Kommande nätkod för efterfrågad flexibilitet kan bli en stor omvälvning på elmarknaden. När stödtjänster och balansprodukter flyttar ut i distributionsnäten hänger framgången på både aktörerna och regleringen.
– Fokusera på syftet, säger Per Wikström, kraftsystemstrateg på Ellevio.

Förstår man syftet med ett flexibelt elnät så är man halvvägs inne i nätkodens logik. En nätkod är råvaran till EU:s riktlinjer och regelverk för drift av elnät och nu är ett helt gäng experter över hela Europa igång med bygget av den nya nätkoden för efterfrågeflexibilitet, demand response (DR).
DR-koden riktar in sig på styrning av resurser i elnätet som kan bidra till ett mer flexibelt elsystem. Dagens TSO-revir för de stödtjänster och balansprodukter för hantering av frekvensreglering och effektbrist, som idag främst hanteras av Svenska kraftnät, ska utvidgas. Över hela EU ska TSO:ernas stödtjänstmarknader kompletteras av distributionssystemoperatörer (DSO:er) i region- och lokalnäten.

Flexhandel struktureras
Handel med flexibla resurser pågår redan hos enskilda DSO:er men den ska nu formaliseras, struktureras och styras upp i ett gemensamt EU-regelverk. Var exakt den största utmaningen finns kring detta är idag svårt att veta men man får ta det pö om pö, tycker Per Wikström, styrelseledamot i DSO Entity, EU:s samarbetsorgan för elnätsföretag som leder arbetet med den nya nätkoden.

– Det är lätt att tappa bort sig i detaljerna. Vi behöver därför hela tiden ha fokus på syftet, säger Per Wikström, idag kraftsystemstrateg på Ellevio men med ett förflutet som systemanalytiker på Svenska kraftnät och elnätsexpert på Energiföretagen Sverige.

Stor potential
Europeiska elnät på alla nivåer över hela Europa samarbetar för första gången om att sy ihop en gemensam nätkod. Uppgiften är att ge Europas länder en gemensam grund att stå på när EU efterhand öppnar slussarna för den nya elmarknaden, eller rättare: alla nya lokala elmarknader för handel med småskaliga resurser.
Nätkoden för efterfrågeflex har potential att bli elmarknadens mest genomgripande förändring sedan avregleringen 1996. Framgången hänger dock inte enbart på koden och ute i de otåliga leverantörsbranscherna hopar sig frågorna. Vilka resurser blir mest lönsamma? Effektbaserade balansprodukter eller spänningsreglerande frekvensstöd? Hur blir det med flaskhalshanteringen och elpriserna?

Blir en del av vardagen
Finns det risk att nätkodsregleringen endast blir en våt filt över alla affärsmodeller? Hur obligatoriskt blir det för ett litet lokalt elnätsbolag att ta hand om de nya flexmarknaderna?
Ja det är bra frågor, tycker Per Wikström. Elnätsföretag kan inte undvika flexibilitet i elnätet, oavsett på vilken nivå i elsystemet man befinner sig.
– Man kan givetvis komma fram till att man själv inte behöver flexibla resurser för den egna verksamheten men nätkunderna kommer ändå att vilja vara flexibla. Den här typen frågeställningar måste alla nätföretag rent praktiskt kunna hantera, säger Per Wikström.

Energiomställningen driver
Det var alltså inget enkelt mandat regulatorn ACER fick av EU-kommissionen och som nu har delegerats vidare. En undran kan också vara om nätkoden kommer att tvinga lokala elnät att upphandla marknadsmässig flexibilitet som ett alternativ till investeringar i elnätet?
Nätkoden för efterfrågeflex innebär ändå förändringar, nya roller och ändrade ansvarområden, påpekar Per Wikström. Exempelvis blir det nya krav på nätbolagens digitalisering.

Flexet pågår redan
En kravbild med tydliga riktlinjer kan till och med göra det enklare för både nätägare och nätkunder, till exempel när någon vill prekvalificeras en resurs, kanske ett batteri.
– Elsystemets redan pågående flexibilitet kommer att fortsätta, påpekar Per Wikström. Elnätsföretag utför ständigt åtgärder som gör elnäten mer flexibla på en rad områden. En växande skara tredjepartsleverantörer tar allt mer plats i näten.

Se samtal och föredrag
I skrivande stund bollas de olika ländernas förslag ”neråt Bryssel” efter diverse nationella rundor. Hur de svenska experterna tänker kring detta kan man bland annat se på Energiföretagens webbinarium med tillhörande eftersnack. Den som vill gå ännu djupare kan lyssna in Energistrategipoddens samtal med Yvonne Ruwaida (#214).
”För även om flexibilitet inte är något nytt, vilket Yvonne understryker, kommer den här nätkoden att sänka trösklarna för alla de resurser som kan vara med och bidra till stabilitet i näten,” som poddvärden Niclas Sigholm formulerar syftet, och nu gäller det nät på alla nivåer.

Nätbolaget som guide
– I förhållande till sina kunder kommer nätbolagen att behöva vara mer som en facilitator med uppgiften att hjälpa och vägleda mot gemensamma mål, säger Per Wikström.
Det är då man får passa på att återvända till syftet, som enligt Energimarknadsinspektionens (Ei) pedagogiska broschyr (pdf) är hur enkelt som helst, nämligen att öppna upp för ”tjänster och avtal som gör det enkelt för kunden att vara flexibel i sin elanvändning”. Det kommer att leda till ”en väl fungerande elmarknad”. Svårare är det inte. I våras presenterade Ei också elkonsumenternas perspektiv (pdf) i en mer grundlig IVL-rapport.
– Nätkoden för efterfrågeflexibilitet kommer dessutom inte att börja från noll när den väl ska träda i kraft. Det kan göra omställningen till ett mer flexibelt elsystem enklare att förstå, säger Per Wikström.