Energidebatt med ansvariga politiker handlar i bästa fall om produktion av elenergi, när ytterligare fyra reaktorer med nästan 3 000 MW effekt avvecklas. Fast helst vill de inte tala om saken. Än mindre talas om effekten i systemet kommer att räcka när så mycket faller bort. Tanken är ju att ytterligare sex reaktorer ska stoppas; hur det nu ska gå till?

Nytt tycks främst komma från vindkraft. Och från lokala politiker särskilt i regioner där vindkraft antingen byggs eller där man vill se nybyggnad, motiveras den inte sällan med att en sådan satsning genererar sysselsättning. Men det är väl ändå elproduktionen det handlar om?

Det är givetvis bra att högste chefen för Svenska Kraftnät anmäler oro för effekten om först fyra reaktorer avvecklas i förtid och sedan ytterligare sex. Kärnkraften ger trots allt sex gånger mer el än vindkraften, trots att effekten bara är något mindre än den dubbla! Till det kommer att bara en mindre del av vindkraftens effekt kan tas med i planeringen, när elkonsumtionen är som allra högst. Exempelvis kunde bara 6 procent av vindkraftens effekt användas den 3 december 2012 när mer behövdes, har Mikael Odenberg avslöjat i en artikel här på Second Opinion.

För egen del kunde jag en morgon från Stiby Backe på Listerlandet i Blekinge genom bilens vindruta se 17 vindkraftverk (de är nog fler i dag) stå blixtstilla. Det var 16-18 grader kallt och vindstilla. Vår Herre eller vem som nu bestämmer är ändå så hygglig att ”hen” inte låter det både blåsa och vara så kallt samtidigt! I bilradion meddelades att Svenska Kraftnät tagit effektreserven i anspråk. Karlshamnsverket körde då med en panna på cirka 300 MW. Utsläppen därifrån kan ses i ljuset av att det under 60-65 år med den drift som nu sker i Karlshamn inte kommer att släppas ut mer CO2 ut än vad enbart transporterna vid uppbyggnad av 700 vindkraftverk som planeras i Hanöbukten väntas göra, enligt en beräkning av teknikern Olle Bornvall i Lund.

Det tar som bekant tid att bygga upp nya energisystem. För att komma igång måste man också veta vad man vill bygga. Om kärnkraft är utesluten och vattenkraften inte ska byggas ut, vilka energislag återstår då som kan ge samma mängd el och till ungefär samma kostnader? Gas kan säkert uteslutas. En begränsning är att vår huvudledning bara löper längs den svenska västkusten. Dessutom är faktiskt också naturgas en fossil produkt, som vi enligt en förhärskande opinion ska undvika; snart sagt till vilket pris som helst.

Biobränslet ger inga koldioxidutsläpp, men vilken kapacitet har bränslet? Meningarna är delade på det vanliga sättet. De som kan tjäna pengar på utökad användning pläderar för den och de som inte gör det anmäler tveksamhet. Men alla kan ändå enas om att det inte kan ersätta kärnkraftens produktion.

Det finns ett viktigt inslag i Second Opinions intervju med Mikael Odenberg. Han antyder att den elproduktion som verkligen behövs när kärnkraft avvecklas, kommer troligen aldrig att byggas. Är inte detta det verkligt oroande? Vi har i landet en stor och viktig basindustri, som ger både exportintäkter och sysselsättning och som rimligen inte kan förhålla sig passiv när den följer energipolitiken.

Men inte bara basindustrin har anledning att känna oro. Användningen av olja har dessbättre minskat; till och med kraftigt. I stället värmer vi våra hus med fjärrvärme, vilket givetvis är bäst om biobränsle används, men också med el, givet att den produceras som nu till 98 procent fossilfritt; från vatten- och kärnkraft.

Kolkraft är en stor elproducent i världen men liten för att inte säga obetydlig i Sverige. Miljömässigt finns bättre. Men frågan är om inte opinionen mot kolanvändning väger tyngst. I början av 1980-talet gjorde Sydkraft en opinionsstudie kring kolintroduktion i Karlshamn och Landskrona. Trots att all tänkbar rening skulle sättas in var motståndet kompakt. Samma gäller säkert även i dag.

Ett annat problem är givetvis låga energipriser vilket äventyrar investeringar. Det problematiska är då de stora subventionerna – certifikaten – som går till främst vindkraft. Utan stöd skulle vindkraft inte byggas. Men är inte den lösningen i dag den vettiga? Alla kalkyler visar att de 11 TWh som vindkraften producerar inte behövs. De exporteras. Intäkterna understiger produktionskostnaderna vilket inte gärna kan vara bra. En annan insikt borde växa fram. Ju mer vindkraften subventioneras, desto lägre blir också elpriset eftersom utbudet ökar mer än efterfrågan. Sämre kalkyl får man väl leta efter.

Det kommer säkert fler användningsområden som kräver mer el och som måste tillgodoses. Efter Volkswagen-skandalen, där företaget ljugit om utsläppen från deras dieselmotorer, är det väl troligt att mer eldrift introduceras, när dieseln till följd att strängare miljökrav nått vägs ände. Det är inte bra att Sverige att inte uppmärksamma de elförsörjningsproblem som kan skönjas.

Sven Bergquist
Fristående skribent, bland annat tidigare informationschef på Sydkraft