Kraftverksföreningens tidigare vd Nils Andersson vill att det skapas ett Svensk Kärnkraft AB, som kan ge både kärnkraften och basindustrin ekonomi som håller. 

Sven Bergquist på uppdrag av Svensk Energi

– Vattenfall bör ”knoppa av” sina kärnkraftverk till Svensk Kärnkraft AB (SK), som då får fortsätta som statsägt. SK kan köpa Unipers, före detta Eons, och Fortums kärnkraftverk i Sverige inklusive SKB. De vill ju lägga ner sin kärnkraft då den anses olönsam för dem. En följd skulle ju bli att de kan höja elpriset, säger Nils Andersson, vd i Kraftverksföreningen 1990–2000 och därefter expert i olika energiutredningar och bland annat en av konstruktörerna till elcertifikatsystemet. 
– Basindustrin, som fruktar höga elpriser får köpa el från SK till produktionskostnad, då löser kraftindustrin sina kärnkraftsproblem och kan låta resterande elproduktion utvecklas utan hänsyn till kärnkraften, föreslår han vidare.

Basindustrin (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) som sysselsätter cirka 400 000 personer och svarar för 30 procent av vår export och förbrukar nästan en tredjedel av vår elproduktion, 40 TWh el per år. Ekonomiskt motsvarar det lönekostnaden i denna industri, som då kan planera framtiden med en säkrare kostnadsbild än den som dagens marknadsprissättning på el erbjuder. Basindustrin är en betydelsefull faktor i vår ekonomi, som inte kan förbigås i energipolitiken.

Både kärnkrafts- och vattenkraftsproduktionen dras med ekonomiska svårigheter. Elpriset är historiskt lågt och beskattningen hög; fastighetsskatten på vattenkraft blir 9 öre per kWh och effektskatten på kärnkraften 7 öre per kWh. Det kanske inte är så konstigt att investeringsbeslut uteblir?
– På vår avreglerade elmarknad är det enbart utbud och efterfrågan som bestämmer priset Marknadspriserna är låga och kommer att förbli så på grund av två politiska beslut. Handel med utsläppsrätter, ETS, har havererat. Priserna på rätterna är så låga, att de inte ger någon som helst styreffekt. Påslaget på elpriserna blir mycket lågt, trots att fossilkraft ligger på marginalen och bestämmer elpriserna, säger Nils Andersson och fortsätter:

-Utbyggnaden av förnybar elproduktion i hela Europa har gjorts med hjälp av olika former av stöd och inte alls beroende på en ökad efterfrågan på el. Det har lett till omfattande utbudsöverskott och därmed låga elpriser. Samtidigt har efterfrågan på el stagnerat, vilket också pressat ner elpriserna.

Investeringarna i kärnkraften har byggt på att elpriserna kommer att relateras till produktionskostnaderna, vilket visat sig inte stämma med marknadspriserna. Så sent som 1980 ville Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraften – Socialdemokraterna och Folkpartiet – att kärnkraftverk skulle ägas av stat och kommun. Vad hade hänt om elmarknaden förblivit reglerad?
– Det är en intressant fråga. I dag är bara Vattenfall ett samhällsägt aktiebolag, men verkar som börsbolagen Eon och Fortum. Även långivare påverkar. Hade vi haft kvar prissättningen som den var före avregleringen 1996 hade inget kärnkraftsaggregat avvecklats förrän det hade varit samhällsekonomiskt olönsamt. Att fyra aggregat läggs ner i förtid kan bara förklaras av företagsekonomiska skäl. Till det kommer att Vattenfall nu också förklarat att alla deras kärnkraftsblock kommer att läggas ner om inte effektskatten på kärnkraft tas bort.

Du är en av konstruktörerna till certifikaten för nya energislag, till exempel vind och sol. Nu har du gett uttryck för att dessa i stort gjort sitt jobb. Hur ser avvecklingen ut?
– Ja, elcertifikatsystemet har gjort sitt och bör avvecklas 2020. Det innebär att certifikaten kommer att ges ut till 2035 enligt 15-årsregeln. Däremot blir det inga nya investeringar efter 2020.

Vad säger du till kommuner som deltar i planer på en stor havsbaserad vindkraftsproduktion, till exempel i Hanöbukten?
– Havsbaserad vindkraft ska givetvis inte byggas nu. Däremot är det viktigt att testa havsbaserad vindkraft för att se vilka tekniker som kan bli konkurrenskraftiga på sikt. När dagens kärnkraft blir samhällsekonomiskt olönsam kommer det att behövas omfattande nyinvesteringar. Det kan lösas med havsbaserad vindkraft eftersom sådan utbyggnad kan ske i havet utanför södra Sverige och anslutas till stamnätet i elområde fyra där produktion behövs. Landbaserad vindkraft i stor skala kan bara byggas ut i Norrland och då behövs mycket stora investeringar i stamnätet eftersom behovet av el finns i söder. Men det är givetvis inte självklart att dagens kärnkraft i framtiden ska ersättas med havsbaserad vindkraft. Ny kärnkraft kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ.

Vad ska ersätta dagens elcertifikatsystem?
– Jag anser att det bör ersättas med teknikutvecklingsstöd för ny kärnkraft, havsbaserad vindkraft, solkraft och biobränslebaserad elproduktion.

Du följer Energikommissionens arbete där bland annat ny energiproduktion diskuteras. Vilken ny produktion är tänkbar sett mot den ekonomiska bakgrund, mot vilken kraftindustrin i dag arbetar. Ser du någon basproduktion, som kan bli lönsam med dagens elpris och dagen skatter?
– Vi har tid på oss att utveckla ny teknik under förutsättning att dagens stöd avvecklas och produktionsskatterna avskaffas snabbt. Inga sådana investeringar blir lönsamma med dagens låga marknadspriser. Därför måste vi vänta till runt 2045 innan stora nya investeringar blir intressanta. Vilken teknik som då är intressant är svårt att säga, men teknikutvecklingsstöd som jag skisserat kan säkert hjälpa till att få fram konkurrenskraftiga alternativ. Ett som fallit i glömska är fossil elproduktion med CCS Carbon Capture Storage-teknik. I dag är ju fossila bränslen billigare än någonsin.

Solenergin beskrivs som en kommande energikälla. Tyskland anses ligga långt framme. Vilka faktiska möjligheter har vi att kunna följa Tysklands exempel?
– Solenergi kan säkert bli intressant i framtiden. Investeringar globalt pressar ner kostnaderna radikalt. Den svenska elskatten bidrar också till att det blir lönsamt för enskilda elkunder att producera egen solel. Man slipper då dagens skatt på cirka 30 öre per kWh i kostnad. Även nätavgiften blir lägre. Om det är samhällsekonomiskt lönsamt är däremot tveksamt. Vi behöver lagringsmöjligheter för att använda solenergi som elproduktion. Helst ska vi klara att lagra solel från sommar till vinter och givetvis från dag till natt.