Elmarknadens uppbyggnad runt begreppet energi har tyvärr skapat eller stärkt missuppfattningen att energi är något substantiellt, något som tillverkas i kraftverk, skriver Erik Sandström, f.d. chef för kraftsystemstyrning vid Vattenfall Elteknik AB.

En viktig samhällsdebatt rörande det framtida elkraftsystemet ligger framför oss. För att alla ska kunna göra sina röster hörda och bidra till en konstruktiv diskussion så behöver några vanliga begrepp klargöras och en del otydligheter och missförstånd redas ut.

Det kan tyckas som en paradox att vi både har ett elöverskott och en elkris. Branschen försöker förklara för politiker och allmänhet att ”elöverskottet” inte räcker. Det behövs både energi och effekt. Trots ”elöverskottet” så har vi en elkris med risk för frånkoppling av användare. Energi och effekt är välbekanta begrepp för oss ingenjörer. I grunden är de dock rätt komplicerade abstraktioner, som vi har hämtat från teoretisk fysik. Förklaringen kräver onödigt mycket förkunskaper.

Elmarknadens uppbyggnad runt begreppet energi har tyvärr skapat eller stärkt missuppfattningen att energi är något substantiellt, något som tillverkas i kraftverk. Nyttan med ett kraftverk förutsätts därför kunna uppskattas med en enkel energimätning. Politiker summerar mätvärdena och konstaterar nöjt att vi har ett elöverskott. Väljarna uppfattar det som att läget är lugnt. Branschens varningar har svårt att nå fram.

Energi är nu inte något substantiellt och produceras inte i kraftverk. Energi har ingen färg, form, lukt eller smak och går inte att ta på. Det är ett abstrakt begrepp, som vi känner igen från skolans fysiklektioner, men som politiken har missförstått.

Någon förnybar energi existerar inte. Det är ett politiskt påhitt utan stöd i naturvetenskapen. Olika typer av kraftproduktion blandas ihop i ett oprecist begrepp, som kan användas för retoriska formuleringar med otydligt innehåll.

Kraft är något konkret som vi märker med vår känsel och kan skapa med våra muskler. Vi har alla en intuitiv förståelse av kraft. Det är också ett grundbegrepp inom naturvetenskapen. Krafter har där en storlek och en riktning och kan förflytta föremål. De mäts i storheter som kilopond eller newton.

Arbete är ett vardagligt begrepp för den nytta vi åstadkommer med våra muskler. Begreppet har anammats av naturvetenskapen och är där preciserat som storleken på kraften multiplicerat med sträckan som ett föremål förflyttas. Det brukar anges i naturliga storheter som kilopondmeter eller i lite knepigare sorter som kilowattimmar.

Energi är ett annat namn för arbete. Naturvetenskapen har emellertid utvidgat begreppet energi till att också omfatta möjligheten eller potentialen att utföra ett arbete. När vi säger att en kraftverksdamm innehåller energi så menar vi att vi ser en sådan potential. Rent konkret så innehåller dammen förstås bara vatten.

Effekt är ett mått på hur snabbt ett arbete utförs. En vanlig mätstorhet är newtonmeter per sekund också kallat för watt. Om tusen watt är påslaget i en timme så brukar den utvecklade energin anges som en kilowattimme. Effekt beskrivs alltså först som energi per timme och energi sedan som effekt gånger antalet timmar. Cirkelresonemanget kan vålla en del huvudbry.

Kraftverken hämtar kraften från vatten, vind eller ånga. Trycket mot skovlar, vingar eller turbinblad får elgeneratorerna att snurra och skapa växelström. I hushåll och industrier återskapas kraften av elmotorer. Det är svängningarna som överför kraften precis som på de gamla stånggångarnas tid. Elektriciteten är bara mediet. Det går därför bra att begripa och diskutera kraftsystemets grundfunktioner utan några kunskaper om el.

Elkrisen kan enkelt förklaras genom att utgå ifrån den konkreta företeelsen kraft. Vi skapar dagligen kraft med våra muskler. Alla vet vad kraft är och att nyttan kommer av att vi kan styra kraften från musklerna. Styrningen är nyckeln till nyttan. Det gäller också för elkraft. Dagens elkris kommer inte av bristande förmåga att producera kraft, den kommer av bristande förmåga att styra kraftproduktionen så att kraften kommer när den behövs. Mer ostyrd kraft kommer inte att hjälpa oss ur elkrisen. Vi får inse att ’styrbart’ går före ’förnybart’.