Regeringens prisutredare klar

Regeringens prisutredare klar

Utredningen om vad som påverkar elpriserna är klar sedan tre månader och den kom fram till att marknaden är mycket effektiv och störst prispåverkan har kolpriset och tillgängligheten i kärnkraften, och dessutom har höjda skatter tryckt upp priserna.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

På Näringsdepartementets uppdrag har professorerna Runar Brännlund och Patrik Söderholm utvärderat vilka faktorer som de senaste decennierna påverkat elpriset och särskilt vilken påverkan som avregleringen av elmarknaden 1996 har haft. 
Runar Brännlund säger att den övergripande slutsatsen är det inte finns stöd för att själva avregleringen påverkat elpriserna överhuvudtaget, och att elmarknaden fungerar i stort som man kan förvänta sig av en effektiv marknad:

– Faktum är att elmarknaden ser ut att vara mycket effektiv och mer effektiv än många andra marknader som man kan studera, säger Runar Brännlund.

I april sa Runar Brännlund till Second Opinion:
– Huvudförklaringen till att elpriserna har stigit är att produktionskapaciteten inte har ökat i samma takt som efterfrågan på el. Vi har inte byggt ut produktionen nämnvärt och detta i kombination med driftstörningarna inom kärnkraften under senare år har påverkat utbudet. Att förklaringen till högre elpriser skulle vara avregleringen köper jag inte alls.

Höjda skatter och systemet med elcertifikat är andra prishöjande faktorer som utredningen lyfter fram.
Efterfrågan på el reagerar ganska lite på prisförändringar, visar Runar Brännlunds utredning. Även om priset på el går upp så måste man använda den i många fall. En marknad som fungerar så är extra känslig för förändringar av utbudet, exempelvis att priset på kol går upp eller att kärnkraften inte fungerar som den ska, menar Runar Brännlund.

– Jag tror att de förändringar som är på gång med exempelvis timmätning där konsumenter ska kunna styra sin användning av el i tiden har en begränsad effekt. Det är en positiv utveckling, men det är förhållandevis lite elanvändning som är så flexibel att den går att flytta, påpekar Runar Brännlund.

Timmätning kommer att leda fram till en viss prisutjämning över dygnet, i alla fall på lite längre sikt, menar han.

Utredningen diskuterades på ett seminarium om elmarknaden på Näringsdepartementet den 10 maj och slutrapporterades till departementet i slutet av maj (diarienummer N2011 – 5771) men det finns ingen information publicerad i form av pressmeddelande eller liknande.

5 Kommentarer
Av Mats Olin
Ansvarig utgivare Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

5 Kommentarer

  • Patrik Söderholm
    18 oktober, 2013: 10:47 f m

    Lennart Lindberg: vår utredning tar hänsyn till både moms,, skatter etc., men frågeställningen är inte om priset (inklusive alla skatter) ökat sedan 1996 utan om avregleringen i sig haft en prishöjande eller prissänkande effekt och det har den inte. De prishöjningar vi faktiskt observerar för konsumenter beror t.ex. på högre skatter, utsläppshandel, höge kolpriser, ökad efterfrågan, minskad kärnkraftsproduktion etc. Man kan också notera att 1991 infördes moms på el, innan fanns inte det. Så det är inte konstigt att vi konsumenter upplever högre priser, men det är inte avregleringen per se som är orsaken till detta.

    Med vänlig hälsning/Patrik Söderholm

    Svara
  • NilsLennart
    8 september, 2012: 8:31 e m

    Det är en helt fantastisk utredning. Strunt i skatt, strunt i moms. Då har min elavgift (el+nät) stigit från 32 öre/kWh år 1995 till idag 83 öre/kWh. Vadå. Ingen höjning. Marknadskrafter. Någon behagar att med mig skämta aprilo!!

    Svara
  • Lars Wiegert
    30 augusti, 2012: 9:27 e m

    Som jag minns då avregleringen infördes steg elpriset med en faktor tre över en natt. Innan tog Vattenfall 28 öre per kWh, allt inkluderat. Men efter avregleringen blev det ca tre gånger så dyrt, ca 25 öre för elen, 25 öre för överföringen och 23 öre i skatt. Man tyckte att det plötsligt blev tre gånger för samma sak.

    Svara
  • Christer Liss
    28 augusti, 2012: 10:25 f m

    Den slutsats som jag drar av detta är att utbudet av el i förhållande till efterfrågan är den viktigaste faktorn. Givetvis blir el dyrare av skatter och certifikat men så länge utbudet har marginal till efterfrågan så pressas priset.
    Märkligt då att svenska skattebetalare måste satsa stora pengar på att bygga ut sina nät för att tillfredsställa danska och tyska elunderskott.
    Den tyska avvecklingen av kk kommer för lång framtid skapa ett underskott där som innebär elexport från Sverige vilket i sin tur driver upp det svenska elpriset. Går inte det att undvika?

    Svara
  • Viktor Andersson
    28 augusti, 2012: 8:53 f m

    Den intressanta informationen vi får ut av det här är att vindkraften driver upp priserna, och kärnkraft tar ner dem. Man kan dessutom inte anpassa samhället efter vindkraftens svängande genom timavläsning.

    Mycket intressant.

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet