Nattvätt sparar bara ören

“Nattvätt ska ge billigare el” skriver TT med anledning av regeringens förslag om timmätning av el. Men sparpotentialen är liten visar siffror från Energimyndigheten.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

Regeringen kom igår med förslaget att konsumenter ska kunna få sin elförbrukning avläst per timme. Ett syfte är att konsumenter ska kunna välja att köra energislukande maskiner på tider då elen är billig, till exempel på natten. I medier har detta tolkats som att det finns pengar att spara genom att exempelvis tvätta på natten. 
Men besparingspotentialen är begränsad, visar det sig.

Enligt Energimyndighetens tester av tvättmaskiner drar de ungefär en dryg kilowattimme per tvätt. Då blir elkostnaden per tvätt en dryg krona om elpriset ligger på 1 krona per kilowattimme. Skulle det vara hälften så dyrt på natten som på dagen – skillnaden är normalt 10-20 öre – blir besparingen alltså bara några tiotals ören per tvätt. Tvättar man en maskin varje natt handlar det inte om att spara mer än kanske några kronor per månad.

Resonemanget bygger på att man flyttar tvättiden från den dyraste till den billigaste timmen. För den som idag tvättar på helgen – då elen är billigare än på vardagar – finns ännu mindre att spara. Det ska sägas att det är frågan om moderna, mycket energisnåla maskiner i Energimyndighetens test. För tio år gamla tvättmaskiner är elförbrukningen ungefär dubbelt så hög.

Sparpotentialen är större för torkskåp som enligt Energimyndighetens test drar 3 – 5 kilowattimmar per torkning.

Energimyndigheten har sammanställt hur ett genomsnittligt hushåll använder el och skriver: ”Kyl och frys respektive belysningen är de två största posterna. Underhållnings¬elektronik som stereo, tv, dvd, video och dator med tillbehör, är den tredje största posten. Matlagning och disk kommer sedan, och sist kommer tvätt och torkning.” I denna sammanställning ingår inte eventuell uppvärmning av bostaden med el.

Frågan är vilken elanvändning som i praktiken i ett vanligt hushåll kan flyttas till tider då elen är billig?

15 Kommentarer
Mats Olin
Av Mats Olin
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. magnus Gillevi skriver:

    Laddar man däremot elbilar över natten så är besparingen rätt stor. Vi skulle behöva minst 10kwh per natt för laddning…

  2. NilsLennart skriver:

    Du har missförstått en sak Stig. MINISTERN har använt exemplet med tvätt. Vi som varit med vet att det bästa man kan göra är att flytta som Du säger uppvärmning till “lågpristid”. Detta infördes på 80-talet (olja-el eller för den delen ved-el), men det kunde vi göra utan att byta elmätare för ett antal miljarder. Der försök vi gjorde på Jönköping Energi med att stänga av kundernas elvärme kortare perioder blev inte bra. Längre avstängnignstid än 15 minuter gav fruktansvärt stora återvändande lastproblem.
    Jag tycker vi skall focusera på problemet. Är det rätt att investera milajrder för att spara tio kronro 3 månader om året. Vi får ju igen detta som höjda nätavgifter. Skall inte istället de som vill utnyttja systemet betala för sig?? Så är det ju all annan kommersiell verksamhet. Varför skall elmarknaden vara annorlunda?

  3. Stig Forsberg skriver:

    Nu ska man väl inte begränsa sig till att införande av timavläsning bara skulle påverka vilken tid på dygnet som elkonsumenter skulle köra tvättmaskinen.

    Det öppnar även upp för att styra eluppvärmda fastigheter på ett helt annat sätt. Eluppvärmningen kan ersättas med annan värmekälla vissa timmar, den kan helt stängas av dyra timmar för att köras hårdare en billig timme osv. Det finns nog ingen teoretisk begränsning för hur avancerade styrsystem som skulle kunna införas för att optimera det här.

    Men frågan är hur ovanstående kommer att gå ihop med den rådande marginaprissättning (i praktiken marginabudprissättning med förhandsauktioner) som ju verkar vara en helig ko bland alla ledande politiker. Man kan ju knappast begära att den säljare som kommit överens om att leverera el för ett högt pris en viss timme istället ska leverera den för ett lägre pris en annan timme ifall förbrukningen flyttar dit.

    Sen tror jag knappast att elproducentoligopolet stillasittande kommer att acceptera att deras vinster minskar, utan de kommer nog att agera annorlunda vid budgivningen för att motverka att priserna sänks.

  4. NilsLennart skriver:

    Kan komplettera tidigare inlägg med att på en januariräkning på 5 035 kronor skulle jag spara med förslaget 8,36 kronor d v s 0,2%. Det är en reform som heter duga och kommer att ksota nätbolagen 100 miljoner i ombyggnadskostnader. Varför reagerar ingen??

  5. NilsLennart skriver:

    Tyvärr blir debatten här mer ett “kastande av skit på person” istället för att sakligt argumentera. Jag kan konstatera att närd eet gäller den genomförda elmarknadsreformen var V emot hela tiden, Mp och S ville ha ett s k “koncessionspris”, för att skydda de mindre kunderna. Detta argument avstod man ifrån och gick på den linje som nu är rådande!
    Sedan var ju detta en diskussion om hur det slår ekonomiskt. Kan konstatera att tar jag januari, tvättar tre ggr/vecka och diskar 4ggr/vecka och flyttar det från det högstta priset per dag till det lägsta, tjänar jag mindre på detta än att jag ju var tvungen att byta ett fastpris till rörligt. Minst sagt underlig sparreform!!

  6. Gunnar Ålfors skriver:

    Vissa personer har kanske läst vad Forsberg skrivit tidigare. De kanske vräker ur sig en del kommentarer kring rester av sådant. Nu gällde det nog annat än det Forsberg nu häft ur sig. Vore bättre om kommentarerna gällde det aktuella temat.
    Sluta skriva!

  7. Stig Forsberg skriver:

    Jag har aldrig någonsin skrivit om att vissa politiska partier har någon mer skuld än andra för att elmarknaden idag ser ut som den gör, det verkar som att vissa personer har en benägenhet att inte kunna hålla isär vem som skrivit vad och gärna vräker ur sig oriktiga påståenden.

    Vilka politiker som regerade vid tidpunkten för avregleringen av elmarknaden är jag mycket väl medveten om. Jag hade faktiskt förhoppningar när nuvarande block äntrade regeringsmakten att de skulle vara mer klarsynta om hur fel det blev. Sanningen är dock tyvärr den att synen på hur elmarknaden ska fungera är unison bland samtliga riksdagspartiers översta ledningar, längre ner i leden är jag övertygad om att synen mer överensstämmer med väljarnas.

  8. Gunnar Ålfors skriver:

    Förutom att Stig som vanligt har fel och skriver om något annat än det som artikeln handlar om återkommer han till “vem som har, det som han uppfattar som, skulden” utan att komma ihåg vilka politiker som var vid makten när nuvarande infördes. Märkvärdigt!
    Nu gäller det att det inte sparas nämnvärt med el om man tvättar på natten. Vilket man alltså inte gör. Spara politiska och andra kommentarer till annan plats!

  9. Stig Forsberg skriver:

    Hela ”grejen” blir väldigt märklig.

    Här tycker alltså ”regeringen” (samma regering som påstår att marginalbud-prissättningen på Nordpool fungerar bra) att man ska införa åtgärder för att motverka effekterna från just denna typ av prissättning.

    För något annat kan det väl inte vara frågan om, åtgärderna förändrar ju varken totalförbrukningen eller totaltillgången av el. Målet måste alltså vara att sänka det genomsnittligt accepterade marginalbudet på Nordpool och därmed minska konsumentens medeltimpris.

    På något sätt vill regeringen alltså tillåta en per definition fri marknad (ideologi), men å andra sidan vill man reglera den (motverka de avarter som uppkommer). Varför inte vara ärlig och säga att det inte fungerar i det här fallet och sätta upp tydliga spelregler från början.

  10. Gunnar Ålfors skriver:

    Bra med sans i debatten. En annan “spar”-fråga som ofta framhävs är duschandet. Det hävdas att man skall spara mycket el genom att duscha mindre. Detta trots att detta enbart kan gälla om vattnet värms med el. Visst sparas det energi även annars, men inte el. Dessutom bortses ofta från att de med elvärme inte sparar mycket, under uppvärmningsperioden, på att minska belysning, duschande, laddare mm. Mindre el till detta motsvaras ju av mer el till värmeradiatorerna.

  11. NilsLennart skriver:

    På Jönköping Energi införde vi styrd last via rundstyrning 1969. Att styra bort tvätt och diskmaskiner gav väldigt liten prisinverkan, då hade vi ändå ett elpris (el+nät) som var 3 ggr så högt på dytid som på billig tid. Däremot styrde vi och det gör de fortfarande kundernas VVB-beredare till lågpristid. Det fanns också en kundtyp som köpt ackumulerande sytem och enbart använde lågprisel. Tyvärr slogs detta sytem fullständigt samman 1996 eftersom inga andra elhandlare än Jönköping Energi ville sälja el med tvåprissystem.
    Dessutom msåte ju naturligtvis ett system med timmätning bygga på helt rörligt elpris. Jämför man januari och februari 2012 så har kunden med rörligt pris förlorat jämfört med en med rörligt även om man flyttar 4 diskar och 3 tvättar från extrem högt till extrmt lågt pris. Nu är det ju i praktiken så att de flesta tvättar inte förmiddag vardag när priset är som högst. Jag har mycket stort material att med hjälp av rundstyrning flytta last och kan konstatera att det mest ekonomiska är att kortvarigt, endast en kvart i taget, stänga av elvärmen (se upp för återvändande last) och att flytta VVB.

  12. Runar Brännlund skriver:

    Intressant. Ja, som jag skrev, effekten KAN vara överdriven. Niclas, har du några referenser så tar jag gärna emot dom
    /runar

  13. Niclas Damsgaard skriver:

    Runar har förvisso en poäng i detta. Dock, på Sweco har vi gjort en analys där vi använde riktiga buddata och flyttade last. Analysen visade dels på en stor känslighet. Om man flyttade last vid tillfällen med höga prisspikar var det lätt hänt att prisspikar dök upp i andra timmar. Men, analysen visade också på möjligheter till betydande kostnadssänkningar genom att elpriset sänktes vid perioder med höga priser genom att last flyttades.

  14. Runar Brännlund skriver:

    Det finns en stor risk att “sparpotentialen” är rejält överskattad även om det är så att man kan reallokera användningen av el från dag till natt. Skälet till detta är att om många elanvändare omfördelar användningen så kommer det naturligen få en effekt på priset. Vi får helt enkelt en prisutjämning mellan natt och dag. Skälet till detta är förstås att det är samma mekanism (fast omvänt) som gör att vi har en prisskillnad idag.

  15. Niclas Damsgaard skriver:

    Tvätta på natten ger kanske inte så mycket i vanliga fall. Men vid extrema pristoppar behövs inte mycket för att sänka priser rejält. Dessutom finns det en potential för att styra om värmelaste – det kan ge betydligt mer.