DEBATT
Två olika narrativ håller på att växa fram för Sveriges framtid som industrination, som ibland kan uppfattas som konkurrerande, skriver Bengt J Olsson. Det ena narrativet handlar om gröna industrier backade av grön energi, det andra om småskalighet och nya aktörer. Men båda vägarna är viktiga och bör utvecklas parallellt, menar han.

Två olika narrativ håller på att växa fram för Sveriges framtid som industrination. Ett sedan gammalt, men också ett nytt. Det äldre narrativet är att gå all-in på ”gröna” satsningar, det vill säga förnybar energi som vind och sol, vilket måste kompletteras med kostsamma satsningar på transmission och lagring. Den tillgängliggjorda energin ska framför allt användas i ”nya” industrier såsom grönt stål och e-bränslen som ska ersätta fossila bränslen. Detta genom att tillverka enorma mängder vätgas genom elektrolys av vatten. Här harmonierar framför allt vätgastillverkningen med behovet av flexibilitet i ett elsystem baserat på väderberoende produktion.

Bild: Det finns flera fördelar med att placera AI-datacenter i Norden, menar Bengt J Olsson, men det måste ställas krav. Foto: Wikipedia.

Det första narrativet: gröna industrier backade av grön energi
Detta sammanfattar ganska väl det första narrativet. Det är en mix av energi- och industripolitik. Gröna industrier, backade av grön energi. Låter som ett bra koncept, eller hur? Ja, enligt politiker och akademi, absolut.

Men vad säger den industri som ska generera intäkterna och i slutändan betala notan? De är inte lika odelat positiva. För att kunna konkurrera på en global marknad måste dessa produkter vara prismässigt konkurrenskraftiga. Det kan de bara bli om man straffbeskattar motsvarande fossilbaserade produkter mycket hårt. Och det finns tyvärr stora delar av världen som inte kommer att gå med på en sådan straffbeskattning. Länder som befinner sig i utvecklingsfas och, med viss rätta, anser att det är orättvist med tanke på att den utvecklade världen byggde sitt välstånd på användning av fossila bränslen. Då återstår endast kraftig subventionering av de nya produkterna för att bli konkurrenskraftiga. Detta gör många industrier tveksamma till att anamma dessa nya produkter.

Det andra narrativet: småskalighet och nya aktörer
Det andra narrativet som håller på att växa fram handlar mer om småskalighet, där energitillgång och plats bestäms av behovet. I stor utsträckning är det en ny aktör som driver detta: datacenter för AI-träning. För dessa finns redan en köpstark industri under stark utveckling. Här finns ingen tvekan i affärsmodellen, företagen vet vilken enorm produktivitetsutveckling AI medför på i stort sett alla områden.

Dessa AI-datacenter kräver enorma mängder energi jämfört med vanliga datacenter, och dessutom kylning. AI-företagen inser att det kommer att krävas extraordinära insatser för att trygga elförsörjningen och är beredda att i viss mån själva finansiera platsbyggda kraftverk. Även regulatorer, som på Irland, kräver att företagen själva ska tillhandahålla åtminstone en del av sin elförsörjning.

SMR – nyckeln till lokal och stabil energiförsörjning
I det andra narrativet spelar små modulära reaktorer (SMR) en viktig roll. Dessa kan byggas nära förbrukarna i redundanta kluster och göra verksamheterna i stort sett oberoende av det publika elnätet. De kan också användas i andra tillämpningar. Helsingfors undersöker till exempel möjligheten att värma vatten för fjärrvärme med SMR-reaktorer som endast används för uppvärmning. Förmågan att kunna producera energi där den behövs bäst minskar behovet av att bygga ut transmission över stora områden, vilket annars är en stor och dyr bromskloss för systemets utveckling.

I detta narrativ kombineras gärna AI-datacentrens behov av kylning med till exempel byggandet av stora växthus för lokal produktion av grönsaker. Redan i dag finns det exempel i Sverige på tomatodlingar som använder spillvärme för detta ändamål.

Ett nytt ekosystem växer fram
De två narrativen kan ibland uppfattas som konkurrerande. Det andra narrativet tycks i vissa fall upplevas som ett hot mot det första. Flera kommentarer i debatten pekar på att datacenterverksamhet inte genererar tillräckligt många arbetstillfällen eller att vinsterna riskerar att försvinna utomlands. Ett sådant synsätt riskerar dock att bli kortsiktigt.

Med Sveriges geografiska läge nära nordkalotten är förutsättningarna för solkraftsdrivna verksamheter begränsade, vilket gör det svårt att driva exempelvis storskalig vätgastillverkning till konkurrenskraftiga kostnader. Däremot finns stora arealer mark med goda kylmöjligheter, vilket gör Sverige lämpligt för etablering av AI-datacenter. Dessa behöver inte heller ligga centralt nära befolkningscentra, till skillnad från traditionella datacenter som kräver korta svarstider i datakommunikationen.

Krav bör dock ställas på de företag som etablerar verksamheter i Sverige, till exempel i linje med de principer som uttrycks i artikeln på Second Opinion. Att inte utnyttja den möjlighet som AI-datacenter innebär vore dock kontraproduktivt.

Sverige riskerar att hamna på efterkälken
Det finns flera fördelar med att placera AI-datacenter i Norden. Norge (till exempel “Stargate Norway”) och Finland (till exempel Googles AI-satsning) har redan insett detta och driver aktiva kampanjer för att locka AI-företag till sig. I Sverige syns inte motsvarande satsningar, och i vissa delar av den allmänna debatten framstår förhållningssättet snarare som avvaktande eller motvilligt.

Två vägar framåt – inte en
Båda narrativen är viktiga och bör utvecklas parallellt. Sveriges framtid kan inte förväntas bli starkare genom att enbart konkurrera med traditionella produkter i grönare tappning som dessutom är betydligt dyrare. En starkare position inom AI-utveckling kan ge en större produktivitets- och välståndstillväxt. Det är därför rimligt att undersöka båda vägarna och sprida riskerna.

Det andra narrativet bör inte uteslutas. Tvärtom bör Sverige snarast agera aktivt, i konkurrens eller samarbete med Norge och Finland. Exempelvis kan det faktum att det snart kan finnas flera SMR vid Ringhals utgöra en strategisk fördel. Regeringens beslut att stödja en initial satsning på SMR, trots höga kostnader, är en framtidsinriktad investering. Parallellt är det viktigt att bygga ut landbaserad vindkraft i södra Sverige för att på ett kostnadseffektivt sätt förstärka energiförsörjningen där den behövs som mest. I kombination med SMR i Ringhals och ökad överföringskapacitet från norra Sverige kan ett välbalanserat elsystem uppnås i hela landet.

Det krävs förmåga att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.