den så stor att elutbytet kan vara både stort och varierande. Som skrivet tycker jag elbörsens o Nordels statistik visar både hur mycket o hur varierat elutbytet är.
Helt oseriöst att ta udda situationer till intäkt för att tycka till om helheten.
Tror du verkligen själv på att udda situationer kan förklara verkligheten? I så fall är du dummare än jag hittills trott (Vilket inte är lite). Skärpning i argumenten!
Svara
Stig Forsberg
25 oktober, 2011: 8:16 e m

Likt en gås som vattnet bara rinner av…

Förklara nu, Gunnar, varför det varit nödvändigt att köra effektreservanläggningar i södra Sverige? Det behövs ju aldrig enligt dig eftersom överföringskapaciteten inom landet, till landet och från landet är obegränsad. Att det råder extremförhållande med avstängd kärnkraft är väl ändå inget svar på frågan, eller hur tänker du nu?
Svara
Gunnar Ålfors
25 oktober, 2011: 6:35 e m

Infrastrukturen är stark. Det strömmar massor av el genom tråden. Att ta ett enstaka ögonblick som argument för helheten är osakligt. Det har funnits massor med extremförhållanden. Jag var vakthavande ingenjör i det nationella kontrollrummet under elransoneringen i slutet av 60-talet men skulle aldrig vara så osaklig att jag toge det som utgångspunkt för generella uppfattningar. Svämmat över har det gjort flera gånger men det är inte heller argument för det generella.
Som skrivet: Undersök en längre period och då hur det varierar.
Källreferens är NordPools hemsida, Nordels statistik mm. Se hur stora volymer som, varierat utväxlas! Och hur mycket pengar som detta innebär.
Du har fel. Elmarknaden är internationell, konkurrensen mellan säljarna finns, de olika säljarna (120 bara i Sverige) har därför nästan samma pris (Förutom att de i Sverige tvingas lägga på en enorm massa skatter o avgifter o så moms även på detta).
Om man som jag svarat för nätets elflöden så verkar snacket om ”närproducerat” närmast vansinnigt. Vi har enormt starka förbindelser. Elen från Porjus når oftast till Skåne och den från Ringhalls lätt till Lappland.
Varför frihandel är bra men inte för elmarknaden verkar obegripligt. Är det mystisk ideologi eller vad då? Bra för allt utom detta?
Undrar vad sjutton som driver Lennart/Stig?
Vill ni bara debatera utan kunskap eller bara debatera mot all kunskap??
Svara
Stig Forsberg
24 oktober, 2011: 8:10 e m

Jaha Lennart, du tror det var mig Gunnar menade med epitetet ”Tjurig gammaldags gubbe, med liten förändringspotential”. Jag reflekterade inte ens över det

Jag är inte speciellt gammal, jag känner mig yngre än vad jag är och jag gillar förändringar jättemycket när de är bra, däremot säger jag emot när förändringar inte är bra. Frihandel är för det mesta jättebra för slutkonsumenten, i vissa fall är det dock inte bra. Ett sådant fall (som inte är bra för slutkonsumenten) är den s k frihandel som för närvarande tillämpas på den svenska elmarknaden.

Jag har tidigare presenterat statistik över svensk elproduktion och elimport gällande januari 2011, den visade att importen var omkring 12 % av produktionen om jag inte minns fel. Det avfärdades förstås av Gunnar som dumheter. När jag nu skriver att den el som konsumeras måsta vara ”närproducerad” så avfärdas förstås även det fastän det i dagarna enligt uppgifter från Svenska Kraftnäts generaldirektör varit nödvändigt att starta reservkraftaggregat i södra Sverige eftersom närliggande kärnkraftverk varit ur funktion. Att Gunnar påstår att jag ljuger tvekar jag inte om, men påstår han nu även att Mikael Odenberg ljuger. Det Gunnar borde kunna förklara är varför reservaggregatet, om nu inte överföringskapacitet utgör något problem, startades i en tid när svenska och norska dammar svämmar över. Han borde även visa siffror (med källreferens) om hur stor importen är i förhållande till inhemska produktionen.

Att kraftanläggningarna är utspridda för att kunna försörja elkonsumtion i ett nära upptagningsområde är ju inget konstigt i sig, de byggdes ju i en gemensam infrastruktur där målet var det bästa och mest kostnadseffektiva för hela landet. När man sedan började leka marknad med vinstmaximeringar för de olika anläggningarna så är det ju inte konstigt att det inte längre fungerar.
Svara
Gunnar Ålfors
24 oktober, 2011: 4:18 e m

Föreslår att de som inte tror på att elmarknaden är internationell studerar timstatistiken uppdelad på de många utlandsförbindelserna till de sex olika elområden (Finland, Norge, Västdanmark, Östdanmark, Tyskland och Polen) är anslutna.
Då ser man att utbytena är enormt stora, att de varierar mycket. Studerar man detta för många år kan ser man att det helt orimligt att hävda något annat än att elmarknaden är internationell.
Tar man dessutom reda på hur många utländska och svenska företag som handlar på elbörsen och hur de omsatta volymerna ser ut där i timskala så får man samma resultat.
Svara
NilsLennart
24 oktober, 2011: 12:04 e m

Det är undertecknad som är den tjuriga gubben med liten förändringspotential. Gunna Å vill sätta denna etikett på Stig F. Men jag håller med Stig i hans resonemang. Men orkar inte förklara mig.
Svara
Stig Forsberg
23 oktober, 2011: 7:39 e m

Om man nu översätter svensk elmarknad till Saab, Volvo och svensk bilmarknad så skulle följande gälla:
– Saab och Volvo producerar bilar endast i Sverige
– Var tionde bil som produceras av Saab och Volvo exporteras utanför Sverige
– Import av bilar till Sverige sker med frekvensen 1 bil per 10 producerade Saab och Volvo
– Saab och Volvo säljer producerade bilar till bilhandlare, priserna varierar kraftigt mellan olika månader, priset för samma bilmodell kan en månad vara 300.000 och en annan månad 900.000
– Bilhandlarna säljer bilarna vidare till bilkunder, priset till bilkunden är det Saab och Volvo begär plus ett fast tillägg som är detsamma oberoende av det grundpris Saab och Volvo begär
– En bilhandlare konkurrerar genom att ha lägre fast tillägg än andra bilhandlare, de försöker dock aldrig pressa Saab och Volvo för att sänka grundpriset

Om ovanstående gällde skulle jag göra följande tolkning:
– Bilparken i Sverige innehåller till allra största del svenskproducerade bilar, det finns ett mindre inslag av utländska bilar
– Svenska bilar är ett ovanligt inslag i andra länder
– Det pris en svensk bilkund får betala är i fösta hand beroende av vilket pris Saab och Volvo sätter, en mindre påverkan på priset har bilhandlarens tillägg

Gunnar skulle förmodligen göra den här tolkning:
– Bilparken i Sverige är väldigt internationell, det går inte se att något bilmärke är dominerande
– I bilparker utomlands vimlar det av Saab och Volvo
– Det en svensk bilkund får betala för en bil är helt och hållet beroende av vilket tillägg bilhandlaren gör, hur mycket Saab och Volvo begär har ingen större påverkan
Svara
Gunnar Ålfors
22 oktober, 2011: 8:47 e m

”Tjurig gammaldags gubbe, med liten förändringspotential” skriver opponenten om sig själv. Bristen på förståendet av förändring verkar oförståendet av frihandel. Protektionism hänger ju ihop med svårigheten att förstå vad som är bäst för det som är bättre för de flesta.
Svara
Gunnar Ålfors
22 oktober, 2011: 5:50 e m

Som vanligt har Stig fel. Som såväl Lennart, jag o framförallt mängder av dem som förstår sig på detta inser att vi har en internationell marknad. Utlandshandeln är stor och varierande timvis, årvis eller över längre tid. Även om nettot en period (Någon gång enstaka år) är lågt så kan det varierade utbytet vara stort. Jämför med bilar. Även om det exporteras lika många SAAB o Volvo som det importeras utländska bilar så är det en internationell marknad.
Att man kan handla från många säljare som konkurrerar är väl inte ”teoretiskt” även om varan är den samma. ”Närliggande” är lika fel som att hävda att bankomatvärdet på pengarna kommer från banken intill.
Visst var det e24:s oseriösa artikel som var starten. Se längst upp där det står: http://www.e24.se 13 Oktober 2011 / Energi ”Kan el-ministern tämja Vattenfall?”
Var riksdagsval kommer in är förvirrande. Säkert intressant men var inte med i denna debatt.
Svara
Stig Forsberg
21 oktober, 2011: 11:41 e m

Jag i alla fall befinner mig i landet Sverige på planeten Jorden

Visst exporteras och importeras det, men allt är relativt. När man pratar övergripande om en marknad måste man ta hänsyn till hur saker är fördelade storleksmässigt och i det här fallet är exporten/importen förhållandevis ringa jämfört med inhemsk produktion och förbrukning.

120 elsäljare, dessa är ju i praktiken en teoretisk konstruktion. De förändrar inte varan, de paketerar inte varan, de transporterar inte varan, de kan inte ta ansvar för att kunden verkligen kan få varan (där måste vi ha en ansvarig myndighet som ser till att varje förbrukande kund har en närliggande produktionsanläggning som säljer den el kunden förbrukar). Generellt blir elsäljarens enda insats att fakturera sin slutkund med elbörsens acceptanspris (i praktiken det pris producenterna begär) plus en marginal.

Frågan i inlägget gällde definitivt inte om hur oseriösa just E24 är, utan den gällde om att svenska medier i allmänhet missar EU:s sakfrågor. Då tycker jag inte det är så förvirrande att kommentera om att medier även missar sakfrågor vid svenska riksdagsval.
Svara
Gunnar Ålfors
21 oktober, 2011: 9:53 e m

Mycket dumt skriver Stig. T.ex. :”p g a att ingen större export är möjlig”. De flesta timmar exporteras ju. Vi har starka förbindelser med sex olika elområden (Med flera av dessa har vi många förbindelser). Både export o import förekommer hela tiden.
”slutkunden inte kan köpa av någon annan” skriver han också trots att det finns ca 120 elsäljare bara i Sverige. Dessa köper sin el på börsen och säljer i konkurrens.
Vilken värld befinner sig egentligen Stig i?
Svara
Gunnar Ålfors
21 oktober, 2011: 9:38 e m

Frågan gällde hur oseriösa e24 speglar verkligheten på elmarknaden. Vad riksdagsval, ägande mm har med frågan att göra verkar bara till att förvirra frågan. Debatörerna borde hålla sig till saken.
Svara
Stig Forsberg
21 oktober, 2011: 8:50 e m

I all form av näringsverksamhet (oberoende av bransch) gäller det givetvis att på sikt ha större intäkter än summan av samtliga kostnader. Kostnaderna kan då vara både rörliga och fasta. Det råder ingen som helst tvekan om att de tre stora elproducenternas intäkter från de svenska vatten- och kärnkraftanläggningarna under de senaste 15 åren varit betydligt större än summan av samtliga kostnader. Därmed har alltså försäljningspriset varit mycket högre än produktionskostnaden.

Det som är en stor skillnad mellan svensk elproduktion och pappersmassaproduktion är att för el så är svenska konsumenter de i stort sett enda kunderna p g a att ingen större export är möjlig, medan pappersmassa utan problem kan exporteras över hela världen. På motsvarande sätt kan svenska elkunder bara köpa från svenska producenter medan svenska pappersmassakunder kan köpa från hela världen.

En annan viktig parameter är att svenska medborgare äger mer än hälften av elproduktionsanläggningarna. Vi kräver inte att få köpa billigare skrivarpapper av danskar för att de köpt pappersmassan i Sverige, men vi skulle antagligen inte vara glada ifall svenska staten överlät vårat vägnät till danskar och lät dem sätta upp biltullar med avgifter efter eget tycke.

När det gäller media och kritik mot elbranschen så skrivs eller pratas det ingenting när det som mest skulle behövas, nämligen i valdebatten. De två senaste riksdagsvalen har frågan överhuvudtaget inte existerat för media vilket resulterat i att inget riksdagsparti har behövt ställas till svars för hur de vill lösa den problematiska elsituationen. Antagligen är det elbranschens stora lycka att valen inte hålls i vinterkalla februari utan i sensommarvarma september.

Vi har inte en fungerande frihandel när det gäller el, vi har en s k fri marknad som i praktiken är ”säljarens marknad”. De spelregler som är uppsatta gör att slutkunden inte kan påverka alls, mellanhanden (elhandlaren) har inget incitament för att pressa priset och säljaren (elproducenten) vet att slutkunden inte kan köpa av någon annan. Att det är på ovan beskrivna sätt bekräftas med all tydlighet i statistik över Nordpools köpbud: 80 – 85 % av köparna (elhandlarna) är villiga att köpa till högsta möjliga bud 20 kr per kWh.
Svara
Gunnar Ålfors
21 oktober, 2011: 3:34 e m

Vinster i relation till kostnader är betydligt mer komplicerat. Vissa kraftslag (Vind, vatten, kärn) har en mycket stor andel fasta kostnader men en måttligt stor andel rörliga. Intäkter på en nivå strax över den rörliga leder då till förlust. De fasta kostnaderna måste täckas. F.n. sker exempelvis mycket stora reinvesteringar.
Att tro att det blir vinst så fort priset överstiger den rörliga kostnaden på dessa kraftslag är naivt.
Foosilkraft har i jämförelse mycket lägre andel fasta kostnader men högre rörliga. Där klaras ekonomin med ganska små påslag på den rörliga.
Även om det internationella priset är mycket högre än produktionskostnaden så att det ger vinst så är det inte konstigare än att massa/pappersindustrin ger stor vinst när internationella priset är högt (Inte kräver väl vi att få köpa billigare skrivarpapper än danskar bara för att den industrin finns i Sverige) eller att en dansk grisbonde gör vinst när vi år betala mycket för skinkan p.g. att internationella fläskpriset är högt.
Protektionism har prövats genom århundraden både inom o mellan länder. All erfarenhet, ekonomisk expertis etc. har visat att frihandel leder till större välstånd.
Svara
Gunnar Ålfors
20 oktober, 2011: 4:48 e m

Om man som följt utlandshandeln med el sedan 60-talet inser man att vi har en internationell marknad. Länge bara för producenter men nu för många fler.
När media skriver om detta så kan de vara sakliga eller som e24 i den artikel som startade detta oseriösa. Är de seriösa upplyser de läsarna. Om läsarna har fel uppfattning och media är oseriösa som i detta fall är de populistiska (Underblåser en felaktig uppfattning). Det bör kritiseras i Second Opinion. Oseriöst att låta udda förhållanden (extremkyla/extremvatten/av alla oönskade kraftverksproblem) styra uppfattningen av vad som gäller över längre tid.
Jag borser inte från att ”folk” kan vara dåligt informerade eller att det finns sådana som vill avskaffa frihandel, men det var ju inte det frågan gällde nu från början.
Vi har en fungerande frihandel med el liksom på det mesta annat. Sedan har vi olika skatter/avgifter varför svenska elkunder har dyrare el än t.ex. finska.
Svara
NilsLennart
19 oktober, 2011: 10:51 f m

Diskussionen är intressant. Vi är tyvärr inte mer än tre som deltar, men jag tror vi är på något sätt representativa. Jag tror att vi alla är rädda om elföretagen, jag slåss ständigt för att upprätthålla deras rykte i alla sammanhang där jag träffar folk, men samtidigt kan man inte som Gunnar bortse från att folk tycker något ”beroende på E24:s osaklighet. Det blir lite som strutsen. Jag har aldrig sagt att jag tycker E24 har rätt, men de speglar en åsikt som en majoritet av svenska folket har. Detta beroende på att media, medvetet eller omedvetet, ger en felaktig bild av den avreglerade marknaden. Jag har sagt tusentals gånger att elmarknaden fungerar! Ur strikt marknadsekonomisk teori fungerar den perfekt. Men detta hjälper inte svenska folket. Och framförallt fokuserar inte media på detta, utan på ”oligopol”, ”medvetet avstängda kärnkraftverk”, medvetet förbisläppande av vatten i dammarna” etc, etc.
Mitt budskap är att vi har det vi förtjänar, en marknad där aktörerna p g av elens specifika egenskaper, ger aktörerna en orimligt stor chans att tjäna pengar och att säljarens påverkan är minimal.
Mitt budskap, ja Gunnar Du har rätt, det är protektionistiskt. Vi kan aldrig få tillbaka vår naturtillgång i billig el om vi inte återreglerar.
Också ett kort tillägg: Jag tog fram 1995 års eltaxa för mitt gamla företag, tog de förutsättningar jag har idag och 25 000 kWh i årsförbrukning. Min kostnad har, utan skatt och moms, gått från 7968 kronor till 18440 kronor/år. Inte undra på att folk klagar!
Svara
Stig Forsberg
18 oktober, 2011: 9:55 e m

e24 har visat sakliga förhållanden typ att elpriset i Sverige har ökat markant sedan avregleringen av elmarknaden, de har även visat att de tre stora svenska elproducenterna under samma tid haft en enorm ökning av den vinst som den svenska produktionen genererar

När det gäller elexport/import har jag presenterat saklig statistik hämtad från Svensk Energi där det tydligt framgår att export och import utgör en liten del av den totala mängd el som förbrukas i landet. Den senaste tiden har avstängda kärnkraftverk i södra Sverige medfört att Svenska Kraftnät tvingats starta reservkraftanläggningar eftersom överföringskapaciteten inte räcker till.

All sådan här typ av information avfärdas av Gunnar Ålfors som ”dumheter och hemska inlägg”.

Svenska elmarknaden fungerar för närvarande på ett sätt som gör att tre stora producenter kan göra enorma vinster genom att sälja en vara för ett pris som vida överstiger produktionskostnaden, de som får betala det höga priset är elkonsumenterna = svenska folket. Det är ett faktum som är svårt att bortse ifrån och självklart innebär det att svenska folket tycker att marknaden inte fungerar bra. Ifall Sverige är en sann demokrati borde givetvis detta medföra att marknadens funktion förändras.
Svara
Gunnar Ålfors
18 oktober, 2011: 10:27 f m

Stig o Lennart verkar tro att frågan gäller att gissa vad ”svenska folket” tycker.
Istället handlade det om hur media speglar hur elmarknaden fungerar. Det finns sakliga förhållanden typ statliga regler, EU-direktiv, statistik över elexport/import, prisjämförelser mellan länder mm som inte borde gå att bortse ifrån. Det gör dock exempelvis e24. Dåligt tycker jag som inte har mitt ”levebröd”från elbranschen
Svara
Stig Forsberg
17 oktober, 2011: 8:40 e m

Jag kan ju inte annat än hålla med Lennart om att det hela känns lite märkligt. Här skriver man åsikter som med största sannolikhet delas av en överväldigande majoritet av människor boende i landet och så får man av en människa läsa att man framför en massa dumheter.

Självklart finns det människor i Sverige som tycker att elmarknaden i dess nuvarande skick fungerar, det finns ju trots allt en hel del som jobbar med elproduktion, elhandel etc. och därmed har sitt levebröd i branschen. En organisation som Svensk Energi har sina medlemmar i branschen och måste givetvis därför försvara det upplägg som finns idag. Men hur kan någon tro att vanliga elkonsumenter som i och med den så kallade ”fria marknaden” har fått mycket högre elkostnad samtidigt som de ser att de tre stora elproducenterna i landet gör enorma vinster, skulle tycka att marknaden fungerar tillfredsställande?
Svara
Gunnar Ålfors
15 oktober, 2011: 6:13 e m

Roligt men fel. Inte insikt utan åsikt. Protektionister har alltid funnits. Faktiskt i många hundra år. De har alltid haft fel. Samhällsnyttan har alltid blivit större genom frihandel. Nu gällde det ju inte bara vad som var bra utan mer vad som gäller. E24 hävdade ju (med tidsudda exempel) att frihandeln inte finns. Om man kollar statistiken så ser man ju snabbt att frihandeln finns. Att man då får internationellt pris på en vara är en begränsad sak jämfört med att man kunde fått en temporär fördel av att isolera sig. Isoleringen leder till att välfärden begränsas.
Svara
NilsLennart
14 oktober, 2011: 9:07 e m

Det är faktiskt synd om mig och Stig. Vi är okunniga och felinformerade. Men ändå håller folk med oss, när vi säger att den fria elmarknaden är misslyckad. Vi är protektionister, vi är för statligt ägande, vi är kort sagt inte kloka. Denna insikt delar vi med svenska folket kanske inte 99%, det var en överdrift, men säg 98%!!
Svara
Gunnar Ålfors
14 oktober, 2011: 8:54 e m

Hur kan Lennart tro att han inte har fel därför att Stig tycker likadant? Obegripligt när båda har fel och dessutom båda framfört en massa dumheter (Se andra hemska inlägg). Var kommer 99 % ifrån? Även om det mot förmodande skulle stämma så är det inget argument. 30 år inget heller bra argument. Jag har 40 (och dessutom mer elmarknadsnära än” marknad” eller information) men det är inte åren som spelar någon roll.
Frihandel har bevisats vara bäst för samhället. Protektionism, statligt ägande, har bevisats vara improduktivt.
Elmarknaden är bevisligen större än bara Sverige.
Lennart, Stig o e24 vill varken förstå hur elmarknaden fungerar eller vilja acceptera fria marknader. Ni är faktiskt okunniga, felinformerade mm.
Svara
NilsLennart
14 oktober, 2011: 5:53 e m

Jag har förrut blivit beskyld för okunnig, osaklig, inkompent och inte ha någon kunksap om elmarknaden. Nu konstaterar jag att Stig Forsberg i princip har samma åsikt som jag. Det känns skönt att man inte är helt rudis och felinformerad. Jag vidhåller efter mer än 30 år i branschen, de senaste åren som marknadschef och informationsansvarig att det svenska folket har den åsikt som speglas av e24. Det faktum att elmarknaden fungerar, det är jag en försvarare av, innebär inte att det är självklart att svenska folket tycker att det är rätt. Vi betalar i dag ett elpris som bygger på marknadskrafterna och detta tycker vi som informerar våra kunder inte är rätt. Att from 1996 kunna höja elpriset med en faktor 3 utan att några relevanta kostnadsökningar hos produktionskällorna, är inte rätt. Men enligt Gunnar Ålfors är vi som tycker så okunniga. Problemet är att 99% av svenska folket tycker likadant.
Svara
Gunnar Ålfors
14 oktober, 2011: 5:15 e m

Skulle Stig ha rätt om svenska folkets inställning så är det tragiskt. Nu har ju Stig tidigare framfört så mycket konstigt att man kan hoppas att han fel även denna gång. e24 bedriver ju osaklig propaganda. Går den hem hos ”folket” är det sorgligt.
Svara
Stig Forsberg
13 oktober, 2011: 11:52 e m

Läser man den här senaste kommentaren (av Gunnar Ålfors), så kan man tro att kommentarförfattaren är någon som står för sunt förnuft och allmän uppfattning medan e24 bedriver någon form av världsfrämmande journalistik.

Så är ju absolut inte fallet, givetvis håller den allra största delen svenska medborgare med e24 i deras kritik mot svenska elmarknaden. Jag tror knappast det finns någon som tvivlar på vilket utfall en svensk folkomröstning om att förstatliga den svenska elmarknaden skulle få.

När det gäller artikeln så skriver Sylvia Michel att ”den hätska debatt vi hade i Sverige och i svenska medier under föregående vinter upplevdes som ytterst märklig här i Bryssel”.

Det kan nog förklaras av att Sverige har helt andra förutsättningar än det genomsnittliga EU-landet när det gäller behov av energi för uppvärmning, av samhället utbyggd infrastruktur för eluppvärmning samt rikliga tillgång av el till låg produktionskostnad.

Behöver man inte värma bostäder speciellt mycket, har en utbyggd gasinfrastruktur och vetskap om att kolkraftsproduktion kostar ungefär det man får betala så blir det givetvis mindre protester.
Svara
Gunnar Ålfors
13 oktober, 2011: 5:44 e m

Mycket bra artikel. Ger dock inget direkt bemötandet i detaljer till e24:s senaste ovederhäftiga inlägg. Vad driver e24?
Exempelvis oseriöst av e24 att dra generella slutsatser av udda företeelser (Extremkyla eller extremt mycket vatten). Mycket stor export/import förekommer. Större delen av tiden finns marginal på ledningarna.
Kärnkraftsägarna tjänar mer när kraftverken producerar mycket. Myten att de skulle tjäna mer på att hålla igen har vederlagts många gånger men upprepas ideligen av e24. Vattenkraften körs optimalt. Detta optimum (kostnadseffektiv produktion) lika för ägare o samhälle/kunder.
De tre största producenterna på börsen är i minoritet. De många små producenterna i majoritet. Bara i Sverige finns fler än hundra elsäljare som köper sin el på börsen. Allt fler kunder byter leverantör.
Varför envisas e24 med felaktig kritik av internationell marknad, börs? Varför fortsätter e24 med felaktiga påståenden om återhållen produktion, oligopol mm?
Varför tar SvD in detta dåliga från e24?
Svara