REPLIK: Fler studier om framtidens energisystem behövs

REPLIK: Fler studier om framtidens energisystem behövs

Framtiden är osäker så självklart är alla studier om framtiden osäkra. Det finns många möjliga scenarier gällande olika produktionsalternativ, elhandel och så vidare. Och jag håller helt med Erik Ek om att fler studier behövs för att välja den mest kostnadseffektiva lösningen.

Erik Ek från Svenska Kraftnät skriver på Second Opinion Energi att ”Lennart Söder ger en bild av att kraftsystemet kan drivas med enbart vind- och vattenkraft”. Jag har i tidigare inlägg hänvisat till ett scenario som presenterats i rapporten ”På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige” som man kan läsa här.  

I detta scenario kommer 32 procent av årsenergin från vindkraft och 45 procent från vattenkraft. Totalt står sol plus vindkraft för 40 procent av energin. Kraftvärme och Industriellt mottryck står tillsammans för 14 procent. Till detta kommer i detta scenario, cirka 5 000 MW gasturbiner, men de står för mindre än 1 procent av årsproduktionen. Jag har inte hävdat att ”kraftsystemet kan drivas med enbart vind- och vattenkraft”, men i det studerade scenariot var ”andelen förnybart” 99 procent.

Erik Ek tar också upp frågan om ”låg svängmassa” som kan ge upphov till frekvensproblem. Det är självfallet korrekt, men det är också en fråga jag beaktat. Det finns många möjligheter att hantera denna utmaning. Några möjligheter är:
• Bra växelströmsförbindelse till grannländer som har svängmassa. Finns idag men är ej beaktat i rapporten.
• Köra vattenkraftverk i tomgång. Görs redan idag i Sverige vid vissa tillfällen.
• Ha kvar generatorer från nedlagda kraftverk och ha dem anslutna till nätet. Används idag i bland annat ett nedlagt kärnkraftverk i norra Chicago.
• Använda den svängmassa som finns i vindkraftverken genom så kallad ”synthetic intertia”. Finns idag men används inte så mycket då behovet är begränsat. Kräver att vindkraftverkens omriktare är designade för detta.
• Använda den svängmassa som finns i kraftvärmeverk, industriellt mottryck och vattenkraftverk i drift. Denna möjlighet används i rapporten.
• Använda gasturbinernas generatorer som svängmassa. Tekniken finns.
• Ha specifika maskiner anslutna till nätet i syfte att stå för svängmassa och reglering av spänningen. Detta används i dag på Gotland som är ett system med låg svängmassa då där finns huvudsakligen vindkraft samt en likströmsförbindelse till fastlandet vilken inte bidrar till svängmassan.

Det är viktigt att notera att behovet av ”höglastreserver”, det vill säga situationer med låg vind plus sol och hög elförbrukning, leder till ett behov av de 5 000 MW gasturbiner som nämns, eller alternativa metoder enligt mitt tidigare inlägg. Frågan om ”låg svängmassa” är däremot huvudsakligen en fråga för situationer med mycket sol plus vind och låg elförbrukning då det finns litet behov av konventionella kraftverk med svängmassa.

I den rapport jag hänvisar till har detta beaktats på så sätt att det finns ett krav på en viss andel kraftverk med svängmassa. Andelen bygger på de erfarenheter och studier om krav på svängmassa som finns från Portugal och Irland. Självklart är detta enbart ett scenario och endast ett fåtal av de möjligheter som nämns ovan är beaktade.

Erik Ek skriver vidare att ”Nu är studiens slutsatser bara giltiga om vi kopplar bort Sverige från omvärlden och driver systemet efter en planekonomisk modell, utan öppen elhandel mellan sammankopplade länder.” Det är korrekt att studien bygger på ett ”isolerat Sverige” vilket knappast är troligt i framtiden. Men motivet till att ha samarbeten, till exempel med grannländer, är ju att båda ska vinna på samarbetet, annars blir det knappast av. Och både när det gäller frågan om höglastreserver och svängmassa så innebär förbindelser med grannländer en fördel, inte en nackdel, så att studera ett ”isolerat Sverige” ger snarare en för negativ bild av de faktiska möjligheter som finns.

Framtiden är osäker så självklart är alla studier om framtiden osäkra. Det finns många möjliga scenarier gällande olika produktionsalternativ, elhandel och så vidare. Och jag håller helt med Erik Ek om att fler studier behövs för att välja den mest kostnadseffektiva lösningen. Och ett av syftena med att jag skriver dessa inlägg är för att kommunicera en mer nyanserad bild av förutsättningar och möjligheter att realisera den omställning vi står inför med bibehållen tillgänglighet i elförsörjningen.

Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH

1 Kommentar
Av Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Wiegert skriver:

    Ofattbart att en professor i elkraftsystem bara ser till energibalansen utsmetat över året, när väl de flesta (åtminstone civilingenjörer) inser att det är effektbalansen som dimensionerar ett kraftsystem. Balans mellan inmatad och förbrukad effekt måste ständigt råda för att frekvensen ska vara konstant. Obalans leder till att elkvaliteten inte kan hållas och i värsta fall så brakar hela elförsörjningen ihop. Det är här som behov av en tillräckligt dimensionerad baskraft kommer in för att reglersystemen ska hinna med. Här ger vindkraften inget eller väldigt litet bidrag. Visserligen backar prof. Söder en aning beträffande baskraft i sin replik, men den rapport han hänvisar till utgår enligt honom själv från energibalans sett i årsperspektiv. Den rapporten borde tagits fram med utgångspunkt från effektbalansen, men då hade den klatschiga rubriken inte kunnat användas för det beställda ändamålet. Den mest ekonomiska och effektiva baskraften står kärnkraften för. Den är dessutom miljö- och klimatsmart.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet