Vad händer den dagen då våra tre äldsta kärnkraftsreaktorer stängs? Svenska Kraftnät redovisade på Svensk Energis seminarium sin analys, som visar att risken för effektbrist vintertid ökar i södra Sverige. Ny produktion måste till för att dagens leveranssäkerhetsnivå skall kunna upprätthållas.
Att vindkraften skulle kunna ersätta produktionen från de tre reaktorerna är orealistiskt.
Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi
Oskar Sämfors arbetar med strategisk utveckling på Svenska Kraftnäts driftavdelning. Under Svensk Energis seminarium med rubriken 100 procent förnybar el – går det? redogjorde han för Svenska Kraftnäts perspektiv på vad som väntar svensk elförsörjning.
– Jag skulle vilja mynta begreppet effektpolitik i stället för energipolitik, för det är effekt det handlar om, sade han.
Svenska Kraftnät har gjort en analys av vad som väntar när Sveriges tre äldsta reaktorer stängs. Slutsatsen är att vi kommer att få ett ökat effektunderskott i södra Sverige. Svenska Kraftnät utgår från att reaktorerna Oskarshamn 1 samt Ringhals 1 och 2 har tillstånd att drivas i ytterligare tio år och att de sedan stängs. Detta faktum ger produktionsbortfall i elområde 3, där de här reaktorerna ligger. – Vi kommer fram till att någon gång runt 2025 kommer vi i elområde 3 att se en minskning av produktionskapaciteten med cirka 2 200 MW och det i ett område där det redan råder ett produktionsunderskott och som därmed redan i dag behöver importera kraft från angränsande elområdena för att täcka förbrukningen, sade Oskar Sämfors.
Det som ur ett effektperspektiv är kritiskt i Sverige är vintern och det är också vår kallaste årstid som Svenska Kraftnät har utgått från i sin analys. I dag har vi en normalvinter ett litet överskott för Sverige generellt. I elområde 3 och 4 har vi dock ett underskott som vi klarar att hantera genom att föra över kapacitet från norr. Vid en riktigt kall vinter, en så kallad tioårsvinter, har vi för hela Sverige ett underskott på cirka 400 MW, en normalvinter ligger vi fortfarande på ett överskott på drygt 1000 MW.
Med tre stängda reaktorer skulle detta förändras påtagligt.
– Då skulle vi få ett kraftigt effektunderskott söder snitt två redan vid en normalvinter, sade Oskar Sämfors.
Med stängda reaktorer uppstår läget att elområde 3 alltså blir av med elproduktion och då måste mer el föras över dit, antingen från norra delarna av landet eller genom import från utlandet. Oavsett varifrån kapaciteten kommer ökar belastningen på stamnätet. Samtidigt har kärnkraften den egenskapen att den ökar överföringskapaciteten från norr till söder i stamnätet, därför påverkas möjligheten att föra över kraft norrifrån negativt.
Risken att tillräcklig kapacitet inte kan överföras till södra Sverige (både elområde 3 och 4) ökar och inlåsningseffekterna blir mer omfattande. Så när Svenska Kraftnät ser till vad näten klarar av att föra över kommer de fram till att under de perioder under vintern då behovet av kapacitet är som störst är underskottet totalt i elområde 3 och 4 knappt 2000 MW en normalvinter, och en riktigt kall vinter över 3000 MW.
Hur kan då effektbristen lösas? Oskar Sämfors gav två exempel på att ersätta kärnkraften med annan produktion.
Det ena är att ersätta kärnkraftsbortfallet med gaskraft, det skulle kräva ungefär lika mycket installerad effekt gas som den förlorade kärnkraften stod för.
Det andra exemplet handlade om att låta vindkraft ersätta det totala bortfallet. Slutsatsen blir då att vid en normalvinter skulle det behövas drygt 32 000 MW vindkraft, vilket motsvarar lite drygt 10 000 vindkraftverk, om leveranssäkerhetsnivån skall vara den samma som i dag. Vid en tioårsvinter skulle det behövas över 52 000 MW. Det resonemanget utgår från att minst sex procent av installerad effekt antas vara tillgänglig 90 procent av tiden under höglastperioden, det vill säga när behovet av effekt är som allra störst.
– Det skulle behövas hysteriska mängder vindkraft, så det är föga realistiskt att tro att kärnkraften kan ersättas av endast vindkraft, sade Oskar Sämfors.
Ytterligare en aspekt som problematiserar bilden är att vindkraften måste regleras och det är i norr Sveriges reglerkraft finns. Dessa reglerresurser riskerar att bli instängda oftare när kraft för att kompensera den borttagna kärnkraften behöver tas norrifrån.
6 Kommentarer
Intressant att se efter åtta år att skribenten hade helt rätt.
Att man länge varit medvetna om den annalkande katastrofen, med skenande priser, extremt volatila priser och på väg mot ransonering, brownouts och blackouts.
”Flexibilitet” kallar man det.
De ministrar som styr det hela är lika inkompetenta som sina föregångare.
Fråga Strandhäll och Farmanbar om skillnaden mellan elbrist och effektbrist. Be dom förklara 🙂
Att Lise Nordin ljög svenska folket rakt i ansiktet.
Att dessa politiker varit en katastrof och borde ställas till svars.
Hej!
OS behandlar situationen när O1, R1 och R2 stängs. Lise Nordin hävdar i media (senast i Ny Teknik) att O1 och O2 kan stängas utan konsekvenser. Det vore intressant att se något uttande från SvK beträffande scenariet att O1 och O2 stängs.
Det globala problemet är att upp mot 2 miljarder av jordens befolkning helt eller delvis saknar pålitlig tillgång till elektrisk effekt. Det lokalt svenska problemet tycks vara hur vi kan avhända oss effekt; dagens i-landsproblem. Kärnkraft gör nätet robust och har dokumenterat minst risk per TWh av alla kraftslag. Kan någon se ett enda rationellt skäl till att avhända sig detta?
En filosofiskt syn kan läggas på Mp:s noja visavi kärnkraft: Mp är kvar i nationalromantikens begynnande 1900-tal, vars rötter kan härledas till Rousseau. Han såg negativt på vetenskapens och teknikens inflytande på människan (jfr t ex hans text om kunskapens frukt vars moderna variant är kärntekniklagen eller stopp av utveckling). Människans liv hade blivit alltmer artificiellt då hon lämnat sitt ursprung naturen. Rousseaus idéer fick fäste i den ”germanska” världen under 1800-talet; ett exempel är den tyska romanticismen. Det verkar inte enkelt att bli av med 1800-talets tankegods.
Mot Rousseau stod förnuftets store förkämpe, upplysningsfilosofen Voltaire.
Oavsett vilken vinkling en tyckare må ha; för eller emot kärnkraft; så står det klart att det krävs fler åtgärder än vindkraft för att ersätta kärnkraft. Vindkraft är ett bra tredje stödjeben i elsystemet. Själv ser jag gärna att kärnkraften ersätts med andra alternativ, men det måste ske på ett hållbart och ansvarsfullt sätt utifrån ett helhetsperspektiv. Instämmer med Oskar ifrågan om att det ligger en stor utmaning framför oss om vi ska lyckas ersätta kärnkraften. Men utmaningar är till för att lösas 🙂
Under många år har jag hävdat att vi måste har en effekpolitik för elenergi. Notera att el bara är en energibärare.
Äntligen får vi veta effekterna av den röd-gröna effektpolitiken. Hela elnätet kommer alltså att klappa ihop helt, såvida det i ett sådant läge mot förmodan finns effekt att importera. Om det öht finns den möjligheten lär det bli till astronomiska priser. Det finns ju en parlamentarisk majoritet i riksdagen för förnyad kärnkraft. Då ska inte ett litet marginalparti som Mp få sabotera det. Mps politik är en fara för rikets säkerhet.