Med en större andel förnybar och variabel elproduktion i systemet kommer det att bli viktigt att ta vara på flexibilitetsresurserna i elsystemet. Att få till mer användarflexibilitet på elmarknaden handlar inte bara om att skapa nya affärsmodeller och utveckla tekniken, lika viktigt är att utveckla lagar och regler så att de stödjer utvecklingen.

— Regelverken är inte optimala i dag, de behöver utvecklas, säger Alf Larsen, elnätsstrateg på E.ON Elnät.

Alf Larsen

Med Energimarknadsinspektionens (Ei) förslag för att öka användarflexibiliteten på elmarknaden och vårens remissvar på förslaget har frågan blivit högaktuell. Alf Larsen är elnätsstrateg på Eon elnät och han tycker att Ei har lagt fram ett bra och genomarbetat förslag. Den svåraste utmaningen är beräkningar på potentialen av efterfrågeflexibiliteten nu och för framtiden.

— Inget vet i dag hur stor potentialen verkligen är. Men vi kommer närmare svaret om vi fortsätter att både informera och fråga kunderna samt komplettera med övergripande system- och marknadssimuleringar. På det sättet kommer vi att kunna se hur konsumtionsmönster utvecklas. Både behov och utbud av användarflexibiliteten kommer att utvecklas successivt, säger han.

En viktig del för att utveckla flexibiliteten är att driva pilot- och demonstrationsprojekt för att tydligt se begränsningar och konkreta hinder, menar Alf Larsen. Tekniskt handlar det främst om att utveckla tekniken som krävs i elnätet men också hos kunderna. Ekonomiskt är det centralt att hitta affärsmodeller som fungerar och också hur prissignalerna kommer att påverka marknaden och frigöra användarflexibiliteten. Men minst lika viktigt som ekonomin och tekniken är regleringarna. Här kan Alf Larsen i dag se otydligheter som måste redas ut för att användarflexibiliteten ska etableras på allvar.

— Hittills har uppbyggnaden av elmarknaden varit enkel och linjär, det har funnits producenter och konsumenter. Men med mer flexibilitet kommer det att behövas nya roller, en sådan är aggregatorer. Ska vi komma åt kundernas fulla potential behövs det någon som erbjuder flexibilitetstjänster och som aggregerar utbudet. Vilket ansvar ska dessa aktörer ha? Ska balansansvarig och aggregator vara samma aktör eller inte?

Kunders flexibilitet handlar inte bara om total potential, poängterar Alf Larsen.

— För att vi som elnätsaktör ska kunna dra nytta av flexibiliteten i elnätet handlar det också om andra frågor. När och var finns flexibiliteten tillgänglig?  Hur ofta och repeterbar är flexibiliteten?

Energilager är därför ytterligare en funktion som kommer att behövas för att få ett flexiblare system. Energilager har fördelen att vara mer förutsägbart vad gäller volym, tillgänglighet och repeterbarhet. Och det här är också ett område som reglerna kommer att behöva tydliggöras, menar Alf Larsen. Vem ska agera ägare för energilager och hur ska ansvarsfördelningen mot andra aktörer se ut?

— Detta är frågor som ett regelverk måste besvara för att tydliggöra energilagrets funktion och ansvar. Rollerna på marknadsplatsen behöver utvecklas och tydliggöras, det kommer att behövas nya aktörer för att vi ska lyckas med användarflexibiliteten, säger Alf Larsen.

Kopplat till dessa frågetecken om hur regleringarna måste förändras intar också nätregleringen en given plats. Här vill Alf Larsen se en utveckling så att regleringen också ger utrymme att ta vara på möjligheterna att utveckla lösningar för kundflexibilitet. Det kan till exempel handla om att tillåta nya affärsmodeller och ge elnätsföretagen incitament att köpa flexibilitetstjänster.

I dag är principen för nätregleringen att elnätsföretagen får ta betalt för hur mycket de bygger ut elnäten. Men det är inte alls säkert att det är lösningen på en mer användarflexibel elmarknad.

— Om vi i framtiden löser ett överföringsproblem med att köpa flexibilitetstjänster så blir det en kostnad för oss, men vi får ingen intäkt för att vi löser samma problem som vi hade löst genom att bygga elnät. Här behöver regleringsmodellen anpassas efter vilka aktörer som finns på elmarknaden och vilken roll de har.

Eon arbetar med pilotprojekt för att hitta ny teknik som kan ge nya affärer, en nödvändig utveckling som Alf Larsen vill se ska premieras i regleringsmodellen. Vissa av projekten kommer inte att bli lyckosamma medan vissa kommer att bli det, detta är en viktig del av utvecklingen. För att elnätsföretagen ska våga utveckla mot en mer kundflexibel elmarknad måste det finnas ekonomiskt utrymme att ta de risker dessa pilotprojekt kan innebära, resonerar Alf Larsen.

— I dag finns det inget i regleringsmodellen som ger oss ekonomiska incitament att jobba mot mer användarflexibilitet. I vissa pilotprojekt tangerar vi vad nuvarande regelverk tillåter, här behöver det ges utrymme så att vi i projekten kan testa nya vägar framåt. Kunderna ger självklart de viktigaste styrsignalerna och vi måste hänga med i deras utveckling. Kommer våra kunder att efterfråga nya lösningar som är bättre för dem, då måste vi kunna erbjuda det som kunden vill ha. Vi förväntar oss därför en reglering och ett regelverk som ger stöd för denna utveckling, säger Alf Larsen.

Foto: E.ON