Nu tar politikerna tag i elmarknadsmodellen. Och fort ska det gå. Bland ekonomer uttrycks dock skepsis över effekterna av de regelförändringar som kan antas vara på väg.

I går och i dag (30-31 augusti) är den tyska förbundskanslerns residens i Meseberg säte för ett regeringsmöte som syftar till en lösning på den aktuella energikrisen. Mötets fokus är den tyska energipolitiken, men i praktiken får de slutsatser som presenteras konsekvenser för hela Europa.

Bild: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har aviserat en reform av elmarknaden.

Eländesbeskrivningar av den aktuella energikrisen är ingen bristvara. Senaste veckan nådde elpriset på spotmarknaden för Tysklands, liksom grannländerna Frankrikes, Belgiens, Hollands och Österrikes del, en genomsnittlig nivå på 600 euro/MWh. Samma vecka i fjol var nivån 90 euro, redan det tydligt över det vanliga för årstiden.

Ännu mer extrem är situationen i fråga om terminshandeln, där bland annat Fortum och Uniper slagit larm. I Fortums färska delårsrapprt skriver vd:n Markus Rauramo att den börshandlade terminsmarknaden för närvarande är ”dysfunktionell”, driven av ett regelverk som är olämpligt för nuvarande extraordinära händelser.

Om priserna fortsätter att stiga nås enligt Rauramo, i en Yle-intervju, snart en punkt där Fortum måste öka sina likviditetsreserver. Vid Nasdaqbörsens stängning i fredags låg Fortums terminsköp på nivån 5 miljarder euro. Även om pengarna ska kunna fås tillbaka i den framtida elförsäljningen är det enorma summor att ligga ute med.

I går kväll förklarade Fortums styrelseordförande Veli-Matti Reinikkala att bolaget behöver ytterligare ”några miljarder” euro i finansiering, helst som ett lån från staten.

I en sammanfattande artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) listas orsakerna till den extrema situationen i Tyskland: höga gaspriser, torkan som på grund av lågt vattenstånd omöjliggör pråmtransporter av kol till kraftverken, tekniska problem hos Frankrikes kärnkraft (25 av 62 GW installerad kapacitet ligger nere) och den illikvida terminsmarknaden.

En rad motåtgärder har vidtagits, som att nedlagda kolkraftverk av Bundesnetzagentur beordrats att åter sätta i gång produktionen. I motsats till Sverige kan kraftverk tas ur bruk först efter prövning av behörig myndighet. Ofta åläggs kraftverken att kvarstå som en reserv med beredskap att kunna återstarta.

I måndags blev så fallet för Unipers stenkolskraftverk Heyden 4. I oktober sätts flera brunkolskraftverk i reserven i drift i vart fall över vintern.

En nyckelroll i den tyska elproduktionen har de gasdrivna kraftverken, med fördelen att de följsamt kan stötta variationerna i elförbrukningen och nackdelen att de är dyra i drift. Med rådande marginalprissättningsmodell – den el som för tillfället är dyrast att producera sätter priset på all el på elbörsen – är det i praktiken kostnaden på gas som styr elpriset.

I den nämnda FAZ-artikeln tolkas den tyska finansministern Robert Habeck (Die Grünen) så att han inte vill rubba på själva marginalprissättningsmodellen. I stället beskrivs målet vara att hitta en kompletterande marknadsmekanism som kunde eliminera de ”övervinster” hos produktionsbolagen som i slutändan läggs på konsumenterna. En metod kunde vara ett pristak.

”Någon snabb avlastning för konsumenterna blir det inte. Det är tal om åtgärder på ’medellång sikt’, vilket kan betyda ett flerårsperspektiv. En reform av detta slag är komplex och måste stämmas av med andra europeiska länder”, sammanfattar FAZ-analysen, som också citerar energimarknadsexperten Hanns Koenig: ”På två till tre års sikt kommer elpriset säkert att gå ner. Den stora frågan gäller de kommande 18 månaderna, där vintern 2023-2024 kan bli ännu svårare än den vi närmast har framför oss.”

Hur blir det med de tre kärnkraftverk som fortfarande är i drift, men som enligt plan ska tas ur bruk vid utgången av 2022?

I en intervju för Bloomberg i helgen förklarade Robert Habeck att kärnkraft utgör problemet, inte lösningen, och hänvisade till de störningar som Frankrike just nu har med sin kärnkraft. I nästa andetag tillade han att ett stresstest av det tyska elsystemet är på gång. När resultatet av det föreligger, ska han titta på siffrorna och inte hantera frågan ”ideologiskt”.

Die Welts energiredaktör Daniel Wetzel hör till dem som lyft fram paradoxen i att Japan, som var det land som drabbades av Fukushimakatastrofen, åter beslutit om en storsatsning på kärnkraften, medan Tyskland, på betryggande avstånd från Fukushima, inte låtit sig påverkas i sitt nedläggningsbeslut:

”I Tyskland är användningen av kol enligt författningsdomstolens beslut egentligen författningsvidrig. Vind- och solkraft täcker bara sju eller åtta procent av slutanvändningsbehovet och förorsakar problem i elnätet och vid återvinningen av komponenterna. Vätgasen behöver ännu år för att nå marknaden. Japan har erkänt att landet behöver kärnkraft. Tyskland vet det bara ännu inte.”

Kanske är den refererade FAZ-analysen redan obsolet. Under de senaste dagarna har EU-kommissionen aviserat åtgärder i fråga om elmarknaden på en helt annan ambitionsnivå än förr.

Först ute i EU-systemet, i februari i år, var Frankrike och Spanien genom att efterlysa en ”radikal översyn” av marginalprissättningssystemet för el, bland annat genom att helt särskilja el- och gasmarknaderna från varandra. Uppbackning gavs av Italien, Portugal och Grekland.

I juli föreslog Grekland en uppdelning i en marknad för ”dyr” fossilbaserad kraftproduktion och en annan för ”billigare” förnybar elproduktion, vilket mottogs positivt av Italien, Cypern och Frankrike, men bemöttes med skepticism av Danmark och Luxemburg.

I måndags förklarade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU planerar omedelbara åtgärder för att pressa tillbaka de skenande energipriserna, som ”exponerar begränsningarna i vår elmarknads nuvarande utformning”, som utvecklades ”under helt annorlunda omständigheter och för helt andra syften”. En nödintervention och en strukturreform av elmarknaden är enligt henne nu nödvändiga.

Synkat med von der Leyens besked lät EU:s ordförandeland Tjeckien meddela att ett extra möte för EU:s energiministrar hålls den 9 september.

De exakta detaljerna för EU:s interventionsplan håller ännu på att utarbetas, men enligt EU-diplomater refererade av Bloomberg kan kommissionen komma att presentera en detaljerad plan redan denna vecka.

Att döma av Twitterreaktionerna finns bland ekonomer en utbredd misstro mot de åtgärder som antyds från EU-håll. Lion Hirth, energiekonomiprofessor vid Hertie School i Berlin, hör till kritikerna.

”Att hävda att det här marknadssystemet inte längre fungerar är helt enkelt inte sant”, säger han.

”Marginalprissättningsmodellen är inget unikt för elmarknaden. Den är deskriptiv, inte preskriptiv. Den är inte något som valts bland ett antal alternativa ’marknadsmodeller’, utan beskriver det naturliga sättet för prisbildning på en fri marknad. Vill du bli av med marginalprissättningen, får du tvinga folk att förändra sitt beteende. De kommer inte att ändra det frivilligt. Vill du få elproducenter att sälja el under marginalkostnaden får du ta till skatter, subventioner eller förbud”, är hans argument i kortkort tappning.

Sannolikt ges i rapporteringen från det tyska regeringsmötet i dag onsdag en indikation om vad Tyskland och EU-kommissionen siktar på.