Regeringen vill kompensera landets hushåll för de höga elpriserna med 6 miljarder kronor. En kompensation ner till den nivå som betalas för elen i norr skulle emellertid kräva 35 miljarder för 2021, enbart sett till elbörspriserna. Samtidigt tilltar oron i grannländerna över Sveriges oförmåga att upprätthålla ett effektivt elsystem.

Alla var kanske inte överraskade. När december månads elräkningar skulle bli en sak på de sociala medierna, skulle politikerna vakna på allvar. Gårdagens besked från regeringen att kompensera hushållen med drygt 6 miljarder kronor för de höga elpriserna tyder på det. Möjligen bidrar det till politikernas beslutsvilja att det nu är valår.

Om syftet är att ge Sveriges elkunder likvärdiga elpriser, är det ändå en god bit kvar. Skulle elpriserna i södra Sverige (prisområdena SE3 och SE4) under 2021 ha hållit sig på samma nivå som i norr, skulle notan för elkunderna i söder i fjol ha varit omkring 35 miljarder kronor lägre (baserat på priserna i SE2), enligt en övergripande beräkning gjord av Fortum. År 2020 var motsvarande siffra omkring 9 miljarder kronor, åren före det i storleksordningen ett antal hundra miljoner kronor.

Ackumulerad prisdifferens mellan södra och norra Sverige sett till elanvändningen under 2021. Beräkningen utgår för norra Sveriges del från priserna i elområde SE2. För södra Sverige visas separata beräkningar för prisområdena SE3 och SE4, eftersom elprisskillnaderna mellan dessa områden tidvis varierar stort. Elpriserna är generellt högst i SE4, men den betydligt större elanvändningen i SE3 drar upp det totala beloppet i elområdet rejält.

Den vänstra grafen visar att elkunderna i södra Sverige (elområde SE3) betalade närmare 25 miljarder kronor mer än de skulle ha betalat för motsvarande mängd el med prisnivån i elområde SE2 (norr om Dalälven). I elområde SE4 (högra grafen) betalade kunderna omkring 10 miljarder mer än de skulle ha gjort med SE2-priser.

Det bör noteras att priserna i kalkylen är elbörspriser, utan vare sig påslag, energiskatt eller moms. Med dessa tillägg adderade drar prisskillnaden i väg ytterligare med åtskilliga miljarder, och ännu lite till med tanke på att energiskatten för elkunderna i Norrbottenskommunerna är lägre.

Nationalekonomen Magnus Thorstensson, elanalytiker på Energiföretagen, påpekar att frågeställningen i princip är hypotetisk. ”Det är inte helt rättvisande att bara applicera SE2-priserna på SE4-konsumtionen. Skulle hela Sverige utgöra ett enda elområde, skulle budgivningen, timme för timme, se annorlunda ut. Med tanke på elnätets flaskhalsar, som dessutom varierar beroende på hur elflödena går, är det i praktiken omöjligt att räkna ut ett alternativt elpris. Men visst ger beräkningen ändå ett intressant riktvärde.”

”I slutändan är frågan om uppdelning av landet i elområden och effekterna av detta för medborgarna en fördelningspolitisk fråga. De flesta länder i Europa, som Finland och Tyskland, har genom politiska beslut gått in för att elpriset ska vara lika för alla i landet”, säger han.

Den senaste tidens höga och oförutsägbara elpriser aktualiserar frågan om Sveriges roll i det europeiska elsystemet, och särskilt då på den nordiska elmarknaden. Nyligen togs saken upp gemensamt av Fingrid och Fortum i en artikel på MustRead, en finländsk betaltjänst för nyheter och politiska analyser.

Utgångspunkten är det stora beroende mellan länderna som följer av att de är del av samma elsystem och samma marknadsområde. Det som görs i Sverige har betydelse för Finland och vice versa. En gemensam fråga är konsekvenserna av omställningen till allt mer vädervariabel el. En enorm vindkraftsutbyggnad är på gång i de norra delarna av båda länderna, samtidigt som planerbar produktion lagts ner.

I både Sverige och Finland aktualiserar detta frågan om transmissionskapaciteten i elnäten från norr till söder inom länderna och mellan länderna. Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige, konstaterar i artikeln att effektunderskottet i södra Sverige under årets kalla perioder kan nå nio gigawatt, motsvarande nio kärnkraftsreaktorer: ”Det betyder att samma mängd el måste tillföras från kringliggande elområden i Sverige, Norge, Tyskland och så vidare.”

Som bekant har fyra reaktorer under de senaste åren lagts ner just i södra Sverige. ”Elpriset har som konsekvens skjutit i väg brant uppåt. Elpriset är nu kopplat till elpriset i Tyskland, vilket betyder att elpriset i Sverige drivs upp också av de låga nivåerna i de tyska naturgaslagren”, säger Anton Steen.

Han nämner att allt större säkerhetsmarginaler behövs i elnätet för att detta ska klara störningar och felfall. Till exempel var den faktiska tillåtna överföringskapaciteten i transmissionsnätets snitt fyra (mellan SE3 och SE4) under perioder i somras i normaldrift nere på halva den utbyggda nivån, ibland ännu lägre. Detta påverkar inte bara tillgången och priset på el i Sverige, utan i hög grad även i grannländerna.

Mikko Heikkilä, chef för Fingrids strategiska nätplanering, betonar i MustRead-artikeln hur viktigt det från finländsk synpunkt är att följa med och lära av utvecklingen i Sverige, med dess stora regionala skillnader i fråga om elproduktion och pris. Till exempel har Svenska kraftnät, som följd av flaskhalsarna i det svenska nätet, under året i varierande grad begränsat elimporten från Finland.

Med den nya kärnreaktorn Olkiluoto 3 snart i drift och den snabba vindkraftsexpansionen kommer Finland framöver att på en annan nivå än förr både kunna exportera el och stötta det svenska elsystemet. Förutsatt att detta klarar att ta emot hjälpen.

”Om Sverige inte snabbt kan lösa sina interna transmissionsproblem, kommer det här bara att fortsätta att växa som en fråga. Det är väldigt viktigt att Svenska kraftnät aktivt söker lösningar för att, bland annat, bygga ut sitt nät”, säger Mikko Heikkilä.

Mikko Heikkilä framhåller, som också Fortum gjort under längre tid, vikten av att idén med den nordiska energimarknaden och samarbetet kring den verkligen tas på allvar. Saken blir extra angelägen genom utmaningarna i energiomställningen.

”Den ökande andelen vindkraft ökar hela tiden kraven på förmågan att balansera elnätet. Kan vi göra detta som ett tajt samarbete mellan länderna, kan vi klara den uppgiften mycket effektivare.”

”För oss i Finland, i Europas utkant, är det viktigt att följa vad som händer i andra länder. Vi står i ett beroendeförhållande både till Sverige och andra europeiska grannar. Men jag ser också att vi i Finland kan hjälpa Sverige att hitta lösningar i de frågor som landet just nu tampas med”, säger Mikko Heikkilä.

Varningar har ofta framförts om att situationen i det svenska elsystemet blivit ohållbar och att detta förr eller senare kommer att återspeglas i höga elpriser och växande prisdifferenser mellan norr och söder. På politiskt håll har en vanlig kommentar varit att Sverige i energiomställningen ska låta marknadssignalerna styra och förlita sig på sådant som förbrukarflexibilitet och ett allt smartare elsystem. Gårdagens regeringsbesked tyder på att synsättet vacklar.

Följdfrågan är om politikerna tänker sig att de höga priserna på el är ett övergående fenomen. Både den tyska klimatministern Robert Habeck i förrgår (i ett anförande där han presenterade kommande åtgärder i klimatomställningen) och statsminister Magdalena Andersson i går (i partiledardebatten) lade fokus på fortsatt vindkraftsutbyggnad. De gick inte in på de frågor som uppstår när det inte blåser.

En annan fråga som nu väcks på allvar är den om elmarknadsmodellen. Fortums Anton Steen är inte förvånad över regeringens initiativ.

”Jag skulle säga att den situation som energimarknaden befinner sig i är ett symptom på att den nuvarande marknadsmodellen har passerat sitt bäst före-datum. När den nuvarande modellen introducerades på nittiotalet hade vi ett energisystem med goda marginaler, där huvuduppgiften för marknaden var att optimera driften av redan befintliga anläggningar. Nu är situationen en annan med en stor brist på framför allt planerbar elproduktion. Vi behöver få till en bredare diskussion om hur elmarknaden ska utvecklas för att inte bara hantera prisvolatiliteten kortsiktigt, utan även förebygga den långsiktigt.”