Statssekreterare vid avregleringen: Ökad konkurrens och lägre elpriser var målet

Statssekreterare vid avregleringen: Ökad konkurrens och lägre elpriser var målet

Energikommissionen har nyligen påbörjat sitt arbete med att peka ut riktlinjer för framtidens energiförsörjning. När elmarknaden avreglerades för tjugo år sedan var utgångspunkten en delvis annan. Fokus låg då på att avreglera för att komma åt problem med ineffektivitet och för höga kostnader och priser.

Det var den borgerliga regeringen 1991-1994 som inledde arbetet med att reformera elmarknaden som en del i ett större avregleringsprogram för att “återställa en fungerande marknadsekonomi” (Prop 1993/94:162). Man menade att “Sveriges effektivitetsproblem i stor utsträckning beror på att marknadsmekanismerna på centrala områden har satts ur spel”. 

För elmarknadens del ville man skapa ett regelverk som möjliggjorde ett ”mer rationellt utnyttjande av produktions- och distributionsresurserna” och som gav kunderna ”flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser”.

När den socialdemokratiska regeringen efter valet 1994 tog över frågan hade man en liknande inställning. En ny ellagstiftning med konkurrens i elhandeln förespråkades med motivet att det ”ökar valfriheten för elkonsumenterna och skapar förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen” (Prop 1994/95:222). Jane Cederqvist, som då var statssekreterare i näringsdepartementet, under energiminister Jörgen Andersson (S), bekräftar bilden att ökad konkurrens och lägre priser var viktiga mål med politiken.
– Syftet var att medborgarna och industrin skulle få lägre elpriser. Genom att man utsatte själva elproduktionen för konkurrens och tillskapade en elbörs. Men det fanns också en bakgrund i att vi märkte att industrin förhandlade till sig lägre elpriser på hushållens bekostnad. Trots att systemet skulle bygga på att alla betalade självkostnadspris för elen.

Vad gällde framtida investeringar sågs detta som en uppgift för kraftföretagen, det vill säga marknaden. Man bedömde att det nya regelverket skulle ge bättre förutsättningar för samhällsekonomiskt motiverade investeringar i ny kraftproduktion, även om det inte var ett läge när man såg stora behov av investeringar.
– Även marknaden investerar och det räknade man med att det skulle fungera. Investeringar behövs ju alltid.

Jane Cederqvist menar dock att man kunde ha gjort ännu mer för att öka konkurrensen på marknaden.
– Jag tycker att man skulle ha delat in landet i regioner och sagt att ingen producent fick ha mer än 25 procent av marknaden i en region. Men det gick inte rent politiskt. Inte heller gick det, rent politiskt, att dela på Vattenfall i ett nätbolag och ett elproduktionsbolag. Så det var inte en hel avreglering, utan en halv.

Blev resultatet av avregleringen i övrigt som ni tänkt er?
– Ja, det blev som det var tänkt när det gäller själva elpriset, för det gick ju ner avsevärt. Sedan har regeringarna täckt upp detta med skatteökningar och det tycker jag personligen är en väldigt dålig metod. Om du sedan höjer skatten är det ingen idé att göra reformer som gör det bättre för medborgarna.

När elpriserna är höga riktas ofta kritik mot den avreglerade marknaden. Det är orättvist menar Jane Cederqvist eftersom man då missar att priset kunde ha varit ännu högre om reformen inte genomförts.
– Man får ju ha i huvudet ett tänkt elpris om man inte avreglerat.

I dag är ju just framtidens energiförsörjning och inte minst el huvudfrågan för Energikommissionen. Finns det en balansgång i att å ena sidan ha en viss riktning på politiken och å andra sidan se till att investeringsbesluten tas på marknadsmässiga villkor?
– Jovisst, så är det ju. Men även energibolagen är ju känsliga för opinionen och vad kunden vill ha. Så det tycker jag inte är något jätteproblem, människor är ju så medvetna i dag att fossila bränslen inte är bra. Det är väl bara Vattenfall som klampat iväg och där kan ju ägaren ha bättre styrning kunde man tycka.

2 Kommentarer
Av Maria Eriksson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Jan Bengtsson skriver:

    När vågar någon politiker såga av den gren han
    eller hon för närvarande sitter på,det finns ju
    så många nya skrivbord att damma av?

  2. Lars Wiegert skriver:

    Som jag upplevde avregleringen var att över en natt blev elen plötsligt tre gånger dyrare. Före avregleringen betalde man till Vattenfall 28 öre per kWh och då ingick överförng mm. Efter avregleringen blev det ca 90 öre. 30 öre för elen, 30 öre för överföringen ch ytterligare 30 öre i punktskatt (beloppen ungefärliga). Dåvarande generaldirektör Jonas Norrby hade dessutom året innan avregleringen sagt att det inte fanns anledning att höja elpriset inom de närmaste åren. Så himla ineffektiv var uppenbarligen inte Vattenfall. Politikerna hade ljugit oss vanliga elkonsumenter rakt i ansiktet.