Replik: Sverige har utmärkta förutsättningar för vindkraft

Att göra som Tord Wiklund och använda utmaningar i Tyskland för att argumentera emot svensk vindkraftssatsning är fel, eftersom förutsättningarna skiljer sig åt.

REPLIK. Tord Wiklund använder utmaningar med överskottsel från tyska satsningar på förnybar energi i Tyskland till att argumentera emot svenska vindkraftssatsningar. Detta är helt fel då dessa utmaningar inte direkt kan överföras till Sverige och svenska förhållanden. Sverige har mycket bättre förutsättningar för vindkraft än de flesta länder på kontinenten. Regeringen bör tillvarata denna möjlighet till industriell tillväxt genom att satsa på EU:s samarbetsmekanismer. 

Helt riktigt finns det utmaningar med det elöverskott som den tyska sol- och vindkraften stundtals ger upphov till. Ändå visar en ny studie från välrenommerade Max Planck institutet att det är möjligt att integrera uppemot 40 procent sol- och vindkraft i Tyskland utan att det får för tekniskt svårhanterliga eller kostsamma effekter. För att lösa problemet med avsättning för elöverskottet satsar Tyskland inom ramen för Energiewende stort på teknik för att omvandla överskottselen till miljövänlig gas som kan användas som drivmedel i bilar eller lagras i gasnätet. Även nya pumpkraftverk och så kallade Demand Side Management kommer att göra det lättare att balansera kraften i Tyskland, som inte alls har samma möjligheter till reglerkraft som Sverige har med vattenkraften.

I takt med att den europeiska nätinfrastrukturen byggs ut mellan länderna kommer som Tord Wiklund påpekar utbud och efterfrågan av el lättare kunna balanseras inom Europa tack vare så kallade sammanlagringseffekter. Denna möjlighet menar Tord Wiklund märkligt nog skulle vara huvudanledningen till varför Sverige väljer att satsa på förnybar energi.

Från svenskt politiskt håll är satsningarna på vindkraft och annan förnybar energi emellertid i första hand motiverade av att de ökar försörjningstryggheten och bidrar till att minska koldioxidutsläppen på kontinenten. Ökad sysselsättning och ett pressat elpris är andra samhällsekonomiskt gynnsamma effekter av satsningarna.

I Svenska kraftnäts prognoser för kraftbalansen används sex procent som effektvärde för vindkraft vilket motsvarar hur mycket vindkraften producerar i andel av installerad effekt under minst 90 procent av tiden. Värdet kommer från en fem år gammal nordisk studie. Rimligtvis bör värdet öka i takt med att mer vindkraft byggs i norra delarna av landet och vindkraftens kapacitetsfaktor ökar, vilket är en tydlig tekniktrend. Vid de senaste fem vintrarnas förbrukningstoppar har vindkraftens produktion i snitt varit 20 procent av installerad effekt, det vill säga mer än tre gånger effektvärdet. Enligt en ny rapport från KTH är behovet av reservkraft endast i storleksordningen 2 910 MW lägre i ett förnybart elsystem med 55 TWh (vind+sol) jämfört med i dag.

Det är inte rationellt att bygga upp en överkapacitet av vindkraft för att tillgodose detta behov ett fåtal timmar per år, såsom Tord Wiklund menar är alternativet om kärnkraften ersätts med vindkraft fullt ut. Då är det mycket fördelaktigare att tillgodose behovet genom gasturbiner eller ännu bättre genom förbrukningsminskningar.

I klimathänseende saknar det betydelse var utsläppen sker. Även om Sverige ser ut att nå sitt förnybarhetsmål till 2020 har Sverige utmärkta förutsättningar att till en låg kostnad hjälpa andra länder att nå sina mål inom ramen för EU:s samarbetsmekanismer och samtidigt få betalt för det. En förutsättning är att regeringen höjer ambitionen för den förnybara elen och samtidigt aktivt jobbar med att hitta köparländer. Det senare försvåras i dag av att det än så länge inte finns något nytt bindande förnybarhetsmål till år 2030, eftersom det inte är lång tid kvar till år 2020 och det tar tid att upprätta nya nationella samarbeten.

Ur det avseendet är det olyckligt att regeringen inte förespråkar bindande förnybarhetsmål, trots att vi har målen för förnybar energi till 2020 att tacka för den snabba utvecklingen av förnybar energi som skett inom unionen.

Mattias Wondollek
Svensk Vindenergi

4 Kommentarer
Av Mattias Wondollek
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Curt Widlund skriver:

    De flesta länder i Europa har ungefär lika stora möjligheter att producera energi för eget behov då energin från Norrland till förbrukare i Tyskland ger 3% förlust i eget nät för stamnätsanpassning, 10% i stamnätetsförluster till södra Sverige, 3%-5% i HVDC förbindelsen, ca 10% i det Tyska nätet till industriområdena. Av en vante blir det en tummetott kvar till Tyskland.
    Då är det bättre att Tyskland bygger ut vindkraften i de områden energiintensiv verksamhet är belägen. Begriper inte vk ägarna mitt resonemang hör gärna av er eller be frun förklara.
    Ett eget HVDC nät för vindkraft till Tyskland skulle minska transmissions förlusterna.

    Vi får vår natur förstörs då vkägarna inte förstår att energin från norra Sverige ger stora förluster från en slumpmässig källa med mycket dålig verkningsgrad.
    Curt Widlund
    Solvex
    Tele och radiokommunikation.

  2. Curt Widlund skriver:

    Sverige har redan ett stort överskott på el utan O1 och O2 inkopplade. En bättre lösning är att bygga ut Barsebäck med 2 reaktorer av gen lV och mata Tyskland, Danmark och Polen med ren stabil energi istället för det lilla slumpmässiga tillskott den dyra slumpmässiga vindkraften ger med stora CO2 utsläpp och stor energiförbrukning för att ta fram, tillverka, sätta upp ansluta och riva. Medeltal mindre an 20% av märkeffekten. Med energiproduktion i Södra Sverige minskar överföringsförlusteffekten med ca 13% och minskar störningarna och förlusterna för vattenkraften på stamnätet.
    Någon förstärkning av stamnätet skulle inte behövas en minskning av kostnaden med ca 50 – 70 miljarder kronor. Däremot måste HVDC förbindelsen Sverige Tyskland förstärkas. Finland har startat sin nya reaktor så Finland blir självförsörjande och behöver inte köpa från Sverige.
    Vindkraften är den sämsta dyraste lösning som man kan hitta för att slumpartad generera energi som ger människor i närheten sömnproblem, stress, hjärt och kärl sjukdomar, förhöjt blodtryck, huvudvärk och diabetes. Fastigheter i närheten tappar värdet om de går att sälja.
    En tröst är att ett vkv har en ekonomisk produktionstid på 15 – 20 år då effekten har sjunkit med 30%.

  3. NilsLennart skriver:

    “Från svenskt politiskt håll är satsningarna på vindkraft och annan förnybar energi emellertid i första hand motiverade av att de ökar försörjningstryggheten och bidrar till att minska koldioxidutsläppen på kontinenten”. Detta är ju ren gallimatias. Skulle vindkraft öka försörjningstryggheten, en produktionskälla som knappt går 2 000 timmar per år(utnyttjningstid). Svenska Kraftnät vågar ju inte räkna in den i vår effekttillgång när man tittar på vintern 2013-14. Man räknar med att 6% kan användas. Skribenten invänder att siffran bygger på gammal statistik. Förvisso, men det är det faktum som gäller idag. Det andra syftet med vindkraft är tydligen att vi med subventioner till vindkraften i Sverige (cirka 1,5 miljarder 2012) skall bidra till att minska koldioxidutsläppen på kontinenten. Det vi gör att vi med vår export bidrar till att höja elpriset i Sverige. Vore det inte bättre att man byggde vindkraften på kontinenten? då slapp vi ju kostnaderna för subventioner och höjda elpriser samtidigt som vi skulle slippa bygga mer ledningar söderut!!

  4. Tord Wiklund skriver:

    Mattias Wondolleks inlägg bekräftar tesen:
    ” Vindkraft är ett slag i luften som raserar natur i klimatets namn trots klimatneutral elmarknad.”

    Först när de framtida elräkningarna kommer inser man detta.
    Trots stor andel vindkraft behövs den traditionella elen som reglerkraft. Dess inverkan minskar till olönsamhet och blir i behov av subventioner.
    Detta tillsammas med dubbla nätkostnader väcker frågan- hur höga elräkningar klarar elintensiv industri.
    Tord Wiklund