Ny elmarknad behövs – produktionsekonomin måste betonas

Ny elmarknad behövs – produktionsekonomin måste betonas

EU:s strategi för elmarknaden är inte realistisk. Det drabbar även Sverige. En ny elmarknad behövs, produktionsekonomin måste betonas mer.

För att kunna förbättra elmarknaden behöver vi förstå dess brister. Och vi behöver förstå kraftsystemets ekonomi och samspelet med tekniken.

Definition: Kraftsystemet är ett sammankopplat system av kraftverk, el-nät och elkunder. Det ska vara ”öppet”, det kan importera och exportera el.

Det finns ett par avgörande problem med dagens elmarknad.
1. Decentralismen är inte realistisk och inte nyttig.
2. Elnätet gör nytta för kraftverken, utför inte bara transport av el. Elpriserna snedvrids.

1. Decentralismen är inte realistisk och inte nyttig.

Kraftverk kan inte leverera el fysiskt till en specifik kund. Elnätet är gemensamt. Trots det kan varje elkund i dag köpa el från valfritt kraftverk. Därmed får varje kraftverksägare incitament att tillverka billigast möjliga el och sälja den till en kund med högsta möjliga betalningsvilja utan att leverera elen fysiskt till kunden. Detta abnorma, snedvridande, incitament borde ersättas av en mekanism som har som syfte att varje investering i ett nytt kraftverk är det bästa alternativet, kanske av flera möjliga, för hela kraftsystemet. Bara så upprätthålls kraftsystemets effektivitet.

2. Elnätet gör nytta för kraftverken, utför inte bara transport av el. Elpriserna snedvrids.
Ett fundament i dagens regelverk säger att elnät utför enbart transport av färdig el från kraftverk fram till elkunderna. Alla produktionskostnader för elen finns i kraftverket. Men det är inte rätt, en stor del av elens kostnader finns i elnätet genom den sammanlagring (effektökning-utjämning) som sker där. Elnätet bidrar till effektivitet i kraftsystemet, dels avseende transporten av el, dels avseende kraftverkens elproduktion. Nyttotjänsten i elnätet sänker det elpris som nyttomottagande kraftverk behöver ta ut för att gå med tillräcklig vinst. Nyttotjänsten debiteras inte. Kanske av den orsaken att detta skulle medföra det logiska kravet att alla kraftverk ska likabehandlas utifrån alla aspekter på prestation och kostnader i elnätet. Eftersom dagens elpriser baseras på enbart kostnader i kraftverken, kostnader i nätet utesluts, snedvrids elpriserna nedåt. Det ger upphov till elhandel och transport av el på ”osaklig grund”. Det är ineffektivt. Och det leder över till en avgörande svaghet i EU:s elmarknadsregler.

Den fördel som skapas
i ett lands effektivare kraftsystem tack vare högre nätkostnader – mer optimal sammanlagring – ska delvis tillfalla omkringlig-gande länder inom EU genom prisutjämning via export. Samtidigt kvarstår de högre nätkostnaderna inom det effektivare kraftsystemet och debiteras nätkunderna där. Det ger inga bra incitament för att satsa på ett effektivare kraftsystem inom ett land. Bra incitament innebär istället att fördelar i form av lägre elpris i första hand stannar inom eget kraftsystem, att det sker en symmetrisk matchning mellan ökade nätkostnader och de lägre kostnaderna för elproduktion.

Mina sex punkter om en ny elmarknad:

1. Dagens uppdelning mellan elnät som monopol och kraftverk i konkurrens saknar stöd i ekonomisk analys och ska därför upphöra.

2. Dagens decentralism, konkurrens mellan kraftverkens elproduktion, är inte effektiv. Istället behövs upphandlingsekonomi med anbuds-konkurrens att få bygga och driva kraftverk, en kapacitetsmarknad.

3. Elkunderna inom ett kraftsystem ska ha avtal om att betala kapacitetsavgifter för (andelar av) kraftverk som står i beredskap att producera el. I utbyte får elkunden, det är rättvist och balanserat, leveranssäkerhet och kostnadstrogna (Cost+, viss vinst) rörliga priser på elen.

4. Kraftverkens elproduktion samordnas och leds av systemoperatören för att minimera kraftsystemets rörliga kraftverkskostnader (bränsle med mera) och de nätförluster som uppstår i kraftsystemet.

5. EU:s reglering ska gälla enbart ”grossistdelen” produktionstekniskt sett, alltså import – export mellan kraftsystemen och grossistmarknad inom eget kraftsystem. Fri prissättning på grossistmarknaden, stor fri-het men också ekonomiskt ansvar för uppkomna kostnader.

6. Vi har två marknader, med två olika kostnadslägen och villkor, dels eget kraftsystem, dels grossistdelen.

Av Lars Eriksson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet