Norge återtar hotet om exportstopp av vattenkraft. Det var inte så det var tänkt, enligt regeringen. Också den nya Energikommissionen kritiseras för att inte ha tänkt klart. Tempot är högt kring norska energifrågor och regeringen pressar tidsgränserna.

Det första Energikommissionens ordförande professor Lars Sørgard sa var att utredningstiden hade varit alldeles för kort, ett tydligt stick till presskonferensens bisittare energiminister Terje Aasland. Därmed la han en våt filt över allt annat som skulle komma att sägas den närmaste timmen. Det var förmodligen därför som Norges första energikommission på många år totalt missade den norska kärnkraftsdebatten. Se nederst.

Den 15 medlemmar stora Energikommissionen har på regeringens uppdrag kartlagt Norges energibehov. I en rapport föreslår man nu hur produktionen kan ökas och kraftnätet utvidgas, bland mycket annat. Onsdag 1 februari 2023 presenterades resultatet på en presskonferens (webb-tv) av Lars Sørgard och energiminister Terje Aasland.

Bild: Norska Energikommissionens Lars Sørgard lämnar utredning till energiminister Terje Aasland. Från norska regeringens sändning av presskonferensen.

Ja till allt, med en gång
Tidspressen gäller också elektrifieringen fram till första klimatrelaterade etappmål 2030. Det måste till ett dramatiskt taktskifte om det målet ska nås, enligt Energikommissionen. Rapporten har därför fått titeln Mer av allt, snabbare (pdf). Det kan översättas till att bygga 40 TWh mer förnybar energiproduktion på åtta år.

Det lär bli en hård utmaning, påpekar de flesta kommentatorer, även inklusive ännu mer havsbaserad vindkraft och ett utbyggt kraftnät utan ledtider. På en del punkter är Energikommissionens medlemmar inte överens så rapporten blir också en spegelbild på alla norska energirelaterade intressekonflikter. Det hela landar i en ojämn blandning av tekniska detaljer och visionsfyllda vyer.

Exporten som försvann
Några dagar tidigare, fredag 27 januari 2023, hade energiminister Terje Aasland, statminister Jonas Gahr Støre och energimyndigheten NVE:s chef Kjetil Lund genomfört en presskonferens som riktade sig till hela Norden och handlade om ”en ny styrmekanism för begränsning av norsk kraftexport”.

Våren och sommaren 2022 hade många låtit sig provoceras av de betydligt tuffare utspelen då bland annat Aasland utan diplomatiskt filter sa att ”exporten måste begränsas” därför att ”vi måste skydda vår egen vattenkraft”. Mycket av den retoriken var ämnad den inrikespolitiska energidebatten.

Varningar och falska larm
Exportsnacket uppfångades emellertid också upp utomlands. Regeringens fria tyckande genererade efterhand varningar från både de andra nordiska systemoperatörerna och EU:s energibyrå Acer, men också den norska energimarknadsinspektionen RME. Senare under hösten fick för övrigt också Svenska kraftnät en smäll på fingrarna av Acer för försök till strypning av kraftexport, men då gentemot Norge.

Det förslag till föreskrifter för kraftexport som regeringen nu kunde presentera är emellertid inte mer långtgående än de ”styrningsmekanismer” som Norge redan har lov till enligt EES-avtalet, och som NVE kunde testa i höstas. Grannländernas TSO:er kan därför andas ut, enligt regeringen. Det var falskt larm och Norge kommer att exportera kraft även i framtiden.

Oplanerbar vattenkraft
Tricket är att samtidigt skydda den norska kraftbranschen från uttorkning. Oron för att gå tomt med  magasinsvatten är ingen hittepåkänsla utan ett konkret resultat av en ganska särnorsk industriell situation med vattenkraft som enda möjliga energikälla. Det råder därför ingen tvekan om att förra vårens exceptionella magasintorka, den tuffaste på ett par decennier, skrämde den norska kraftbranschen rejält, samtidigt som kriget och den eskalerande energikrisen gav slutanvändarna extrema energipriser.

De norska inrikespolitiska övertonerna uppstår då när fakta kryddas med elmarknadsmyter, EU-motstånd och en regering som ska visa handlingskraft. Då blir försörjningstrygghet ett begrepp att samlas kring men som tur var började det efterhand att regna.

Åter till normalen
Efter några EU-juridiska rundor finns idag inte mycket kvar av den ”automatiska styrningsmekanismen” som den norska regeringen tänkte skulle slås på om de stora vattenmagasinen i fjällen åter skulle torka ut. Nu handlar det om en trappstegsmodell med en formalisering av vattenkraftsbolagens ansvar, rapportering och strategibeskrivning i botten. Automatiken rann bort med retoriken så framöver ska alla situationer värderas individuellt av NVE.

Myndigheten ges dock utvidgade rättigheter till uppföljning och kontroll. Som sista utpost mot en intorkad elmarknad med rationalisering och manuell frånkoppling får man begränsa utlandsexporten av vattenkraft, men som sagt; den finns redan. För regeringens är det dock en stor inrikespolitisk vinst att den rättigheten nu kan paketeras som en styrningsmekanism.

Ångrar kablarna
”Om det finns risk för ransonering för företag och hushåll kan vi i yttersta konsekvens begränsa exporten på utlandsförbindelserna men då blir vi samtidigt beroende av import, så bilden är komplicerad,” sa Terje Aasland på presskonferensen. Både grannländerna och Bryssel är med på noterna, försäkrade statsminister Gahr Støre ”då det är av stort värde även för dem att vi har vatten kvar i våra magasin”. De nya förskrifterna ska nu godkännas av Stortinget. Den politiska högeroppositionen har syrligt kommenterat att regeringen ”slår in öppna dörrar”.

Energiminister Aasland har i ett annat sammanhang uttryckt att Stortinget knappast hade sagt ja till de senaste överföringskablarna till Tyskland och Storbritannien om man hade känt till den numera konstaterade prissmitta som kablarna har orsakat den norske elmarknaden. Han är ändå tydlig med att i den energikris Europa befinner sig så är det ”uteslutet att ändra något på rådande ordning”.

Missade kärnkraften
Vad gäller Energikommissionen så kommer rapporten att ligga ute på remiss till början av maj, och där finns många frågeställningar som behöver en ny runda. Till exempel kärnkraften. Både norsk industri, energibolag och akademi ligger långt framme i debatten om ny kärnkraftsteknologi och dess marknadsförutsättningar men det fångar Energikommissionen överhuvudtaget inte upp.

Kommentarer från industri- och energiaktörer pekar på en pinsam politisk inkompetens som flyttar hela kärnkraftsdebatten bakåt i tiden och kastar bort en unik möjlighet till kunskapshöjande debatt. Second Opinion har tidigare skrivit om vad exempelvis Statens Forskningsråd och Norges största tekniska universitet NTNU gör samarbete med KTH och Blykalla.

”Vi har inte haft någon speciellt grundlig debatt om kärnkraft i Energikommissionen, det kan vi nog konstatera. Personligen så tror jag att det är mycket svårt att få människor i Norge att vilja ha kärnkraft. Ingen vill ha kärnkraft i sin egen trädgård, så att starta den diskussionen tror jag inte vi kommer långt med. Vi kände att den debatten inte har mognat tillräckligt,” sa kommissionens ordförande Lars Sørgard i den norska branschföreningen Fornybar Norges podd Fornybaren (Acast, avsnitt 138, även i Itunes och Spotify).

Norges befolkning positiv
Samma dag som Energikommissionens rapport släpptes publicerade ett norskt opinionsinstitut en undersökning som visar att 51 procent av Norges befolkning är positivt inställd till kärnkraft. Det har varit en trend under flera år. Kärnkraften har bland annat tagit sig in i den norska vindkraftsdebatten då vindkraftsplaner i mindre och naturnära samhällen kan möta starkt motstånd på grund av sin påverkan på ”orörd natur”. Energikommissionens förslag är att istället att sätta upp vindturbiner närmare vägar och industriområden.

I den lokala debatten ökar emellertid kunskapen om och intresset för små modulära reaktorer (SMR) som alternativ till vindkraft. En något udda berättelse kommer från industrisamhället Høyanger där ett folkmöte om vindkraft nyligen tog en oväntad vändning när de 300 deltagarna genom röstning krävde att kommunen också utreder möjligheten till ny kärnkraft, något kommunstyrelsens ordförande lovade att titta närmare på.

* * *