Hur ser kärnkraftens framtid ut? Kommer den fortsätta att vara en del av vårt energisystem? Det avgör till syvende och sist politikerna och vad kan då beslutet bli i praktiken?

Second Opinion Energi har intervjuat statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, som resonerar om tänkbara kärnkraftspolitiska framtidsscenarion.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

På 1970-talet stod kärnkraften i centrum. Inte bara i energidebatten utan även i den allmänpolitiska debatten. I dag har kärnkraften litet allmänpolitiskt värde, men spelar fortfarande en central roll i energidebatten. Varför har kärnkraftens position i politiken förskjutits? 

– En förklaring skulle kunna vara att vi tycker att vi har löst frågan, att vi hittade lösningen att behålla kärnkraften men lite avvaktande och ser det därför som ett passerat kapitel. Det som talar emot detta är att det fortfarande är ett sår som ofta kommer upp och man landar i kärnkraftsdiket i energidebatten. Jag tror att frågan är ett trauma för våra politiker men inte för väljarna, säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, som är insatt i energifrågan och som tidigare har skrivit artiklar här på Second Opinion Energi.

Han jämför med löntagarfondsfrågan på 1980-talet. Där fanns det tydliga partipolitiska skillnader och frågan kunde avgöras och har helt försvunnit. Kärnkraftsfrågan har inte haft de tydliga partipolitiska skillnaderna och har därför inte fått sitt slutgiltiga avgörande.
– Man har löst det genom att inte konfrontera frågan utan man låter den i stället verka ut och tar ett beslut i sänder, det är ingen politiker som tar ansvar, säger han och menar att den moderna politiska historien inte har upplevt en fråga liknande kärnkraften, som är teknisk och lite svårbegriplig samtidigt som den har ett starkt symbolvärde.

Stig-Björn Ljunggrens analys är trots allt att kärnkraften hade kunnat ta plats på den politiska dagordningen på allvar 2011. Men så kom katastrofen i Fukushima och förutsättningarna för att politiskt närma sig kärnkraftens framtid i Sverige ändrades fundamentalt.
– Jag tror att vi hade haft frågan uppe på dagordningen om det inte hade varit för Japan. Näringslivet hade lyckats spela fram bollen på ett förtjänstfullt sätt mot att hamna på dagordningen, och i botten finns Alliansens uppgörelse som är intressant därför att Centerpartiet i den öppnade upp för ny kärnkraft. Före Japan fanns flera politiska grundförutsättningar för att få frågan på plats, säger han.

Kärnkraften är alltså en fråga i allmänpolitisk skugga, men ändå närmar sig reaktorerna sin livslängds bortre gräns och politikerna måste förhålla sig. Den givna frågan är därför hur kärnkraften kommer att behandlas vid olika regeringskonstellationer. Om vi får en regering formad av Socialdemokraterna och Miljöpartiet tror Stig-Björn Ljunggren att fokus kommer att vara avveckling.
– Då kommer det mer att bli en fråga om vilka reaktorer som ska avvecklas än att man ska förvänta sig att det kommer öppnas upp för ny kärnkraft. Det finns en liten, liten möjlighet att vi kommer att se en möjlighet till ny kärnkraft, men då kommer man att lämna över det åt marknaden och då med så stränga krav att det kommer att bli omöjligt att förverkliga, säger Stig-Björn Ljunggren.

Han tror att Socialdemokraterna helst vill undvika frågan i eventuella regeringsförhandlingar med Miljöpartiet:
– Socialdemokraterna vill ha en blocköverskridande överenskommelse där inte regeringsfrågan ligger i skålen. Om det blir en blocköverskridande överenskommelse tror jag att Socialdemokraterna skulle vara mer vågade och kanske öppna för lösningar som Finland har där industrin finansierar investeringar i nya reaktorer. Så det kan finnas en lösning till någon kompromiss, men det blir också svårt om Socialdemokraterna ska samregera med Miljöpartiet.

När tror du att en S-MP-regering kommer att ta tag i energifrågan?
– Jag tror att lösningen blir att begrava den över valet 2018, jag tror inte att Alliansens överenskommelse kommer att rivas upp kommande mandatperiod.

Och om vi, mot alla opinionssiffrors vetande, kommer att få se en fortsatt Alliansregering, hur kommer kärnkraften då att hanteras?
– Då ligger det mer i tangentens riktning att vi kommer att modernisera vår kärnkraft.

Stig-Björn Ljunggren tror att till slut kommer vi dock att få se en blocköverskridande energiuppgörelse.
– Jag tror att det är den lösningen som Socialdemokraterna vill ha av sakskäl och Alliansen av strategiska skäl, för då låser de in Socialdemokraterna och försvårar för Miljöpartiet att få spelutrymme.

Något som kärnkraften bidrog med på 1970- och 80-talen var att energifrågan var viktig för hur väljarna röstade. Så ser det som sagt inte ut i dag, att energifrågan skulle bli en viktig fråga för väljarna i årets val är obefintlig, menar Stig-Björn Ljunggren. Men frågan är vad som skulle kunna få energifrågan att bli viktig för väljarna igen.
– Det ena är ett katastrofscenario och det andra är en energiproblematik där efterfrågan på energi inte kan tillgodoses.

Vindkraften kan inte föra upp energifrågan så högt på agendan?
– Nej, då borde det ha gjorts vid det här laget. Det är nog passerat.

Vattenkraften är just nu med vattenverksamhetsutredningen högintressant, har vattenkraften potential att bli allmänt intressant och bli en faktor för hur vi röstar?
– Lokalt är det en stor fråga, men inte nationellt vilket är märkligt. Den borde engagera fler. Nej generellt sett tar folk elektrisk energi för givet och behöver inte fundera över frågan, det är på samma sätt som att vattnet förväntas komma ur kranen.