Det är inte politikens roll att peka ut vilka produktionsslag som ska byggas ut, tycker Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet. – Allt prat om ny kärnkraft har i dagens debatt ingen praktisk betydelse. Istället måste vi fokusera på vår förbrukning.

Enligt en debattartikel i Svenska Dagbladet av Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och näringspolitisk talesperson Lars Hjälmered vill (M) se en ny energikommission bland annat mot bakgrund av partiets inställning i kärnkraftsfrågan. Det får Centerpartiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin att höja på ögonbrynen.

Foto: Hamid Ershad Sarabi / Centerpartiet

– Politikens roll är inte att peka på ett särskilt produktionsslag och kräva att just den eller den produktionen byggs ut. Om energipolitiker ska besluta hur många vindturbiner eller kärnkraftverk som ska finnas blir energidebatten konstig och närmast planekonomisk, säger Rickard Nordin.

– Det är inte politikens roll och det är inte så dagens verklighet fungerar. Staten ska inte bygga upp ny stor energiproduktion, det ska investerare göra.

Stödpartierna
Så vad gäller utbyggnad av ny fossilfri kärnkraft är det bara att sätta igång, menar Rickard Nordin. I energiöverenskommelsen kan man läsa att det är fritt fram för den som önskar, påpekar han. ”Så vad väntas det på? Subventioner?”

– Det märkligaste med dagens kärnkraftsdebatt är att det just är de starkaste marknadsförespråkarna som verkar vilja tumma på marknadskravet. Det är de som brukar prata om marknadsmässiga villkor utan subventioner som idag ropar högst efter stödåtgärder, säger Rickard Nordin.

– Moderaterna pratar gärna om kärnkraft men det är svårt att få reda på hur de tänker organisera själva byggandet. De får gärna precisera hur de har tänkt att det ska gå till.

Ingen svensk fråga
Rickard Nordin använder därmed samma retoriska grepp som han upplever att Moderaterna gör, för innerst inne tror han inte att ens de själva tror på nybyggt kärnkraft. Sådan storproduktion har nämligen för länge sedan spelat ut sin roll oavsett klimat, menar han, för det har ”verkligheten” visat. Alltså marknaden.

– Kärnkraft är extremt dyrt att bygga. Det finns ingen som idag kan tänka sig att bygga ny kärnkraft. Då är det inte heller någon jättesmart idé att satsa på just det energislaget. Dessutom har det inte någonstans i världen någon gång byggts en kärnreaktor på marknadsmässiga villkor, säger Rickard Nordin.

– Därför ser jag Moderaternas förslag mest som ett utspel för att försöka vara relevant i klimatfrågan, något man också tydligt såg i valrörelsen inför europaparlamentvalet. Det här är inget man räknar med att göra i verkligheten.

Men kärnkraften är ju bevisligen fossilfri och kan behövas för att nå klimatmålen?

– Javisst, och vi ska ha respekt för att andra länder kan ha andra förutsättningar och göra andra vägval men i Sverige är kärnkraft inte ett reellt alternativ. Vi har dessutom omkring 97 procent fossilfri elproduktion så mer kärnkraft gör ingen skillnad för de svenska klimatpolitiska målen.

Kapacitetskortet
Rickard Nordin var själv ledamot av energikommissionen som kom fram till energiöverenskommelsen. Han känner väl till diskussionerna kring både effektfrågan och kapacitetsbristen i regionala och lokala elnät. Nordin tycker därför det är märkligt att (M) nu väljer att blanda alla energipolitiska frågor i en och samma debattkompott istället för att gå till botten med var och en av frågorna.

– Det är frustrerande att man i energidebatten ständigt blandar äpplen och päron kring frågor som kräver helt olika svar. Kapacitetsproblematiken löses inte av varken mer kärnkraft eller vindkraft, säger Rickard Nordin.

– Jag tänker att Moderaterna har rätt på så vis att vi nu börjar bli färdiga med det vi var överens om i energiöverenskommelsen, och att det sedan dess har tillkommit nya utmaningar. Det är fullt rimligt att titta vidare på effektfrågan, nätkapaciteten, tillståndsprocesserna och den typen av saker.

Retoriken storknar
– Men det tycker jag man ska göra inom ramen för den överenskommelse vi redan har. Det står ju tydligt i överenskommelsen att vi ska förvalta och utveckla det vi är överens om, säger Rickard Nordin.

– Ska vi istället börja om från början så ökar vi också osäkerheten kring allt annat vi är överens om, och det är en osäkerhet som varken branschen eller politiken idag behöver.

En stor utmaning är att energisystemet blir allt mer komplext, påpekar Nordin. Stor utbyggnad av vindkraft skapar ett energisystem som måste ha ”något” som möter upp den intermittenta produktionen när det inte blåser. Detta något måste däremot inte med nödvändighet bestå av mer kraftproduktion, menar han.

– Vi kan diskutera kärnkraft, vindkraft och solenergi tills vi storknar men då fastnar vi åter i en retorik som enbart handlar om olika produktionsslag, säger Rickard Nordin.

Det är en retorik som alla känner igen sig i, även väljarna, så den blir lätt att ta till när den politiska kreativiteten sinar, menar han.

– Vi måste sluta banka varandra i huvudet med kärnkraft kontra förnybar produktion, något vi nu gjort i fyrtio år.

Den flexibla lösningen
Enligt Rickard Nordin kräver den nya problembilden att man lyfter blicken och bokstavligen talat styr om både energipolitiken och energisystemet. Nyckelorden är energieffektivisering och flexibilitet, något det idag finns både metoder och teknologi för.

– Det är politiken och regleringarna som släpar efter, inte den tekniska utvecklingen. Användarflexibilitet måste upp på agendan tillsammans med bättre nätreglering. Här finns en stor outnyttjad potential, säger Rickard Nordin.

Ett mer flexibelt energisystem blir mindre sårbart, ökar nätkapaciteten, kan sänka kostnaderna och gynna närproducerad el. Det blir en ständig vågrörelse mellan förbrukning och elpris som kan jämna ut effekttoppar, en egentligen lågt hängande frukt om man tillrättalägger regelverket.

– Bara det att kapa topplasttimmar innebär att man realiserar en stor potential. Här drar till exempel den fasta elskatten i helt fel riktning då den bidrar till att elpriset inte varierar.

Rörlig elmoms
Elskatten bör hellre läggas procentuellt, som momsen, tycker Rickard Nordin. En skatt som varierar beroende på efterfrågan på el kan reducera belastningen i elsystemet när trycket är som hårdast.

Rörlig skatt är därför ett förslag som Centerpartiet kommer att ta med sig in i budgetförhandlingarna. Argumentet är att mer fluktuation i elprissättningen realiserar användarflexibilitetens potential när det finns gott om billig el.

Å andra sidan blir det dyrare att sitta med direktverkande el för uppvärmning och till exempel elbaserade ventilationssystem. Rickard Nordin tror dock inte på särskilt långa perioder med extra dyr el på grund av elbrist. Eventuell knapphet på el kommer att regleras av marknaden, menar han.

Optimera städerna
Prisrörligheten blir istället en knuff för energieffektivisering som i sin tur kommer att öka kapaciteten i lokala elnät. Det är därför dags att storskaligt konkretisera allt prat om ”smarta städer”.

– Idag finns en stor oanvänd energipotential i statens fastigheter som inte har realiserats, säger Rickard Nordin.

Centerpartiet vill därför ge Statens fastighetsverk i uppdrag att effektivisera och energioptimera alla sina fastigheter. Fördelen är att de flesta av statens byggnader ligger i städer vars elnätskapacitet då kan gynnas.

– Det är just där vi har de största kapacitetsproblemen. Om vi till exempel kan energistyra allt staten äger i Stockholm och Malmö så kan vi också förbättra nätkapaciteten, säger Rickard Nordin.

– På sikt kan det bli en fungerande modell som också kan tas över av kommunerna och landstingen.

* * *