DEBATT
Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson kritiserade i tidningen Affärsvärlden Svenska kraftnäts nyligen genomförda åtgärder för att hantera balansen i elsystemet. Men förändringarna är ett steg i rätt riktning menar Tor Espen Steinvik, vd Skye och Henrik Nordström, chef Energimarknad på Skye. Resurser för balansering finns men regelverken måste utvecklas, anser de.

Docent Mats Nilsson lyfter i en krönika i Affärsvärlden hur ökande balanseringskostnader har skapat så pass stora ekonomiska osäkerheter att vissa kraftproducenter har valt att stoppa sin produktion. Införandet av den automatiserade energiaktiveringsmarknaden för mFRR i kombination med flödesbaserad kapacitet på dagen före-marknaden har skapat ett system där varje elområde i större utsträckning måste hantera sina egna obalanser (områdesbaserad balansering).

Bild: Mats Nilsson kritiserar Svenska kraftnät i en krönika i Affärsvärlden. Från affarsvarlden.se.  

Ett sådant system är Sverige inte redo för menar Nilsson, som efterfrågar ökad konsekvensanalys inför marknadsförändringar samt en smartare elområdesindelning för balansering. Vi är eniga med Nilsson kring att de höga balanseringskostnaderna är bekymmersamma och att marknadsförändringar självklart ska föregås av en gedigen konsekvensanalys. Däremot håller vi inte med om att fördelning av produktions- och konsumtionsresurser inom Sverige gör landet omoget för områdesbaserad balansering.

Elmarknadens aktörer har visat en förmåga att anpassa sig
Svenska kraftnät lyfter i sin framtidsutsikt för balansmarknaderna behovet av mer balanseringsresurser som är geografiskt nära de platser där obalanser typiskt uppstår. Detta är en förutsättning för effektiv områdesbaserad balansering. Sådan tydlig kommunikation kring behov från Svenska kraftnät i kombination med prissignaler från marknader har historiskt visat sig vara en effektiv mekanism för att elmarknadens aktörer ska anpassa sig och leverera de resurser som krävs.

Tor Espen Steinvik, vd Skye.

Ett exempel på detta är de senaste årens utveckling på FCR-marknaderna, där priserna nu är historiskt låga till följd av att mängden aktörer kraftigt ökat efter en period med högre marknadspriser samt ansträngningar från Svenska kraftnät att höja konkurrensen på marknaden. Vi upplever nu att samma utveckling håller på att ske för den reserv som idag driver de höga balanseringskostnaderna, mFRR.

Vi samarbetar idag med ett antal stora elförbrukare som har både viljan och färdigheten att leverera en ansenlig mängd megawatt mFRR i mellersta och södra Sverige. Samma strävan finns garanterat även hos ägare till befintliga produktions- och lagringsresurser. Förklaringen till att dessa befintliga resurser inte redan levererar den mängd kostnadseffektiva mFRR som de teoretiskt och tekniskt sett är kapabla till är att det finns två tydliga problem i den svenska elmarknadens regulatoriska ramverk.

Den oberoende BSP-rollen saknas
För att leverera balanstjänster, som mFRR, krävs installation av mjuk- eller hårdvara för styrning, förståelse kring elmarknaden och förståelse kring den konsumtions-, produktions- eller lagringsresurs som levererar balanstjänsten. Det finns en mängd nya företag med en nisch kring att bistå med just dessa kompetenser så att befintliga eller nya resurser kan leverera balanstjänster. Dessa företag lämpar sig utmärkt för att ha elmarknadsrollen ‘leverantör av balanstjänster’ (BSP), vilken introducerades år 2024.

Henrik Nordström, chef Energimarknad på Skye och doktorand i kraftsystembalansering (KTH).

En utmaning är att BSP-rollen i dagsläget också kräver att man har rollen ‘balansansvarig part’ (BRP), vilket i huvudsak är en roll för att ansvara för den traditionella elhandeln på den fysiska och finansiella marknaden och medför ett helt annat kompetens- och kapitalbehov än det som krävs för att leverera balanstjänster. Denna marknadsuppsättning kräver därför att de företag som har kompetensen att möjliggöra leverans av balanstjänster från befintliga resurser måste agera på marknaderna genom en extern part (en BSP/BRP). Detta skapar reella utmaningar med den nya automatiserade energiaktiveringsmarknaden för mFRR, i vilken aktiveringar kommuniceras digitalt i realtid från Svenska kraftnät till BSP.

Varje BSP måste ta fram en egen lösning för att på ett snabbt och tillförlitligt vis vidare kommunicera aktivering till den aktör som är ansvarig för styrning av resursen. Utveckling och testning av sådana lösningar tar tid och fördröjer leverans av mFRR från resurser som har den tekniska möjligheten. Dessutom medför avsaknaden av en uppdelning mellan BSP och BRP (ingen oberoende BSP-roll) ofta att ett byte av elhandelsbolag är nödvändigt, så att elhandelsbolagets kontrakterade BRP har ett samarbete med leverantören av den tekniska lösningen för deltagande på balanstjänstmarknader.

Tar man hänsyn till att många aktörer har relativt långa avtalstider med elleverantörer så skapas det mycket höga barriärer för ett snabbt deltagande på mFRR-marknaden. Med en oberoende BSP-roll hade utbudet av mFRR-resurser kunnat vara avsevärt högre än vad det är i dagsläget.

Effektavgiften skapar dyra balanseringsresurser
När en resurs väl har möjlighet att delta på mFRR-marknaden är det fördelaktigt om denna resurs kan leverera kostnadseffektiv mFRR, så att den bidrar till att sänka systemets totala balanseringskostnader. En faktor som idag påverkar prissättning på mFRR-bud är den effektavgift som producenter och konsumenter betalar till nätbolag. Denna avgift baseras på den timme (eller de timmar) med högst genomsnittlig ut- eller inmatning av effekt varje månad. En enda aktivering av mFRR kan för många resurser avsevärt höja effektavgiften, varav prissättningen på mFRR-bud måste anpassas så att ersättning för en eventuell mFRR-aktivering garanterar att kostnaderna för en högre effektavgift täcks.

Ett konkret exempel på detta är våra kunder med storskalig växthusbelysning, vilken under sommaren inte används och därför kontinuerligt finns tillgänglig för mFRR-nedreglering. Under sommaren kan en timmes full aktivering där belysningen slås på innebära en ökad effektavgift om hundratusentals kronor – trots att det inte nödvändigtvis behöver vara ett ansträngt läge i nätet vid detta tillfälle.

För att deltagande på mFRR-marknaden inte ska vara en förlustaffär för kunden måste nedregleringsbud prissättas till ett mycket stort negativt pris. Elanvändare och elproducenter möter idag motstridiga incitament till att å ena sidan leverera flexibilitet, å andra sidan hålla en jämn produktions- eller konsumtionsnivå. Detta leder i slutändan till att potentiellt kostnadseffektiva balanseringsresurser står oanvända och att balanseringskostnaden blir mycket hög vid tillfällen där alla tillgängliga balanseringsresurser behöver användas.

Två åtgärder för att snabbt öka mängden av kostnadseffektiva mFRR-resurser
Dagens höga balanseringskostnader är ett verkligt problem som skapar ekonomiska osäkerheter för, inte minst, små aktörer med väderberoende elproduktion. Vi tror inte att lösningen på denna utmaning ligger i att förändra mekanismen för områdesbaserad balansering genom mFRR energiaktiveringsmarknad. Denna mekanism ger tydliga signaler om var balanseringsresurser behövs och minskar elsystemets sårbarhet genom att premiera förmågan att hantera problem där de faktiskt uppstår.

Lösningen ligger istället i att ge befintliga resurser möjlighet och incitament till att snabbt bidra till balanseringen av elsystemet. Vi upplever att viljan och den tekniska förmågan att leverera kostnadseffektiv mFRR finns hos en stor mängd aktörer, men vägen till marknaden är lång, samtidigt som de ekonomiska incitamenten till hög grad av flexibilitet hos förbruknings- eller produktionsresurser inte är tydliga.

För att snabbt öka volymen av kostnadseffektiva mFRR-resurser och således minska balanseringskostnaderna ser vi att två åtgärder krävs:

1. Snabbt arbete mot en oberoende BSP-roll för att möjliggöra mindre aktörers direkta deltagande på balansmarknaderna. Under tiden behöver Svenska kraftnät presentera tydliga riktlinjer och regler för hur befintliga BSP:er ska delta på balanstjänstmarknaderna med resurser som styrs av en tredje part.

2. Ökad koordinering mellan Svenska kraftnät och lokal-/regionnätsägare för att ge aktörer tydliga ekonomiska incitament att leverera den balansenergi som behövs. Detta kan till exempel innebära att leverans av balansenergi tas hänsyn till vid beräkning av effektavgiften, att effektavgiften endast baseras på de enstaka timmar när driftsituationen i nätet förväntas vara ansträngd, eller att Svenska kraftnät tar hänsyn till situationen i lokal-/regionnät vid aktivering av mFRR.