Det pratas mycket om orättvisor och övervinster inom välfärden, men när nätbolagen som lever i ett skyddat monopol skördar vinster långt utöver all annan jämförelse, då är det tyst.

Energimarknadsinspektionen (Ei) bildades av regeringen 2008 och har som huvuduppgift att skydda kunderna mot överdebiteringar för nät och överföring. Svenska Elnätsupproret ifrågasätter orimligheterna i kalkylen, som tillåter nätbolagen att ta betalt flera gånger. 
Ei har lika enträget försvarat modellen och nätbolagens uppenbara övervinster, och resultatet av detta talar nu sitt tydliga språk; Konsumentprisindex har gått upp med 4,3 procent sedan 2008. Under samma period har elnätsavgifterna ökat med cirka 40 procent. När man granskar elnätsbolagens bokslut, då företrädelsevis Eon, Fortum och Vattenfall, kan man med fog påstå att prisökningarna inte varit kostnadsrelaterade, utan direkt resultatförbättrande i nätbolagen. Detta på bekostnad av minskad köpkraft och urvattnad konkurrenskraft inom elintensiv industri, vilket i sin tur lett till att många industrijobb försvunnit. Allt detta under politikernas och Ei:s överinseende!

Inför den första mätperioden 2012-2016, äskade nätbolagen 183 miljarder kronor. Ei godkände 150 miljarder, vilket genast överklagades av nätbolagen. Domstolen fastställde att nätföretagen får möjlighet att ta ut 196 miljarder, plus indexuppräkning från sina kunder. Alltså en ”bonus” på cirka 50 tusen miljoner kronor, utöver de redan godkända 150 miljarderna. Dessutom retroaktivt och dock senast 2019, snacka om vinster i välfärden…

Ei står sig slätt gentemot nätbolagen och regelverket håller alltså inte i domstol.

I ett pressmeddelande 2015-06-23 meddelar Ei att man fram till den 31 oktober ska fatta beslut om intäktsramar för cirka 180 elnätföretag för perioden 2016-2019. Elnätsföretagen har sammanlagt ansökt om intäktsramar på 175 miljarder kronor och nu är besluten klara för 14 elnätsföretag, där bland annat Eon, Vattenfall och Tekniska Verken ingår. Inget av de 14 företagen har fått den intäktsram de ansökt om, och Ei räknar kallt med nya processer;

– Vi räknar med rättsprocesser även denna gång eftersom företagen inte har något att förlora på att processa i förvaltningsmål, säger Anne Vadasz Nilsson. Vilket sannolikt leder till att nätbolagen dikterar sina villkor även denna gång.

Man vinner inga röster på att göra saker sämre och dyrare för folket. Därför måste regeringen fastslå hur mycket avkastning ett naturligt monopol helt fritt från risker, skall få ta ut från kunden. Texten ”Vid bedömning av en nättariffs skälighet skall konsumentintresset särskilt beaktas”, måste återinföras i uppdragsbeskrivningen. Sedan borde regleringen överföras till Konkurrensverket, som i alla andra sammanhang företräder kunden.

Svenska Elnätsupproret
Genom Eric Anderzon