I medier sprids myten att Sveriges elnätsförbindelser med andra länder driver upp elpriset. Beläggen för att det skulle vara så kan Tony Rosten på Energimarknadsinspektionen inte se.
– Det är snarare tvärtom, att priserna kan bli lägre, säger han.

Detta är det tredje mytavslöjandet från Second Opinion Energi. Läs de två tidigare:

Fel att energibesparingar kräver minskad elanvändning

Avregleringen inte orsak till höga elpriser

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Den europeiska elmarknaden ska integreras. Det innebär att de olika elmarknaderna måste sammankopplas. Sverige är i dag förutom med de nordiska länderna sammankopplat med Tyskland och Polen. Att sammankopplingen skulle leda till högre elpriser i Sverige sprids med jämna mellanrum i medierna, men det finns inte några direkta belägg för att det skulle vara så. 

– Om man tittar på frågan isolerat under en enstaka vinter så kan man säkert se att sammankopplingen med andra länder har påverkat priset att stiga. Men ett sådant kortsiktigt perspektiv är inte intressant, utan vad som är intressant är att se på det över längre tid. Då kan man se att vissa år är vi nettoimportörer av el och andra nettoexportörer. Det här innebär att vi vissa år får högre priser medan andra år får vi helt klart lägre priser, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.

Finns det något som visar att vi skulle ha fått högre priser på grund av sammankopplingen med andra länder?
– Nej, det är snarare tvärtom, att priserna kan bli lägre. Det finns studier gjorda om just detta som visar att sammankopplingen med andra marknader är positiv och kan leda till att marknaderna som kopplas samman får lägre priser, säger Tony Rosten.
Han exemplifierar med flödet från Tyskland, som för övrigt ofta får vara boven när mediemyten om prisutvecklingen sprids. Det skulle vara det höga tyska priset som importeras och pressar upp det svenska elpriset.

Men faktum är att Sverige under nätterna kan importera billig el från just Tyskland i stället för att använda vattenkraften, som är lätt att reglera.
– Att vi kan ta vara på dag- och nattvariationer i kombination med att vi kan utnyttja variationerna mellan olika länders förbrukning under olika årstider visar att det ändå är lönsamt att vara sammankopplad med andra länder, säger Tony Rosten.

Det var i de nationella variationerna som idén till att binda samman det svenska elnätet med andra grannländerna föddes. Argumenten var ekonomiska.
– Vi har sedan långt före omregleringen av den svenska elmarknaden haft ett nordiskt samarbete där vi har varit sammankopplade med varandra. Det här samarbetet bygger helt enkelt på ekonomisk rationalitet, det är lönsamt att ”låna” av varandra när det behövs toppeffekt. Det här är speciellt bra i länder där variationerna i klimatet är stort, som här i Norden. Midsommardagen kanske behovet är 10 000 megawatt, medan det en kall februaridag kan vara 27 000 megawatt, säger Tony Rosten, som också vill framhålla den ökade konkurrensen med fler aktörer som en positiv aspekt när näten binds samman över gränserna.

Frågan är vad som alternativet till att koppla samman det svenska elnätet med andra länder skulle vara. Att ”klippa kablarna” och göra en nationell marknad, menar vissa. Som regelverket från EU ser ut är det här egentligen inte ett alternativ, men för att visa importens betydelse kan det vara ett intressant tankeexperiment. Sverige importerar el och är varje vinter beroende av importen. Den här importen skulle alltså behöva ersättas av en kostsam effektreserv och ransonering vissa dagar.

Tony Rosten ger ett exempel från vintern 2010/2011.Då uppmättes den högsta elförbrukning för en enskild timme till 26 700 megawatt. Den inhemska produktionen uppgick vid samma tidpunkt till 23 310 megawatt. Det vill säga i Sverige producerades denna timme 3390 megawatt mindre el än vad som förbrukades. För att klara stabiliteten i svenska elsystemet importerades el via samtliga utlandsförbindelser utom från Polen.
– Utan importmöjligheter hade Sverige alltså varit tvungna att ha en reservkapacitet motsvarande Forsmarks kärnkraftverk plus lite till tillgängligt för att tillgodose efterfrågan på el, säger Tony Rosten.