”Flexibla hushåll” heter ett nytt testprojekt som drivs av Fortum och Svenska kraftnät. Det går ut på att effekt frigörs från Fortums kunders elanvändning, som sedan säljs för att bidra till frekvenshållningen.

Tekniskt är lösningen framme, men skatter och regler måste ses över för att få fart på utvecklingen, menar Fortum.

Den 2 mars lade Fortum ett bud på 0,1 MW till Svenska kraftnäts marknad för automatisk reglerkraft, FCR-N. Två dagar senare aktiverades budet. Unikt med budet var att det var hushållsanvändning av el som budades in på marknaden och att göra det på det här sättet är nytt i Sverige. Genom automatisk fjärrstyrning av uppvärmningen i varmvattenberedarna i ungefär 100 hushåll som deltar i projektet har Fortum lyckats frigöra effekt. Effekt som i nästa steg alltså säljs på reservmarknaden, för att bidra till den viktiga frekvenshållningen. De fyra första dygnen (när Second Opinion intervjuade Fortum, red anm) hade effekt sålts på marknaden samtliga dygn.

– Vi kan konstatera att så här långt fungerar det. Nu gäller det att se om vi under längre tid kan hålla den effekt som vi tror att vi ska kunna hålla, det gäller också att avgöra om systemet är effektivt och till sist att se om vi klarar drift samt handeln mot deras tradingsystem, säger Staffan Sandblom, projektledare på Fortum.

Målet med projektet är större än 100 hushåll och 0,1 MW. Syftet är att få fler källor till frekvensregleringen av elnätet, för Fortum ser redan nu risken att vattenkraften kommer att bli hårt ansträngd i framtidens elsystem och inte klarar att täcka hela behovet av reglerkraft som kommer att finnas. De menar att det är viktigt att vara varsam med vattenkraften.

– Vattenkraften kommer sannolikt inte att klara hela regleringen när mer sol- och vindkraft ska in i systemet. Så detta är ett bidrag för att vi vill kunna få in mer förnybar kraft samtidigt som lösningen ska fungera marknadsmässigt, säger Staffan Sandblom.

Men det finns också andra aspekter som måste belysas och kanske till och med förändras, men de ligger utanför det tekniska. En sådan fråga är att den lösningen som man nu har tagit fram bara kan användas av Fortums kunder därför att Fortum har balansansvar. Detta ansvar innebär att en elleverantör är skyldig att leverera lika mycket el som elhandelsföretagets kunder förbrukar. Elhandelsföretaget kan ta det ansvaret själv, och därmed bli balansansvarig aktör, eller anlita ett företag som redan är en sådan aktör. Balansansvarig ingår ett avtal med Svenska kraftnät och för att godkännas som balansansvarig måste företaget kunna visa ekonomisk stabilitet.

– För konsumenternas skull är det viktigt att kunna ta del av denna möjlighet oavsett om deras elhandelsföretag har balansansvar eller inte. Så frågan är om det måste finnas ett krav på balansansvar, för att kunna erbjuda den här typen av lösningar. Det borde ses över, säger Birgitta Resvik, ansvarig för samhällskontakter på Fortum.

En annan fråga är den skattemässiga. Fortum har tidigare kritiserat den höga konsumtionsskatten på el och att denna har en negativ påverkan på utvecklingen mot mer aktiva kunder. Det gäller även för lösningen som används i ”flexibla hushåll”.

– Förutsättningen för att en sådan här lösning ska slå igenom är att kunderna nås av prissignalerna på elmarknaden. Men som det ser ut nu så är den prissignalen utspädd när den når kunderna på grund av skattenivån. Det finns en installationskostnad och det tar mycket tid för kunden att få tekniken på plats. Då måste man som kund kunna se en lönsamhet och kunna erbjudas en avbetalningsplan som inte ger fleråriga elkontrakt. Den utvecklingen är ingen intresserad av att få på elmarknaden, kanske allra minst Energimarknadsinspektionen, säger Birgitta Resvik.

En tredje aspekt som man måste se över är hanteringen av data. Fortum äger inga nät, men är i behov av data från nätföretagen för att kunna erbjuda tjänster som ”Flexibla hushåll”.

– I dag är det ibland svårt att få fram nödvändig data, för nätföretagen har inte krav på sig att lämna ut dessa. Det är viktigt att se över hur kraven på verifikationen på handeln av effekt ska se ut, kraven kanske inte ska vara lika högst ställda på företag som arbetar med aggregering, säger Staffan Sandblom.

Självklart är också utvecklandet av tjänstehubben centralt. Tjänstehubben handlar om att Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en central informationshanteringsmodell. Det gäller att ställa rätt krav här så att man inte gör det svårt att få fram innovativa lösningar för en ökad efterfrågeflexibilitet, menar Birgitta Resvik:

– Nu har vi chansen att bygga för detta och då är det avgörande att vi inte låser in oss, säger hon.

Bild: Birgitta Resvik och Staffan Sandblom