Det finns ord som är så starka och suggestiva att det räcker läsa dem för att få en tydlig inre bild och en stark känsla i hela kroppen. Nätparitet är inte ett sådant ord. Men med tanke på den revolution och omvälvning nätparitet förebådar elmarknaden kanske det är tid att börja skapa mentala bilder.

Nätparitet eller på engelska grid parity uppstår när en egen energikälla kan producera el till ett pris som är lika med eller lägre än att köpa elen från elnätet. Det krävs alltså en egen lokal energiproduktion där man konsumerar sin egen energi utan att den går via ett externt elnät. Det innebär i praktiken solcellspaneler, även om en egen vindturbin eller biogasanläggning med elverk skulle kunna vara praktiskt möjlig.

Fredrik Bodecker

Redan i januari 2015 förutspådde Deutsche Banks analytiker Vishal Shah att 80% av världen skulle ha nått nätparitet till slutet av 2017. Då låg kostnaden (utan stöd) för att producera egen solel på ca 1.15-2 kr/kWh, beroende på land.

Enligt Deutsche Banks rapport hade Sverige redan då, som ett av trettio länder, uppnått nätparitet. Trots låga elpriser i Norden undviks de höga energiskatterna när man producerar och konsumerar sin egen el “innanför elmätaren”. Det är dock först det senaste halvåret som media och svenska solcellsaktörer börjat uppmärksamma faktumet att det för många är billigare att installera egna solceller på taket än köpa elen från elbolaget och betala nätkostnad!

”Det är för många billigare att installera egna solceller på taket än att köpa elen från elbolaget”

Det fanns dock en yrkesgrupp som upptäckte detta redan innan Vishal Shah gjorde sin analys.

Kör man på landsbygden är det inte ovanligt att upptäcka lador och ekonomibyggnader med solceller. Lantbrukare upptäckte tidigt ekonomin i solceller. Denna yrkesgrupp har ofta stora lämpliga tak och en långsiktighet i sina investeringar. I de flesta lantbruk är det inte aktiemarknaden och kvartalsrapporter som styr eller investmentbolag med treårshorisont innan exit. Där vet istället bonden att om tjugo eller trettio år ska gården fortfarande drivas. Om inte av dottern eller sonen så förhoppningsvis inom släkten. I detta långsiktighetstänk kommer förkortningen LCOE in i bilden.

LCOE står för Levelized Cost of Electricity och innebär att man tar hänsyn till all el som solpanelen eller vindkraftverket kommer att producera under sin livstid – inte vad en finansavdelning eller aktiemarknad tycker är en lämplig avskrivningsperiod. Man delar således alla kostnader (konstruktion, bränsle, finansiering, underhåll, inflation, skatter, etc) med total produktion under hela livstiden. För solceller eller vindkraftverk med trettio års livslängd, låga underhållskostnader och noll i bränslekostnad blir LCOE särskilt fördelaktig och framförallt förutsägbar. Att beräkna bränslekostnaden under 30 år för kol, gas och biobränsle-kraftverk är omöjligt för dessa volatila råvaror.

Som exempel kostar nu en komplett solcellsinstallation med 100 kW toppeffekt på ett 700 kvadratmeters fastighetstak ca 1.3 miljoner kr. Underhåll och en ny växelströmsomvandlare efter 15 år ytterligare ca 200 000 kr. Panelerna producerar ca 2 400 000 kWh över 28 år. Mer i södra Sverige, mindre högre upp. Om vi förenklar och bortser från inflation och pengars tidsvärde hamnar vi på 62.5 öre per kWh! Mer avancerade kalkyler med nuvärdesberäkningar ger trots konservativa hängslen och livremmar ett pris under 1 kr/kWh[1]. Med investeringsstöd kommer man ner till drygt 70 öre/kWh. Ett företag betalar idag ca 65 öre för elen (ex moms) och ytterligare ca 30 öre i elnätsavgift. Har man sedan en tro på högre elpriser när kärnkraften stängs ner efter 2021 är det bara investera direkt! Och detta innan vi börjat prata hållbarhet, gröna värden och goodwill i marknadsföring.

När kommer fler tänka som bönderna? Det är ett tankehopp att sluta se el som något där priserna hoppar upp och ner och du ska våndas i beslut att välja rörligt eller fast. I stället blir det en engångsinvestering som nytt tak eller nya fönster och sen kan du ta elen för givet. Det är en investering som höjer fastighetens värde.

”Inköp av el blir istället en engångsinvestering som nytt tak eller nya fönster”

Uttrycket bondförnuft är en bra beskrivning. Bönderna fattade det först. Allt fler “män som heter Ove” (och kvinnor!) som suttit med miniräknaren vid köksbordet har greppat den tysta revolution som skett.

Vad kan bromsa och fördröja denna förestående revolution i synen på elförbrukning? Det kan vara den högst mänskliga tvekan att nu när solceller faller så mycket i pris – är det då inte bättre att vänta ett år och köpa då i stället? PC-branschen såg en liknande effekt för många år sedan och det tog ett tag från de första platt-tv apparaterna tills alla hade en. Väldigt få köpte platt-tv för 100 000 kr. Några “early adopters” slog till på 20 000 kr. När de gick under 10 000 kr exploderade marknaden när “early majority” vågade köpa. Var är vi nu med solcellsinstallationer?

Någonstans i detta prisfall når vi punkten där det är ekonomisk fördelaktigt att göra investeringen direkt. Det man tjänar på lägre elpris från solceller nu kommer överstiga det man förlorar på att vänta in billigare paneler i morgon. Kanske är vi redan där? Det är inte osannolikt att den tidiga majoriteten av långsiktiga fastighetsägare och industrier redan sitter med räknestickorna och snart greppar efter luren för offerter på solcellspaket.

Då blir det riktigt spännande. Hur reagerar de traditionella energi- och nätbolagen när plötsligt efterfrågan på el kraftigt börjar gå ner?

Artikeln har tidigare publicerats i Bodecker Partners elcertifikatrapport.