Svenska kraftnät har upprepade gånger varnat för att marginalerna i elförsörjningen minskat. Den 8 januari gavs ett exempel på frågans vidd genom den största incidenten i Europas elnät på femton år.

Den 8 januari kl. 14.05 ringde alarmklockorna hos stamnätsoperatörerna i Centraleuropa. Frekvensen föll dramatiskt som tecken på att något allvarligt hade hänt. I Sydosteuropa ringde klockorna också, men där för att frekvensen steg. En snabb kaskad av automatiserade händelser hade separerat det europeiska elnätet i två delar. Gränsen gick i en linje från norra Rumänien till norra Kroatien.

Illustrationer: ENTSO-E.

Det visade sig vara fråga om den allvarligaste incidenten i det europeiska elnätet på femton år. Frekvensen nordväst om skiljelinjen sjönk på några sekunder till 49,74 Herz och steg i sydost till 50,60 Herz. På båda sidor slocknade strömmen, dock begränsat till mindre områden (motsvarande 70 MW i nordväst och 163 MW i sydost). 

Genom en rad åtgärder kunde frekvensen normaliseras efter drygt 60 minuter. Viktigast, räknat i effekt, var att förbrukning på omkring 1700 MW kunde kopplas bort i Frankrike och Italien, baserat på ingångna avtal med större kunder. 480 MW el tillfördes automatiskt från de synkrona näten i Norden (420 MW) och Storbritannien (60 MW).

I de första rapporterna troddes den utlösande faktorn till händelseförloppet vara att flera kraftverk, bland dem åtminstone något av kraftverken i Donau i Rumänien, plötsligt hade blivit bortkopplade från nätet. Något resultat av den analys, som görs inom ramen för den europeiska stamnätsorganisationen ENTSO-E, hade den 19 januari ännu inte meddelats.

Händelsen passerade i stort oförmärkt i Sverige, men i Centraleuropa blev uppmärksamheten desto större. I Österrike blev det en nyhet att incidenterna i Wiens elnät på bara några år ökat från 15 till 240 om året. I tv gav Stefan Zach, talesman för eljätten EVN, en pedagogisk lektion:

Stefan Zach i Krone-tv. Kronen Zeitung är Österrikes största tidning.

Experter förutspår en storblackout i Europa inom fem år. På grund av kaskadeffekterna går det inte att i förväg med någon säkerhet förutse händelseförloppet. Han beskrev detta som en konsekvens av den europeiska megatrenden mot förnybar el, som för med sig en allt större volatilitet i elproduktionen. Österrike, som saknar kärnkraft och numera även kolkraftverk, har gjort sig allt mer beroende av sina gaskraftverk – ifrågasatta av klimatskäl – och elimport.

”Utbyggnaden av förnybar el måste gå hand i hand med åtgärder som säkerställer att vi har el även när vind- och solkraften inte levererar. De politiska rambetingelserna för det saknas. Det är en trovärdighetsfråga att Österrike klarar sin elförsörjning själv”, sade Stefan Zach och efterlyste rundabordssamtal, där alla viktiga intressenter samlas för att lösa frågorna. Så drämde han till:

”De flesta experter i Europa utgår från att det vid en överregional blackout kan ta tio till tolv dagar innan människor återfår strömmen. Att det leder till medborgarkrigsliknande scenarier kan man inte utesluta.”

I Tyskland hör förbundet för den energiintensiva industrin, VIK, till dem som reagerat: ”Den här händelsen är inte den första i sitt slag och måste vara en varning för oss alla att inte förlora temat nätstabilitet och energisäkerhet ur siktet. Vi kan i Tyskland inte utgå från att utlandet kommer att försörja oss med el, om vår egen inte räcker till”, förklarar VIK-vd:n Christian Seyfert.

Att Tyskland närmar sig sanningens ögonblick – nämligen slutet av 2022, då 20 000 MW väderoberoende elproduktion (kärnkraft, brunkol) ska ha stängts ner – syns allt mer i den tyska debatten. De scenarier som presenteras avviker stort från varandra, vilket bland annat uppmärksammats av Die Welt. Nyligen refererades beräkningar av Friedrich Pehle, en ”siffermänniska” som är finanschef för 2G, ett börsnoterat företag som tillverkar småskaliga kraftvärmeaggregat. Enligt beräkningarna kommer 2023 Tysklands installerade kraftverkskapacitet inte att räcka till för elbehovet under en tredjedel av årets timmar.

Nästan hundra gånger under året kommer, enligt Pehles siffror, Tyskland att ha ett elunderskott under minst två timmar. Det är alltför mycket för att elbristen ska kunna täckas med batterier eller andra lösningar. Med andra ord blir Tyskland under dessa perioder beroende av importerad el, alternativt avtal med elintensiva industrier som mot ersättning stänger ned produktion.

Den tyska regeringen håller i Die Welt inte med om Pehles beräkning. Enligt finansministeriets senaste rapport i saken från 2019, baserad på 15 miljoner olika simulerade scenarier fram till 2030, är sannolikheten 100 procent att elutbudet i varje läge ska matcha efterfrågan.

Landets elregulator, Bundesnetzagentur, är en aning mindre säker på saken, men uppger att Tyskland, även förutsatt att kolkraften fortsätter att släckas ner i planerad takt, till och med 2025 inte behöver räkna med elunderskott på mer än 20-40 minuter. Och skulle den kalkylen inte hålla, har landet tre ”skyddsänglar”, enligt Bundesnetzagentur, nämligen tre olika typer av effektreserver: nät- och vinterreserver, kapacitetsreserver och ett antal brunkolskraftverk som ännu i fyra år hålls i beredskap, trots att de tagits ur den dagliga driften.

Pehle tror inte på myndigheternas datasimuleringar och algoritmer, så länge enkla överslagsberäkningar baserade på faktiska data från årets 8760 timmar ger annat resultat. Han får i Die Welt även stöd från ett kanske oväntat håll, Carsten Körnig, mångårig chef för det tyska förbundet för solenergin, som menar att förbundsregeringen ”med öppna ögon rusar in i elbrist” och varnar för att drifttiden för de nedläggningsaviserade tyska kolkraftverken kan behöva förlängas.

Att den stora europeiska energiomställningsprocessen inte bara inger lugn och ro bland ansvariga politiker antyds av detaljer som sipprat ut. Ett tyskt exempel är ett utkast i finansministeriet till lagändring som skulle göra det möjligt att under perioder med elbrist stänga av bland annat elbilar och värmepumpar från elnätet.

Detta skulle kunna göras under två timmar per dygn, för att förhindra att elnätet överbelastas, berättar Welt am Sonntag, söndagsvarianten av Die Welt. Det tyska förbundet för energi- och vattenverksamheterna, BDEW (med Vattenfall bland medlemmarna), hyllar förslaget, vars vd Kerstin Andreae säger sig vara övertygad om att förslaget, bland de alternativ som diskuterats, ”är det instrument som är bäst ägnat för att upprätthålla nätstabiliteten”.

”Det är ineffektivt att bygga ut näten med ambitionen att i de i alla lägen ska kunna överföra också den sista kilowattimmen, när en liten tidsförskjutning av elleveransen kan göras utan att det innebär någon komfortförlust för kunden”, förklarar hon.

Elbilsbranschen reagerade omedelbart negativt på förslaget: ”Det skulle riskera acceptansen för elbilar och innebära ett steg bakåt för Tyskland på vägen mot en klimatneutral mobilitet.” Följande dag meddelade energiminister Peter Altmaier att förslaget dras tillbaka för att omarbetas.

Att liknande idéer finns i Frankrike klarnade i samband med den beskrivna incidenten den 8 januari. Tretton av landets kärnreaktorer var den dagen tagna ur drift, men trots det pressade effektläget fanns inget behov av att stänga eltillförseln för fransmännen, försäkrade landets stamnätsoperatör RTE.

Inte desto mindre gick RTE ut med en appell till fransmännen om att spara el: inte hålla ljuset tänt kl. 7-13, om möjligt vänta med att använda tvättmaskinen, stänga Internetuppkopplingar som inte används och, när man lämnar hemmet, ställa ner värmen till 17 grader.

Frågan från de franska medierna blev om en blackout kan inträffa vid en längre köldperiod. Miljöministern Barbara Pompilis svar på tv-kanalen BFM lugnade kanske inte alla: ”Om [ute]temperaturen hålls på den genomsnittliga nivån, borde det fungera. Annars måste vi ta till regleringar.”

EDF, den enorma franska energikoncernen, har sitt recept klart: Om alla andra alternativ är uttömda, är lösningen lokal nedsläckning av elen på ”maximalt två timmar”.

Angående incidenten den 8 januari uppger Svenska kraftnäts Pontus de Maré att en rapport tas fram i samråd med energiregulatorernas europeiska samarbetsorganisation ACER och berörda nationella tillsynsmyndigheter. Måldatum för publicering är april.

”Det tar tid eftersom Europa har världens största elsystem, verksamheten är komplex och det måste bli rätt.”

”Svenska kraftnät märkte av händelsen kortvarigt, eftersom automatik på likströmslänken Konti-Skan grep in och stöttade det kontinentala synkronområdet. Hjälpen avslutades efter cirka 20 minuter. Händelsen är att betrakta som ’normal’ utifrån ett driftsäkerhetsperspektiv för Sverige och Svenska kraftnät”, säger Pontus de Maré.