Odenberg om elområden: “Gränserna inte godtyckliga”

Svenska Kraftnäts Generaldirektör Mikael Odenberg förklarar bakgrunden till indelningen i elområden och motivet till placeringen av gränserna.

När Sverige nu är indelat i fyra elområden sätts börspriset på el efter utbud och efterfrågan på el i respektive område. I elområde Malmö finns det en stor efterfrågan på el men lite produktion. Därför kommer elpriset från tid till annan att bli högre här än i övriga Sverige. Att priset bättre än tidigare speglar tillgången på el är på kort sikt negativt för dem som bor i ett underskottsområde men det får elmarknaden i stort att fungera bättre. Den ger nu tydliga prissignaler som visar var det behöver byggas ny elproduktion och om var flaskhalsarna i näten är så stora att det måste investeras i ny överföringskapacitet. 
Det har föreslagits att man borde ändra områdesgränserna så att mer produktion, t.ex. något kärnkraftverk, hamnar i elområde Malmö.

Men elområdesindelningen är inte en ritövning där man kan dra gränser lite godtyckligt på en Sverigekarta. Gränserna följer av stamnätets topografi och sammanfaller med var vi geografiskt har de flaskhalsar som begränsar nätets överföringsförmåga.

För att reducera risken för att det av och till uppstår ett högre elpris i Sydsverige finns det därför bara två alternativ. Det ena är att bygga ny elproduktion i Skåne och det andra är att bygga ut ledningsnätet så att mer el kan föras ner från norra Sverige.

Det sistnämnda är ett ansvar för statliga affärsverket Svenska Kraftnät och det ansvaret tar vi. Vårt viktigaste investeringsprojekt är SydVästlänken. Där satsar vi nu nästan 7,5 miljarder kronor på att öka överföringskapaciteten till Sydsverige med i storleksordningen 25 procent. Det kommer att eliminera det mesta av prisskillnader mellan olika delar av landet. Planeringen för den här förbindelsen började redan 2003 och den här månaden kommer regeringen att få vår koncessionsansökan på sitt bord. Vi räknar med att ta länken i drift vid årsskiftet 2014/15. Det här är de ledtider som gäller när man vill bygga ny infrastruktur.

Det hade givetvis varit att föredra om vi hade kunnat avvakta med indelningen i elområden till dess att vi hade haft SydVästlänken på plats. Detta var dock inte ett möjligt handlingsalternativ. Att indelningen gjorts redan nu är resultatet av en rättslig tvist som pågått inom EU. När Sverige tidigare hölls samman som ett enda elområde begränsades elöverföringen till andra länder när det var svårt att få elen i Sydsverige att räcka till. Sådana begränsningar – det vill säga att strypa export till grannländerna för att tillgodose inhemska kunders behov – strider mot EU:s konkurrensregler. Det är detta förhållande som Svenska Kraftnät och den svenska elmarknaden nu har att rätta sig efter.

Vän av ordning kan undra varför Svenska Kraftnät inte började planera för ny överföring redan 1999 när Barsebäck 1 stängdes? Ja, svaret är ganska enkelt. Det är inte så att Svenska Kraftnät börjar bygga nya ledningar så fort någon lägger ner ett kraftverk och med den gamla regimen för flaskhalshantering (det vill säga exportbegränsningar) så fanns heller inte behovet. Det aktualiserades först genom den EU-rättsliga processen och när den tog sin början var Svenska Kraftnät redan i full fart med planeringen av den nya förbindelsen.

Mikael Odenberg
Generaldirektör
Affärsverket svenska kraftnät

41 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Gunnar Ålfors skriver:

    Kommoditeter finns nog inte längre. Kanske tack o lov eftersom sådana inte styrs av något. Om inte allt är frihandel eller protektionism vet jag inte och vad det ytterligare skulle vara inte heller? Visst kan vatten handlas med o görs också. Arbetsmarknaden vill jag inte skriva om (Inte alls så kunnig som när det gäller energimarknaden). Utsläppsrätterna skumma. Även utan dessa skulle vår effektiva elmarknad fungera effektivt. Avkastning på kapitalet stor tack vare förnuftiga investeringar i gången tid. Vi var klyftiga när vi gjorde investeringarna. De pengar som ”sugs åt sig” gynnar samhället. Om bolag söderut ger sämre avkastning så är det inget argument för att det är fel här.

  2. staffan pappila skriver:

    Gunnar, finns det inga kommoditeter längre? Kanske vatten ska frihandlas med? Varför inte privatisera vattenförsörjningen? Allt lämpar sig inte att saluföra på en fri marknad. Det finns inga principer att följa. Det är inte frihandel eller protektionism.

    Ponera att arbetsmarknaden skulle prissättas på en fri marknad. Många kanske skulle föredra volatila löner beroende på konjunkturfas. Nu finns både och. Kollektivavtal gäller samtidigt som den fri konkurrensen leder till löneglidning. Jag menar att Du förenklar.

    Stigande energipriser är sedan länge ett faktum. Kommer så att vara i överskådlig framtid. Energimarknaden har fått en revival. Suger åt sig kapital som aldrig förr. Bra! Men för vem?

    Frihandel fungerar när bästa vara säljer. Kvalitet och pris vinner. Hur mycket kapital hade elmarknaden genererat utan utsläppsrätter? Skulle vara intressant att veta vilken avkastning på kapitalet energibolagen har söderut i EU. Knappast svenska/norska siffror.

  3. Gunnar Ålfors skriver:

    Tror, men minns inte riktigt, att Lennart har fel om kolpriserna (Var 55 för några år sedan). Som jag minns har kolpriserna höjts mycket mer. I alla fall är det gällande kolpriser som styr. 12 öre hade i alla fall inte jag. Elbörspriserna steg visserligen direkt efter avregleringen men det berodde på torrår. När det tog slut sjönk de kraftigt. Det föranledde S-regeringen att mycket kraftigt höja energiskatterna (För att motverka s.k. övervinster hos elproducenterna). Därefter har dessa orimliga skatter kvarstått (Sånär på en kortvarig sänkning med 0,3 öre under kort tid). Kommoditet är just i fel århundrade. Frihandel o öppna gränser ger enorm nytta för vårt välstånd. Då får vi acceptera att inte bara importvaror blir billiga utan också att all annan internationell handel prissätts på annat sätt än det urgamla protektionistiska sättet.
    Vill inte Staffan o Lennart ha frihandel? Eller vill de ha det bara när vi tjänar på den?

  4. Staffan Pappila skriver:

    Tror egentligen att mitt mindset avseende elförsörjningen har varit anno dazumal. Börjar sakta inse att Gunnar Ålfors, Odenbergs m fl “frihandel” egentligen handlar om att jag till slut ska ge upp hoppet om en kommoditet som tjänat det svenska folket väl i snart 100 år. Jag har att finna mig i att elkostnaden aldrig mer kommer ner på nivåer som före 1996.

    Svensk energiproduktion är att jämställa med produktion av fossila bränslen. Hoppas bara att förmögenhetsomfördelningen på ngt sätt skulle fonderas för framtida bruk. Norge fonderar sina oljepengar och har väl hittills lyckats övertyga sitt folk att det finns en tid efter oljan.

    En fri elmarknad med förstärkta länkar kommer att leda till att kraft- och energimarknaden drar till sig kapital. Norska och svenska elproducerande företag kommer att kunna tjäna enorma pengar på ökande exportinkomster. Utsläppsrätter är mumma. Alla dras till kakan. Till och med Greenpeace och andra NGOs bjuds in i de fina salongerna. Personligen känner jag mig synnerligen olustig. Förmodligen född i fel århundrade.

  5. NilsLennart skriver:

    Ja Du Gunnar mitt grundpris är i och för sig lite lägre än Ditt 40,25 öre/kWh, men 1996 (första avreglerade året var det 12 öre/kWh. Det är tre ggr så dyrt i dag och då skall vi ju veta att enligt Gunnar var det kolkondens som var marginalprissättande 1996 också. Pris på kol var 1996 cirka 70 UsD/ton vilket det är i stort sett idag också. Varför är mitt grundpris 3 ggr dyrare??

  6. staffan pappila skriver:

    Förstår inte varför jag blir refuserad. Gunnar Ålfors kallar mig pappis/pippis. Vad kommer härnäst?

    Hävdar med en dåres envishet att elförsörjningen handlar mer om värderingar än om något annat, såsom frihandel. Värderingarna tar sig uttryck i det statliga pålagor som ligger på elpriset. Finns ingen annan vara som har ett sådant tryck på sig. Möjligtvis sprit och tobak.

  7. Kent Mårtensson skriver:

    @ G.Ålfors

    Är det inte lustigt att medborgarna i södra Sverige skall betala 30-40 öre mer per kWh, nu när elmarknaden är som mest “effektiv”?

    “Effektiv” – för vem?

    Jag vill i alla fall ha tillbaka de priser som gällde tidigare, när marknaden var mindre “effektiv”.

  8. Gunnar Ålfors skriver:

    Dyr är elen. Mitt grundpris (40,25 öre/kWh) är dock inte så högt, beaktat höjningen av kolpriserna, jämfört med hur det var tidigare (T.ex. före avregleringen 1996 då kolpriset var mycket lägre. Kolkondens ligger nästan alltid på marginalen). Till grundpriset kommer dock en oerhört stor del statliga pålagor o moms på dessa. Elcertifikatsavgift på 7 öre/kWh, energiskatt på drygt 28 öre/kWh, överföringsavgift på 10,4 öre/kWh. Med momspåslag blir då priset ca 1,10 kr/kWh. Dyrt ja, men det statliga står för en väldigt stor del varför grundprishöjningen/avregleringen/marknaden/börsen/bolagen endast utgör en begränsad del. Den som ogillar högt elpris borde därför i första hand inrikta sig mot de statliga pålagorna.
    Därför är det så dyrt nu jämfört med 1996!
    Själva grundpriset gick faktiskt ner en hel del ett tag efter avregleringen men sedan blev det balans mellan utbud o efterfrågan. Att grundpriset är som det nu är (45 öre/kWh på terminsmarknaden) är helt naturligt när vi har (gudskelov) frihandel och öppen marknad.
    Detta är fakta baserad på kunskap. Inte följder av enbart ”värderingar, stördhet eller fylla” som en numer lyckligtvis refuserad debattör (”Pippis”) skrev.
    Att det finns dem som inte gillar frihandel får man väl acceptera men dessa borde kunna framföra bättre argument än att politikerna inte förstått. Det har ju gjorts massor med vetenskapliga undersökningar där våra mest meriterade ekonomer deltagit. De har faktiskt kommit fram till att vår nuvarande elmarknad är mest effektiv.

  9. Gunnar Ålfors skriver:

    visst kan SvK o Nordpool få förklara men vad är det för konsigt att sydsverige o östdanmark har samma pris? Det är ju samma område elnätsmässigt. Självklart samma pris.

  10. Krister Svensson skriver:

    Jag läste i dag på Ny Tekniks hemsida, att Danskarna gläds åt de nya elområdena i Sverige. De kan nu köpa “billig” Svensk miljövänlig vattenkraft.
    Och när vi nu i södra Sverige, timme för timme har samma elpris som Köpenhamnarna på Själland så har jag svårt att förstå att vi (elområde 4) i Sverige skall betala för ett högt satt marginalpris (kolkondenskraft ) i Danmark. Detta måste Svenska Kraftnät och Nordpool förklara för mig.

  11. Catharina Retzman skriver:

    Har ägnat en stund åt de tidigare inläggen och konstaterar att det är en varierande samling av personliga påhopp och konkret fakta. Har inte för avsikt att blanda mig i detta så jag lämnar de kommentarer och diskussioner som lyfts därhän.

    Däremot så skulle jag vilja lyfta upp en annan aspekt och faktiskt, göra ett ifrågasättande av hur den politiska majoriteten samt Svenska Kraftnät egentligen har tänkt att framtiden ska se ut?

    Har haft förmånen att vid flera tillfällen lyssna på hur politiker, EU-delegater samt företrädare för små och stora energibolag i Europa ser på och jobbar inför framtidens energilösningar.
    Det som slår en där, är de visioner, mål och handlingsplaner man har satt upp för att små producenter och balanserande enheter ska kunna bidra till upprätthålla balansen i nätet -lokalt och regionalt.
    Med små producenter menas även hushåll, och man har också visioner och produkter på gång för att hantera tillfälliga lagringsmöjligheter för energin. Danmark är långt framme här, det finns t.ex ett pågående projekt för att Bornholm med sina 28000 innevånare ska ges möjlighet att via tariffstrukturer, informationsåterkoppling, automatiserad (individuellt anpassningsbar) styrutrustning och individuell produktion och energilagring.

    Var finns den här diskussionen i Sverige??? När det gäller tex småskalig produktion har vi fastnat fullständigt i rapportskrivningar istället för att lyfta blicken och skapa utrymme!
    Och, om vi nu som diskussionen antyder, inte tycker att vi har de mest optimala lösningarna, varför tar vi inte lärdom av andra???
    Vi är ofta stolta här i Sverige för att vi har ett stabilt och säkert elnät. Men hur länge är det så, om vi inte är vakna för de förändringar som behövs?

    Det är dag för politikerna och energibolagen att lyfta blicken några millimeter över sina föreskrifter, millimeterpapper och linjaler! Det är dags att tänka lite nytt!

  12. NilsLennart skriver:

    Säger som mitt föredöme Leif G W: Skriver man om en synål är det alltid någon enögd “djävel” som känner sig kränkt”!
    Vi är några som tycker el är dyrt och inte har Gunnars stora kompetens när det gäller den elektriska verkligheten och därför skola vi icke få delta i debatten. Vi ställer den enkla frågan varför så dyrt nu och inte före 1996? Eftersom kolkondens förekom före 1996, enligt Gunnar, kan det ju inte vara det som är problemet. Någon, någonstans har lurat det svenska folket, och det tycker jag inte är bra. Jag anser dessutom, vilket har varit mitt utgångsläge hela tiden, att det INTE är elbranschen som är boven, utan politikerna som ändrade regelverket. Lukas 23:24: Fader, förlåten dem, för de veta icke vad de göra”!

  13. Stig Forsberg skriver:

    Ja, stackars Mikael!

    Vad förvånad han måste vara över att människor som helt plötsligt fått ett mycket högre kostnadsläge utan att få något som helst mervärde, reagerar över detta. Han måste undra vad som tagit åt dessa konstiga varelser…

  14. Gunnar Ålfors skriver:

    Stackars Mikael som får så många inlägg som egentligen inte är så direkt kopplade till den ursprungliga artikeln. Hoppas att han kan sortera ut dumheter från annat.
    Han kan kanske söka på tidigare inlägg o då hitta inställningen hos en del som berömmer sig av att kunna lura läsarna (Minns inte om vilken av de två oseriösa, Stig eller eller Lennart som hade sådan tveksam egenbeskrivning. Vore trevligt om det funnits fler debatörer och då i så fall sådana som var mer seriösa/kunniga.

  15. Gunnar Ålfors skriver:

    Kent o Stigs inlägg så okunniga att de inte får något seriöst svar. Läs deras inlägg noga, och tänk, så förstår ni.

  16. Stig Forsberg skriver:

    Varför skulle visionen att få till en elsituation där målet vore det bästa för svenska samhället vara orealistisk? Varför skulle det leda till att vi behöver införa tullar?

    Gunnar verkar på fullt allvar tro att om vi behöll våran billigt producerade el inom Sverige så skulle all export till oss upphöra, inget oljeproducerande land skulle sälja bensin till oss längre och spanjorerna skulle inte exportera några apelsiner till oss…

  17. Kent Mårtensson skriver:

    @ Gunnar Ålfors:

    Du Skriver:

    “Som vanligt dumt. Skulle nätet vara tillräckligt starkt inte bara inom Sverige utan även till övriga världen så vore börspriserna lika.”

    Vem har sagt att nätet skulle vara lika starkt till övriga världen?

    Det finns väl ingen anledning?

  18. Kent Mårtensson skriver:

    Jag kan inte se att det vore något oöverstigligt problem att svenska staten ser till att alla betalar i stort sett samma pris för el i hela Sverige.

    Först och främst kan man se till att ge Svenska Kraftnät direktiv att det inte får finnas obalanser i nätöverföringskapaciteten inom landet.

    Det är ju detta man skyller på i första hand för att läget idag är som det är.

    En annan möjlighet är förstås att reglera eventuella prisskillnader genom att reducera energiskatten. Detta torde dock endast vara möjligt om man samtidigt höll en tumme i ögat på kraftproducenterna, så att dessa inte tar ut för höga priser i alla fall, med beräkningen att staten ändå kommer att se till att kunden inte får betala mer än andra.

  19. Gunnar Ålfors skriver:

    Visioner bra. Dock gärna någorlunda realistiska. Att många ogillar höga elpriser är känt. Många har dock felaktiga förklaringar till varför. Sannolikt skulle klagan på höga priser var avsevärt mindre om de statliga pålagorna vore som före avregleringen. Effektiviseringarna som avregleringen medfört har varit väldigt stora vilket kommit samhället till del. Inte förvånande med tanke på liknande effekter när frihandel o marknadslösningar införts på andra områden. De som vill återreglera, återinföra gränsspärrar/tullar är fel ute. Antingen p.g.a att de inte förstår eller för de av nostalgiska eller ideologiska skäl vill backa till hur det var förr.

  20. Stig Forsberg skriver:

    Jaha, nu är denne Gunnar tillbaka igen med sedvanliga sarkasmer. Det var väl inte till dig frågorna ställdes eller har du glömt bort vad du heter nu också?

    Och ska det vara så himla svårt att begripa att människor inte är nöjda med hur elmarknaden ser ut och fungerar idag. Har du aldrig hört talas om att någon kan ha visioner för att förändra det som inte är bra?

  21. Gunnar Ålfors skriver:

    Varför skriver en del här med emfas när de varken vet tillräckligt om elmarknaden eller om frihandel, protektionism eller ekonomisk historia? De ställer fåniga frågor om nätbegränsningar, elbörspriser mm baserade på dålig kunskap men på mycket tyckande. Vad driver dessa okunniga men tyckenmyckna att fortsätta? Outgrundliga ideologiska skäl? Eller bara önskan att häva ur sig frustration?

  22. Gunnar Ålfors skriver:

    Som vanligt dumt. Skulle nätet vara tillräckligt starkt inte bara inom Sverige utan även till övriga världen så vore börspriserna lika. Då skulle det vara samma börspris i hela området. Då naturligtvis samma i Norrland, Finland, Norge, Estland, Väst Danmark, Tyskland. Polen mm som i Sydsverige och på de danska öarna. Kostnaderna tas (SvK) är en del av staten av hela elmarknaden/staten. Höjs eller sänks beror som vanligt på balansen mellan efterfrågan o utbud. Eftersom den stora frihandelsmarknaden nästan hela tiden har kolkondens på marginalen (var så även före avregleringen) blir börspriset oftast bestämt av kolkondensens rörliga kostnad.

  23. Kent Mårtensson skriver:

    Krister Svensson pekar, enligt min mening, på kärnpunkten i den här diskussionen.

    “Egentligen skulle denna infrastrukturutbyggnad vara utbyggd för länge sedan. Barsebäck stängdes för nästan 15 år sedan.”

    Min fråga till Mikael Odenberg är följaktligen:

    Varför har man inte byggt ut överföringskapaciteten till Sydsverige än, för att kompensera för stängningen av Barsebäck?

    Man har haft 15 år på sig! Har man inte kunnat räkna ut med den delen man sitter på, att det skulle kunna uppstå en brist i överföringskapacitet?

    Ålägger det inte i Svenska Kraftnät att se till att kraftnätet har tillräcklig kapacitet för hela Sverige?

    Det är ju uppenbart att så inte är fallet.

  24. Stig Forsberg skriver:

    Fråga till Mikael Odenberg:

    När utbyggnaden av SydVästlänken (som i praktiken betalas av sydsvenskar genom höjda elpriser till danmarksnivå) är klar kan följden bli något av följande:

    – priserna i sydsverige sänks från danmarksnivå till nuvarande norrlandsnivå

    – priserna i sydsverige blir kvar på danmarksnivå medan priserna i norrland också höjs
    till danmarksnivå

    Hur stor bedömer du, Mikael Odenberg, att sannolikheten är för respektive alternativ ovan?

  25. Krister Svensson skriver:

    Visst är gränserna orättvisa och godtyckliga. Jag läste häromdagen att Svenska Kraftnät har tjänat ca.100 miljoner på de 2 första veckorna med de nya elområdena. Det är “Sydlänningarna” i el-område 4, som har betalat detta med ett förhöjt elpris. Med detta påslag så betalar kunderna i elområde 4 hela utbyggnaden av Sydvästlänken på mindre än 3 år. Egentligen skulle denna infrastrukturutbyggnad vara utbyggd för länge sedan. Barsebäck stängdes för nästan 15 år sedan. Vidare kan man redan nu konstatera att det svenska elområdet 4, timma för timma följer det danska elområdet DK2 (Själland med Köpen-hamnsregionen). Den största effekten av genomslaget med de danska priserna får svenskarna då det varje dag (?) i Köpenhamnsregionen uppstår en pristopp mellan kl. 17.00-20.00. Detta fenomen borde undersökas av Energimarknadsinspektionen och Nordpool.

  26. Gunnar Ålfors skriver:

    Eftersom kolkondens nästan alltid på marginalen o kolpriset ändrats extremt mycket över åren kan rättvis elprisjämförelse över lång tid inte göras utan att beakta kolprisändringen.

  27. Gunnar Ålfors skriver:

    För hela samhället, Norden o världen var det sämre förr. För Sverige var det dåligt i forntiden. Bättre nu även om just elpriserna är högre

  28. NilsLennart skriver:

    Ur prop. 1991/92:133 (det ursprungliga förslaget) saxar jag följande
    – ökad konkurrens leder till att producenter och distributörer tvingas effektivisera verksamheten, vilket pressar priset.
    – det skapas förutsättningar för andra kontraktsformer där kundens behov blir styrande, vilket bör leda till lägre totalkostnader.
    Därutöver blir det på en konkurrensutsatt marknad lättare för nya aktörer att komma in.

    Mina kostander för el, utan skatt och moms 1995 var 7 968 kronor, för 2010 var de (samma volym) 18440 kronor.
    Vi kan avsluta vår diskussion, då den inte leder någon vart. Jag konstaterar bara att vi fick inte vad vi var utlovade och att det var bättre förr.

  29. Gunnar Ålfors skriver:

    Jag har visst försökt förstå. Ärlig är jag också. Har inte hävdat att det blivit billigare. Hävdar dock att vi har effektiv elmarknad som möjliggör samma elpriser som i grannländerna (Om vi alltså inte lagt på så mycket statligt). Om du inte vill ha frihandel utan protektionism för el undrar jag om du vill ha det på allt annat också? Eller skall vi bara isolera oss då det gäller sådant där vi har bra egna naturresurser men kräva att få imporera utan tullar sådant som andra länder framställer billigt? Så försökte man i forntiden både mellan länder o även inom länder. Sedan kom man på att frihandel gav mycket mer för helheten/den totala samhällsekonomin. WTO, EU m fl jobbar ju fortfarande på att ta bort ännu återstående handelshinder. Tycker du att detta är fel? Skall vi säga till tyskar, danskar, finnar etc att vi vill forsätta att köpa era varor billigt med frihandel men vår vattenkraft får ni inte dra nytta av? Skall vi dessutom kräva att bli räddade av grannländerna när vi har torrår/kärnkraftsstopp men inte sälja till dem när vi har bättre läge? Går gränsen för solidaritet vid riksgränsen?

  30. Stig Forsberg skriver:

    Ärligt talat, Staffan, så tror jag inte att Gunnar har någon som helst avsikt att vilja förstå dig överhuvud taget. Han har helt enkelt (av någon outgrundlig anledning) bestämt sig för att inte låta något som helst argument eller presenterad statistik påverka hans inställning. Det bästa tror jag är att ignorera honom.

    Jag ställer dock en sista fråga till dig, Gunnar. Hur mycket billigare har elen blivit i Sverige efter avregleringen?

    Jag avser priset innan statliga pålagor och distributionskostnader, d v s det genomsnittliga pris som elkonsumenter får betala till elproducenter (inget dravel om elhandlare tack). Att jag frågar om billigare är givetvis för att du gång på gång påstått att så är fallet. Sen vill jag även att du styrker dina siffror med statistisk hänvisning (du har trots allt 15 år efter avregleringen att jämföra med åren innan avregleringen).

    Tilläggas ska att jag inte har någon större förhoppning om ett ärligt svar.

  31. staffan pappila skriver:

    Till Ålis,

    Jag tycker vi lägger av nu. Du verkar inte vilja förstå mig. Allt Du skriver känner jag till. För kännedom kan jag berätta att jag är historiker till professionen (Ekonomisk historia ingår). Jag känner väl till Smith, Ricardo, merkantilism, protektionism, frihandel etc.

    Jag förstår den fria marknadens effektivitet. Vad jag ifrågasätter är huruvida elen verkligen bör säljas på en sådan. I den politiska debatten är kostnaderna och konsekvenserna av olika typer av energianvändning ett ständigt återkommande tema. Energi engagerar. En förutsättning för industrialiseringen var billig energi. Koks är väl egentligen ett koncentrat av miljontals år av solenergi. Sedan 1700-talet har alltså energi varit storpolitik. Energibärare är alltså också i allra högsta grad politik, ngt som rör oss alla.

    I en annan tid skulle våra förtroendevalda mkt väl kunna ändra spelreglerna för elförsörjningen. Ponera att EU kollapsar. För att generera investeringar skulle framtidens politiker mkt väl kunna besluta om ett elpris befriat från skatt. Staten står vidare för en kraftig utbyggnad av kärnkraften, dvs skapar ett stort utbud av el. Elintensiv industri lockas hit, arbeten skapas. Inte otänkbart. Detta scenario är just nu otänkbart eftersom indelningen av elområden ju har föreslagits och drivits igenom av EU som ju egentligen tycker att svenska elmarknaden haft för stor fördel i handeln mellan länder. Nu måste alltså M. Odenberg försvara detta tilltag. Nyss var alltså Sverige ett land med enhetligt elpris. Våra förtroendevalda tyckte att detta var optimalt, till dess överheten i Bryssel sa motsatsen.

    Allt verkar vara politik. Jag menar att Du har en alltför naiv syn.

    Finns det en marknad som är mer bevakad, kontrollerad och utsatt för mer restriktioner? Knappast!

    Avslutningsvis: Skulle tro att Oskarshamnsborna är en aning förvirrade sen 11 dagar tillbaka. På morgonen åker många några mil norrut till arbetet på kärnkraftverket i Simpevarp. Halvvägs passeras gränsen till ett elområde. De har nu kommit in i det billigare område tre. Vidare bör det moderna pappersbruket Södra Cell i Mönsterås känna sig rejält lurade. Elintensiv industri bör alltså flytta norrut.

    Hoppas Du förstår mig nu.

  32. Gunnar Ålfors skriver:

    Pappis, Lennart o Stig
    Skulle gärna svara bättre om jag förstod de dunkla inläggen bättre. Skall dock försöka, med reservation att ni är otydliga.
    Alla, riddare, pianister m.fl. skall skriva oavsett hur lite de vet. Oavsett vem som är mindre duktig så blir priset högre om många är mindre duktiga. Att tänka tillbaka till tiden före 1996 leder ingenstans. Isolering av en del av vår ekonomi (protektionism) är inte vare sig realistisk eller bra. Vi har faktiskt demokrati o hänvisningar till vad media o ”svenska folket” (Tror ni inte på demokratin?) är därför obsoleta.
    Det som är problem i dag var självklart problem även före 1996. Fysikens lagar har inte påverkats av regelförändringar. Priserna påverkas både nu o då av tillgång o efterfrågan. Gjorde det även före o efter det jag började jobba med detta på 60-talet. Exempelvis när jag var ansvarig i centrala kontrollrummet under elransoneringen i skiftet 60/70-tal.
    Utvecklas investeringarna i ny produktion långsammare än tillväxten i elkonsumtion så stiger priset. Fast det beror naturligtvis även på det rörliga priset på produktionen och därmed på råvarupriserna, som kol, olja o gas. Förr, nu och säkert väldigt långt in i framtiden ligger fossilkondensen på marginalen. Detta inte bara i Norden utan även i hela Europa o hela världen. I Sydsverige har det gällt ända sedan 1915 när vi först kopplade ihop oss med Danmark.
    Visst är det politiska beslut som gett oss (för tjänster, kullager, skiftnycklar, smart-fones, bilar, papper, metaller mm)den optimala handeln med frihandel, lyckan att slippa gamla hämmande tullar. Internationell marknad har gjort att vi sluppit gammaldags dyr o ineffektiv protektionism. Alla forskare är samstämmiga i att frihandel ger bäst samhällsekonomi.
    Barsebäcks nedläggning var självklart inte bra för elpriserna o då speciellt dåligt i södra delen av Norden (Själland m fl. öar samt Sydsverige). Sydkraft (Nu eon) har ungefär samma priser som andra i samma område eftersom konkurrensen fungerar. Den säljare som skulle försöka hålla högre priser tappar sina kunder.
    I Norden skulle kundernas elpriser vara ungefär lika utjämnade som de i är i varje el område i Sverige om näten vore starka men framförallt om de statliga pålagorna vore mer lika. Detta eftersom de många el säljarna (120 bara i Sverige) alla (även de stora bolagens säljenheter) köper sin el på samma elbörs. Nu har vi ju i Sverige extremt stora statliga påslag (Elskatt som är väldigt hög, utsläppsrätter, elberedskapsavgift, elcertifikatsavgift, kärnkraftsskatt, vattenkraftsskatt mm o så moms även på allt detta statliga).
    Visst är det svårt med klimatpolitik o den är ofta besvärlig för att få bra ekonomi o energi. Dock har jag inte skrivit om den.
    Osannolikt att svensk vattenkraft skulle ”gå i graven”. Om Vattenfall (knappast troligt) eller andra bolag skulle gå under är mindre intressant. Vattenkraften finns ju ändå här. Får vi fortsätta att vara lyckliga nog att ha öppna gränser så är ägandet av underordnad betydelse.
    Samma sak gäller massa- pappersindustrin, bilindustrin, gruvindustrin mm.
    Att ha varit i media säger inte ett skvatt om något (Har själv intervjuats av 35 journalister på bara en dag men tror inte att det betyder ett enda dugg). Att efter sådant inte förstå varför ingen mottagare förstår varför det skulle vara bättre under en viss tid kanske är självförklarande.
    Allt detta kanske är svårt att förstå om man inte följt historien. Ekonomi, samhällsvetenskap, protektionism, frihandel o liknande men så är det i alla fall.

  33. NilsLennart skriver:

    Riddaren Don Quijote och väpnaren Sancho Panza

    Second Opinion är ett intressant forum och undertecknad, Staffan Pappila och Stig Forsberg får minsann veta att vi lever. Vi väderkvarnar förses av väpnaren med prefixen illiteralla, dumma, okunniga, nationalistiska, protektionistiska, ja vi är allt utom kunniga och vi borde naturligtvis inte få förekomma i den debatt vi deltar i. Det är ju en tråkig ingång på en debattsida att de som inget förstår inte skall få delta. När vi sedan slåss för en åsikt, som omfattas av en stor del av svenska folket och tydligen alla svenska massmedia, borde vi väl kunna få ett erkännande. Vi vill elbranschen väl, men tycker kanske att avregleringen inte har blivit rätt och att man “kanske inte skulle skylla på pianisten”
    När sedan riddaren, som i och för sig inte på något sätt vill ge oss fula tillmälen, svarar oss och slänger till oss ett antal påståenden, som han tydligen i sin roll som GD tycker är rätt, blir jag betänksam:
    1.För att reducera risken för att det till och från blir högre elpris i södra Sverige o s v … finns bara två alternativ. Nej, det finns faktiskt ett tredje, det hade vi före 1996.
    2: ”Så går det när en bristsituation i ett område inte får synas i priset” med anledning av att 4 aggregat stod stilla i Ringhals och vi hade gott om vatten. Att aggregaten stod still i Ringhals kan inte komma som en överraskning för GD, men slutsatserna är fantastiska. ”Detta omöjliggjorde import från kontinenten p g av ett högre pris där och ledde till stor export till andra länder, där priset var högre”. Detta”förvärrade” bristsituationen. Vad då? Sverige exporterade el i stor skala den aktuella tiden. Som det var före 1996 hade detta inte varit något problem.
    3.”Det är sunt att priset på en vara speglar tillgång och efterfrågan….. Det finns tre sätt att förhålla sig till detta” …. Nej, det finns fyra sätt, man kan ha det som före 1996.

    Min slutsats är känd och klar. Det var bättre före 1996. Varför kan ingen erkänna det? Det anser svenska folket och det anser media. Vi i branschen försöker förklara och förklara, jag själv har under hösten varit tre gånger i media och förklarat elområdena och bakgrunden. Jag kan inte påstå att folk, bara för att de förstått vad jag sagt, tycker att det är bättre nu.

  34. Staffan Pappila skriver:

    Till Stig: Jag menar naturligtvis inte att norrbottningar inte ska ha fördelar av att ha “sin” vattenkraft. Det är klart att de ska. I Norge är det en självklarhet att kommuner som släppt till sina forsar till den gemensamma elförsörjningen ska få rimlig ersättning för detta. Ersättningen som dessa norska kommuner erhåller, tror jag uppgår till till ca 6 miljarder kr/år. Bättre lösning för glesbygden än lägre tariffer.

    Till Gunnar: Hoppas att det i mina tidigare inlägg framgår att tonen delvis är raljerande. Vad ska jag då kalla Dig, Gunnar? Du får heta Alis. Vad är det som är dumt?

    Ekonomism används alltid politiskt nedsättande. Det är ingen term som skolade nationalekonomer använder sig av. Redan Lenin använde sig av uttrycket, det betyder dock inte nödvändigtvis att jag har varit, är eller kommer att bli en bolsjevik. Min tolkning av ekonomism betyder att man inte bara tar hänsyn till ekonomiska aspekter av en fråga, utan den innehåller även ideologiska ställningstaganden, som rör demokrati, nationell sammanhållning, kortsiktighet, egoism m m. Jag har alltså någonting emot vissa av de senaste 10-15 årens marknadsanpassningar. Skola, elförsörjning, apoteken, bilprovningen m fl.

    Börjar Du förstå nu, Alis. Vad leder det till? skriver Du. Inte till något gott, enligt mitt förmenande. Denna sida kallas för Second Opinion. Den har Du fått nu, Alis. Sen är Du i din fulla rätt att vara oartig, förbannad och humorlös. Men mest tycker jag nog synd om Dig. Om Du talar till familj och vänner på samma sätt som i Din kommentar till mig, så bör Du vara en ensam människa vid det här laget. Det leder ju ingenvart.

    Jag hoppas alltså att elförsörjningen fortfarande är en politisk fråga, dvs en angelägenhet för staten. Om inte, ska jag lägga ner min penna.

  35. Gunnar Ålfors skriver:

    “Ekonomismen” skriver pappis. Sug på det uttrycket! Vad leder det till?

  36. Gunnar Ålfors skriver:

    Tänk att Pappila (även delvis Stig) kan skriva så mycket oerhört dumt. Så mycken dumhet går inte att bemöta i sak. Utrymmet tillåter inte.
    Försök ta reda på mer fakta, nyansera skrivandet. Annars fattar ju läsarna att ni är helt osakliga o ingen att bry sig om. Skärpning!

  37. Stig Forsberg skriver:

    Mikael Odenberg har en del citat som får en som vurmar för samhällsnyttan att haja till:

    ”Att strypa export till grannländerna för att tillgodose inhemska kunders behov – strider mot EU:s konkurrensregler”. Det finns ett antal situationer i svenska samhället där man inte handlar enligt EU:s konkurrensregler, ett slående exempel är Systembolaget. Vill man så kan man med andra ord (men inte i det här fallet)…

    ” Det finns tre sätt att förhålla sig till dessa prisskillnader. Det första är att gnälla – och det hjälper inte”. Kan du inte den politiska historien Mikael Odenberg, själklart ska man gnälla när man anser att något är fel – det är en hörnsten i ett demokratiskt samhälle. Häftigt uttalande från någon tillhörande politikereliten…

    ”Däremot är det du och andra sörlänningarna som kommer att dra den största nyttan genom att de får ett lägre elpris” Men vänta nu Mikael, priset blev ju högre i Skåne genom den här indelningen. Du menar väl att sörlänningarna ska betala mer under en period för att så småningom komma tillbaka till den nivå de hade tidigare. Låter inte som någon bra deal.

    Jag håller i det mesta med Staffan Pappila, självklart borde vi se Sverige som en hel nation där samhällsnyttan är det viktiga, jag betvivlar å det starkaste att t.ex. Frankrike hade gått med på ett motsvarande krav från ett annat land som direkt skulle ha medfört att en stor del av Frankrike fått ökade kostnader utan att få något för det samtidigt som resten av landet hade haft oförändrat kostnadsläge. Att det benämnts EU-krav hade inte haft någon betydelse i det fallet.

    Däremot håller jag inte med Staffan när han börjar ifrågasätta ifall norrbottningarna själva betalade Porjus osv. Ska man se det här ur rättvisesynpunkt så finns naturtillgången billig vattenkraft i Norrland medan ”naturtillgången” varmare klimat finns i Skåne. Att då tycka att norrbottningarna absolut inte ska ha någon billigare eltariff vilket resulterar i att de får högre uppvärmningskostnader än skåningarna, är definitivt ingen självklarhet.

    Tilläggas ska att jag bor i elområde 3.

  38. Staffan Pappila skriver:

    Tack för Ditt svar,

    Visst kan det vara en del missuppfattningar, men det spelar nog egentligen ingen större roll i sammanhanget. Du skrev i Din artikel att det hade varit att föredra om sydvästlänken redan varit i drift innan indelningen i elområden skett. Du vet mkt väl att missnöjet hos oss sörlänningar kommer att växa ifall vintrarna fortsätter att vara kalla och danskarna drabbas av stiltje.

    Problemet är politiskt. Ekonomiskt förstår även jag att det i bästa fall är effektivare om “marknaden får råda”. Vet också att de höga elpriserna idag i huvudsak beror på höjda skatter och utsläppsrätter. Dock, en gång i tiden byggdes denna infrastruktur gemensamt. Elektrifieringen ansågs höja samhällsnyttan. Sverige var förmodligen världsmästare på att elektrifiera varje liten röd stuga under första hälften av 1900-talet. Marknaden hade naturligtvis inte klarat av detta utan statligt stöd (läs: folkets gemensamma ansträngningar). ASEA hade inte blivit världsledande utan politiskt stöd.

    Ekonomismen har idag företräde. Samhällsnyttan lever dock kvar människors föreställningsvärld. Sosse eller moderat spelar idag ingen roll. I riksdagen råder konsensus. Idag är regerar tankefiguren att avreglering och konkurrens ger maximal effektivitet.
    Hursomhelst, ponera att samhällsnyttan är stendöd, i så fall borde vi väl låta marknaden ta över kollektivtrafiken i detta avlånga land. Undrar vad länsbussen skulle kosta mellan Jokkmokk och Arjeplog. Idag finns en landsomfattande kilometertariff. Varför då?
    Önskar att våra politiska partier kunde börja föra en diskussion om vad samhällsnytta egentligen är. 1996 hävdades med bestämdhet att avreglering och marknadsanpassning av elförsöjningen (läs: elmarknaden) var synonymt med maximal samhällsnytta. Att detta inte stämmer är idag uppenbart.
    Hjärupsborna på min gata har alla tvingats bli elmarknadsexperter. Här lever ännu tankefiguren om samhällsnyttan kvar. Det enda positiva i detta el-elände torde vara att vi alla har blivit intresserade av vädret. Dag tre har det blåst västliga vindar. Danskarnas kraftverk snurrar. Elområde 4 klarade sig bra idag!

    Vänligen, Staffan Pappila

  39. Mikael Odenberg skriver:

    Staffan Pappilas kommentar bygger på några missförstånd.

    Svenska Kraftnät är inte ett företag som drivs i vinstsyfte och vi tjänar inga pengar på indelningen i elområden. När det uppstår olika priser mellan närliggande elområden så genererar detta s.k. kapacitetsavgifter till Svenska Kraftnät. Men dessa ”flaskhalsintäkter” är – namnet till trots – inga intäkter för oss och blir än mindre till någon vinst. Pengarna går rakt in som en skuld i vår balansräkning och får bara användas till investeringar som ökar överföringskapaciteten eller till att sänka tariffen. De återförs alltså till sista kronan till elmarknadens kunder.

    Det kan inte vara ett självändamål att hålla ihop Sverige som ett prisområde. För några veckor sedan var samtliga fyra reaktorer i Ringhals avställda. Då hade vi en sådan bristsituation i söder att vi t.o.m. fick köra oljekondenskraftverket i Karlshamn. Samtidigt gjorde överfulla vattenmagasin i norr att det då enhetliga svenska elpriset var extremt lågt. Det ledde i sin tur till att vi inte fick den import från Danmark, Tyskland och Polen som vi skulle ha behövt. I stället förvärrades bristsituationen av export till de kringliggande länderna med väsentligt högre elpris. Så går det när en bristsituation i ett område inte får synas i priset.

    Det är i grunden sunt att priset på en vara återspeglar relationen mellan tillgång och efterfrågan. Jag kan inte finna det särskilt konstigt om elpriset blir högre i ett bristområde än i områden där det råder stora elöverskott. Det finns tre sätt att förhålla sig till dessa prisskillnader. Det första är att gnälla – och det hjälper inte. Det andra är att bygga ny elproduktion där det råder brist. Prissignalerna ger incitament till just sådan investeringar. Det tredje, slutligen, är att bygga ny överföringskapacitet så att prisskillnaderna kan jämnas ut. Detta är Svenska Kraftnäts ansvar och det tar vi.

    Investeringsutgiften för SydVästlänken betalas – precis som alla andra investeringar vi gör i stamnätet – ytterst via stamnätstariffen d.v.s. av alla Sveriges elkunder. Däremot är det du och andra sörlänningarna som kommer att dra den största nyttan genom att de får ett lägre elpris.

    Idag var för övrigt ditt elpris 1,25 öre högre än mitt. I morgon får vi samma elpris – och det kommer då att vara ett halvt öre högre än i norra Sverige.

    /generaldirektör Svenska Kraftät

  40. Carl Erik Magnusson skriver:

    Enligt företrädare för tyska E.ON kan förbud mot export från Tyskland till Norden och Sverige komma i fråga inför kommande vinter. Men strider inte det mot EU:s konkurrensregler? Gäller inte EU:s regler alla länder inom EU? Klarar man sig med tillägget att situationen kommer att “förbättras” redan påföljande vinter, eftersom tysk kolkraft motsvarande tio ordinära kärnreaktorer nu är på gång och eftersom EU:s juridiska maskineri inte hänger med? Men hur går det med Tysklands åtagande när det gäller CO2-emission. Klarar man det också genom att Kyoto-protokollet binder bara till slutet av 2012? Menar man inte allvar med växthusdebatten längre? Eller försvinner klimatutmaningen om vi inte pratar om den?

  41. Staffan Pappila skriver:

    Redan dag två (för övrigt en varm novemberdag) ligger elpriset i område fyra 20% högre än i övriga tre områden. Svenska kraftnät tjänar idag, enl. norska Markedskraft, 8,6 miljoner kr. Fortsätter det i denna takt så är Ni tre miljarder rikare om 365 dagar. Sydvästlänken kommer vi sörlänningar att betala av på 2,5 år. Hur försvarar man detta? Ska vi skåningar plötsligt stå för kostnaden ensamma? Barsebäck nedlagt, danskarna erövrar oss åter. Nationella gränser gäller inte längre.
    Låt oss gå 100 år tillbaka i tiden. Porjus invigs med pompa och ståt 1915. Gustav V klipper bandet. Var han norrlänning? Betalade norrbottningarna Porjus ur egen ficka? Knappast! När Du försvarar tilltaget med att EU (läs:Danmark) inte längre tillåter Sverige att vara ett sammanhållet elområde, borde Du väl ha suttit kvar som försvarsminister. Eller blev Du ryggradslös efter regeringsavhoppet?
    Slutligen, i en framtid när investeringar styrts om och sörlänningar har var sin vindmölla och huggit ner Smålands skogar, dvs är självförsörjande, vilka ska då norrlänningarna sälja sin el till? Skulle t o m misstänka att vi då redan lämnat Sverige och kopplat upp oss mot Danmarks “smarta” elnät.
    Det kan också i värsta fall bli så att ekonomismen biter oss alla i röven. Ponera att Sverigedemokraterna unga korkade grabbar mognar till gubbar och inser att rasism inte leder till tvåsiffrigt opinionsstöd. “Sverige åter ett elområde! Sverige ut ur EU!”. Moderater och sossar får då se upp.
    Glöm inte vad som är politiskt möjligt. Ekonomism och EU verkar inte riktigt ligga tiden.

    Arg skåning,
    Staffan Pappila, Hjärup

    PS. Dag tre: Elområde fyra visar upp samma priser som övriga. Varför? Det blåser idag. Hoppas på en varm och stormig vinter i Danmark.
    För övrigt tycker jag att folk norr om Dalälven ska betala sina kostnader för järnvägarna. Det gäller egentligen all kollektivtrafik. Rätt ska vara rätt.