Sture Larsson: ”Ingen vet om det går föra in 55 TWh förnybart i energisystemet”

Vilka krav ställs på reglerförmågan när den förnybara andelen i energisystemet successivt ökar? Sture Larsson, före detta teknisk direktör på Svenska Kraftnät, ger ett tydligt svar:
– Det är ingen som vet, det måste utredas, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Frågan om vilka krav andelen ökad förnybar energi i form av framför allt sol- och vindkraft ställer på reglerförmågan har intensifierats. Frågan har lyfts på debattforum och på Svenska Kraftnäts intressentmöte i förra veckan möttes Lennart Söder, professor i elektriska energisystem vid KTH, och Sture Larsson, före detta teknisk direktör på Svenska Kraftnät, i en diskussion om hur elen från förnybar energi påverkar energisystemet. 

Lennart Söder har nyligen släppt en rapport, som är en uppföljare på en första rapport från i höstas i den här frågan. Den första rapporten kritiserades för att den drog alltför långtgående slutsatser, som det inte finns belägg för. Vid diskussionen i förra veckan medgav Lennart Söder bristerna i den första rapporten och berättade att synpunkterna från Sture Larsson är med i den senare versionen.
– Det som fick mig att reagera mot Lennart Söders första rapport var de uttalandena som han gjorde i samband med detta. Han sade att det utan problem skulle kunna tillföras 55 TWh förnybar el i energisystemet. Men det är något han påstår utan att ha gjort den tväranalys som krävs. Det KTH har gjort är delstudier, som säkert är helt korrekta för de delstudier de är, men för att göra den vidare slutsatsen räcker de inte. Det är inte trovärdigt att hantera det underlaget de har på det här sättet. Jag uppskattar det arbete som KTH gör, men det har för snabbt dragits för långtgående slutsatser, säger Sture Larsson.

Men nu har KTH släppt en andra version och tagit hänsyn till bland annat dina synpunkter är inte det bra?
– De drar fortfarande samma slutsats, men den är ändå inte underbyggd. Framsteget i version två är att de har listat en del områden man måste titta vidare på för att kunna dra mer generella slutsatser, det är bra. Men det här skulle sagts från början, nu fick den första rapporten stor spridning och frågan är hur många som tar del av den andra rapporten. KTH:s resultat leder till väldigt förenklade slutsatser i nästa led av dem som citerar den här rapporten och på det sättet vilseleds intressenter och investerare som behöver ett korrekt underlag.

Sture Larsson håller med om att det finns situationer då det säkerligen inte kommer att vara några problem att tillföra stora mängder förnybar energi, men han ser att det också kommer att uppstå situationer då det kommer att innebära stora problem. Det räcker inte att elsystemet fungerar under 90 procent av årets timmar. Det måste fungera jämt.
– Om det går att ta hand om 55TWh förnybar el är det ingen som vet. Det är en massa saker som måste utredas och analyseras, och det är inte gjort. Så det är ingen som i dag vet hur långt det går att komma innan kostnader och andra villkor för att hantera de svåra situationerna blir begränsande, säger han.

Ett av grundproblemen är att mixen påverkas. Den förnybara elen tränger undan el producerad på annat sätt och det får effekter på hela systemets funktion.
– Ska man få plats med så mycket förnybar el måste annan kraft flytta på sig. Problemet är att den konventionella kraften behövs för balans och överföring, får de då inte plats kan de inte stötta den fysiska balansen. Om det ska in så stora volymer som 55TWh förnybart i systemet då håller inte systemet ihop. Det här innebär ett utomordentligt svårt läge, säger Sture Larsson.

En följd kan bli att all den förnybara kraften som produceras inte får plats när det blåser som mest och det är nog inte det som investerarana räknar sina kalkyler på. Sture Larssons huvudpoäng är att KTH-rapporten har gett bilden att det här skulle vara problemfritt, när det är tvärtom.
– Jag har inte svaren och kan inte i dag säga att man måste göra si och så och att det exakt ska bli på ett visst sätt, utan det måste växa fram i ökad kunskap och analys som har ett bredare perspektiv än KTH-studien. Det krävs en kraftsamling på forskning och utvecklingsinsatser för att i ett tidigt skede identifiera problemen och se vilka nya tekniska och marknadsmässiga lösningar som behövs, säger han och fortsätter:

– Samtidigt måste man klara ut vilka kostnader och miljökonflikter med mera som de innebär för att de ska komma till stånd. Ur statsmakternas perspektiv är det viktigt att man överblickar hela problematiken så att man får återbetalning för alla de investeringar som görs i förnybar energi. Man vilseleds om man tror att det inte kommer att innebära några problem att få in 55 TWh i vårt energisystem.

2 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Kjell Lingeblad skriver:

    Denna diskussion verkar ganska onödig. De frågeställningar som borde analyseras är om Sverige behöver denna vindkraft och vad kostar vindkraften svenska folket i form av bidrag och subventioner.

    Sedan har vi naturligtvis konsekvenserna för miljön när stora områden i vårt land börjar likna ett tivoli.

    Kan vi hoppas på en sakkunnig och seriös analys av av dessa frågor?

  2. Gunnar Ålfors skriver:

    Sture som vanligt klok. Lyssna mer på honom!