Per-Olov Johansson, professor i nationalekonomi, har studerat samhällskostnaden för elcertifikatsystemet. Han kommer fram till att ett slopat system skulle innebära en minskad kostnad för samhället på mellan 5 och 15 miljarder kronor.

Per-Olov Johansson, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och numera gästprofessor vid Umeå universitet, har för forskningsprojektet EFORIS studerat vilka intäkter och kostnader för samhället som elcertifikatsystemet ger. Han har ingen faktiskt siffra på hur mycket pengar som har betalats ut genom certifikatsystemet från dess början. Hans uppskattning är dock att det rör sig om betydande nivåer, någonstans mellan 50 och 150 miljarder kronor.
– Elcertifikatsystemet innebär en omfattande omfördelning i samhället, från vanliga elkonsumenter till ägarna av framför allt vindkraft. Frågan är vilka intäkter och kostnader denna omfördelning innebär för samhället. Ingen har tidigare tittat på hur stora samhällskostnaderna är för systemet, säger han.

Per-Olov Johansson har i sin forskning ägnat sig åt att studera grundantaganden för certifikatsystemet, som ofta tas för givna. En av dem är att stödsystem gör aktörerna på marknaden mer innovativa och skapar nya produkter som skulle stimulera exportmarknaden. Detta öppnar för konkurrensfördelar.
– Det finns inget stöd för detta i forskningen, och det gäller oavsett system, certifikatsystem eller feed in-system som Tysklands. Anna Bergek och Staffan Jacobsson visar detta tydlig i sin forskning, säger han.

Men att vindkraftens kostnader har sjunkit, kan inte det tillskrivas det ekonomiska stödet till viss del?
– På ett internationellt plan kan det möjligen göra produktionen billigare. Men för Sveriges del så finns det inga sådana kopplingar när vi för certifikatstöd till exempel köper vindkraftverk från danska Vestas.

En annan allmän uppfattning om vindkraften är, menar Johansson, att dess tillväxt ger nya jobb och skapar sysselsättning. Men det stämmer inte heller, menar han.

– Om vi i stället för att importera kraft bygger vindkraftverk i Sverige så tränger vi undan annan produktion och därmed andra jobb. I USA har man studerat 30 delstater som har elcertifikat. Här ser man ingen effekt på sysselsättningen. Att det skulle vara bra för sysselsättningen är ju ett standardargument, men det finns inga belägg för att utbyggnaden av vindkraft påverkar sysselsättningen positivt.

Det finns heller inga belägg för att det finns klimatvinster att hämta hem, menar Per-Olov Johansson.
– Eftersom all elproduktion handlas inom ETS så är totalutsläppen givna. De utsläppsrätter som vi inte handlar med i Sverige handlar någon annan med. Även om svensk vindkraft tränger undan dansk kolkraft ökar utsläppen av koldioxid någon annanstans inom EU.

Eftersom Per-Olov Johansson avfärdar flera standardargument för vindkraft tar han sig vidare och undrar om det då finns någon samhällsvinst att göra med certifikatsystemet. Frågan han ställer sig är hur ett avvecklat elcertifikatsystemet skulle påverka samhällsekonomin?

Per-Olov Johansson kommer fram till att samhällsintäkten framför allt hade bestått av ännu lägre elpriser än vad vi har i dag. Samhällskostnaden omfattar främst uteblivna intäkter till ägarna av den certifikatberättigade produktionen.

– Förlusten för vindkraftsägarna är mindre än vad konsumenterna vinner på ännu lägre elpris. Resultatet blir att den samhällsekonomiska vinsten med att slopa elcertifikatsystemet är mellan 5 och 15 miljarder kronor. Det är ett nuvärde beräknat på det system som gällde i början av 2016, det vill säga före propån om utbyggnad och förlängning, säger Per-Olov Johansson.

Är det svårt att ge en vinst mer precist?
– Spannet blir ganska brett därför att det är väldigt svårt att avgöra hur mycket “grön” el, i första hand vindkraft, som skulle tillföras om elcertifikaten skrotas. Vi har därför försökt hitta en rimlig nedre respektive övre gräns för den samhällsekonomiska vinsten. Studien är baserad på data för elcertifikatmarknaden och den nordiska spotmarknaden för elektricitet. Beräkningarna bygger på en traditionell samhällsekonomisk modell som väger in vinster för elkonsumenter, miljökostnader, förändrade momsintäkter och tappade intäkter för vindkraftsägarna, säger Per-Olov Johansson.

Att hans forskning ska spela roll för politikernas inriktning om certifikatsystemet har han ingen förhoppning om, med tanke på att de nyligen har bestämt sig för ytterligare 18 TWh förnybar kraft i systemet.
– Det man dock kan hoppas är att politiker inför fler beslut förlitar sig till analyser och bedriver en evidensbevisad politik. Det är viktigt med ett transparent beslutsfattande där det är tydligt vem som betalar för vad.

Foto: Ben Barden/Vattenfall.