Tack vare storskalig försäljning av biogena kolkrediter kunde Stockholm Exergi ta sitt stora investeringsbeslut kring CCS. Det kan bana väg för andra energiföretags investeringar i CO2-fångst. Affärsmodellen kommer från techbranschen som inspirerats av läkemedelsindustrin.

Om inte försäljningen av biogena kolkrediter (CO2-krediter) hade kommit på plats hade Stockholm Exergi inte kunnat ta sitt stora investeringsbeslut för den kommande CCS-anläggningen i Värtahamnen. Trots många år av tekniska, politiska och finansiella förberedelser så var det först den 27 mars 2025 som koncernledningen kunde ta det slutgiltiga beslutet att investera 13 miljarder kronor i CO2-fångst från det biobränsleeldade Värtaverket.

Bild: Här i Värtahamnen i Stockholm kommer koldioxiden att mellanlagras före vidare transport. Källa: Stockholm Exergi.

Investeringsbeslutet grundades på att Stockholm Exergi i juni 2024 hade ingått ett avtal med uppköparen Frontier Climate på totalt 48,6 miljoner US-dollar för leverans av framtida kolkrediter med start 2028. Avtalet med Frontier var ”en viktig milstolpe på vägen mot vårt slutgiltiga investeringsbeslut,” påpekade då Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

CCS på avfallsförbränning
Parallellt med utvecklingen i Stockholm har det pågått ett liknande arbete hos Norges största fjärrvärmebolag Hafslund Celsio i Oslo. Där har man under lång tid byggt upp ett CCS-projekt kring CO2-fångst från avfallsförbränningen på Klemetsrud, men också mött samma typ av utmaningar kring kostnadshantering, investeringar och kommersialisering av kolkrediter. Offentligt stöd är nödvändigt men det räcker inte för koncernbeslut.

Likt förbränning av biobränsle skapar också avfallsförbränning biogena CO2-utsläpp då minst hälften av allt restavfall är av biologiskt ursprung. Det ger motsvarande utsläpp av biogen CO2 som genom att fångas och lagras (CCS) eller användas (CCU) skapar ”minusutsläpp” som reducerar koldioxidhalten i atmosfären.

Frivillighetens utmaning
CO2-fångsten blir då ett finansiellt instrument som kan säljas vidare som kolkrediter (koldioxidkrediter, CO2-krediter), om det finns en åtkomlig marknad. Den kan finnas nära, som när Öresundskraft tecknade avtal med lokala fastighetsägare, men den kan också vara mycket svår att nå oavsett hur frivillig marknaden benämns.

Ett hinder för utvecklingen av storskalig industriell CCUS (pdf) har varit avsaknaden av en global strukturerad marknad med tillräckligt stor kapacitet. Det menar Frontier sig kunna lösa genom att kontraktera CO2-fångande företag vars krediter då kan säljas vidare till verksamheter som inte själva enkelt kan avlägsna CO2.

Säkrade norskt investeringsbeslut
Efter en period med osäkra finansiella förhållanden och kostnadsreduktioner kunde också Hafslund Celsio ingå ett avtal med Frontier om förköp av biogena kolkrediter med leveransstart när den nya fångstanläggningen står klar 2029. Ett kontrakt till ett värde av 31,6 miljoner dollar upprättades för 2029 och 2030.

Enligt Hafslund Celsio utgör avtalet ”en betydande inkomstkälla som är viktig för att kunna finansiera bolagets egen andel, som då säkerställer att detta är ett lönsamt projekt”. Därmed kunde den norska koncernen redan den 24 januari 2025 ta sitt definitiva investeringsbeslut på 4,3 miljarder norska kronor.

Affärsmodell från vaccinindustrin
Frontier etablerades 2022 och har snabbt blivit en stor aktör på den expansiva marknaden för biogen CO2. Där har man tagit rollen som en ”karbondioxidmäklare” med egen medlemsbaserad plattform där CO2-krediterna köps in genom bilaterala avtal med säljare och distribueras vidare till aktuella köpargrupper.

Frontiers affärskoncept har hämtats från läkemedelsindustrin. Det är en finansieringsmekanism kallad Advance Market Commitment AMC (pdf) som kan översättas till ”förhandsförpliktad marknad”. AMC utvecklades för vaccinmarknaden under 2010-talet och användes flitigt under pandemin då metoden gav incitament till nya vacciner och ökad produktion.

Techbranschen i kulisserna
Nu har Frontier tagit affärsmodellen vidare till marknaden för biogena krediter varifrån man vill skicka ut ”en stark marknadssignal till både forskare, entreprenörer och investerare”. Medan den fysiska koldioxiden tas omhand av CCS så kan AMC-modellen ”fånga” den teoretiska kolkrediten som enkelt kan inhandlas digitalt.

Därför inte så förvånande att den amerikanska techbranschen finns i kulisserna bakom den nya offensiva marknaden. Frontier startades av det amerikanska techföretaget Stripe som sedan 2010 har byggt upp en global digital finansiell infrastruktur. Därifrån har man gått in i flera olika branscher och sektorer, inklusive klimatrelaterade teknikmarknader. Medgrundare till Frontier var Alphabet, McKinsey Sustainability, Meta och Shopify.

Internationell kundgrupp
Genom Frontier kommer Stockholm Exergi och Hafslund Celsio att leverera förbeställd CO2-borttagning till många ledande internationella företag. Förutom Frontiers egna grundare ska Hafslund Celsio leverera till Autodesk, H&M Group, JP Morgan Chase, Workday och Salesforce. Genom Frontiers partnerskap med Watershed (ledande inom mätning och rapportering av CO2-utsläpp) når man även Aledade, Match Group, Samsara, SKIMS, Skyscanner, Wise och Zendesk.

Kontrakten med Frontier hindrar inte att man också skriver avtal med andra. Våren 2024 ingick Stockholm Exergi ett kontrakt med Microsoft om tio års leverans av totalt 3,3 miljoner ton biogena kolkrediter. Också det bidrog mycket till det kommande investeringsbeslutet och borde enligt Anders Egelrud ”inspirera företag med ambitiösa klimatmål”.

Först med biogena bränslekrediter
Då det globala behovet för biogena CO2-krediter i princip är omättligt finns här en marknad med stor potential. I var sin nisch har Sveriges och Norges största fjärrvärmebolag blivit först i världen med försäljning av biogena kolkrediter från förbränning – den ena från bioenergi i projektet Beccs Stockholm och den andra från avfallsförbränning i Oslo CCS.

I en bredare kontext kan bolagens avtal med Frontier inte bara lösa företagens egna finansiella utmaningar utan också skapa en ny marknadsmöjlighet till inspiration för andra. I Stockholm Exergis halvårsrapport 2024 kunde man läsa att ”en global marknad för köp av permanenta minusutsläpp håller på att byggas upp och detta är bara början”. Frontiers eget mål är att etablera en stor portfölj av företag som kan sälja biogena CO2-krediter med hjälp av AMC-modellen.

Världen väntar
I princip alla företag som skall nå en klimatneutral verksamhet ”kommer att behöva köpa eller skapa permanenta minusutsläpp,” tror man på Stockholm Exergi. Enligt Jannicke Gerner Bjerkås, chef för CCS och Carbon Markets på Hafslund Celsio, bekräftar avtalet med Frontier ”att försäljning av kolkrediter är ett viktigt verktyg för finansiering av projekt med CO2-fångst för liknande förbränningsanläggningar runt om i världen”.

”Med föregångare som Frontier kan vi kickstarta branschen för permanenta minusutsläpp och driva på ambitionerna genom att samla privat och offentlig finansiering,” uttalade Anders Egelrud på väg mot investeringsbeslutet.

Privat och offentlig finansiering
Stockholm Exergis CCS-projekt har tre finansiella ben: EU:s innovationsfond med 1,9 miljarder kronor, statens omvända auktion med 20 miljarder under 15 år och marknaden med Frontier och Microsoft. På sikt kommer dock de offentliga stöden att klinga av.

Erik Dahlén, ansvarig för processteknisk FoU på Stockholm Exergi, menar att marknaden så småningom måste ta över för att minska trycket på skattebetalarna. Johan Börje, ansvarig för försäljning av minusutsläpp har påpekat att ”om vi ska få en ordentlig industri med många projekt och många ton måste vi se till att få in så mycket kapital vi kan från den frivilliga marknaden”.