Anmälningarna om misstänkt marknadsmanipulation och insiderhandel på elmarknaden har stigit markant under senare år i Europa. I Danmark satt i våras åtta medarbetare vid ett elhandelsföretag häktade i sju veckor. Även Sverige berörs av de ärenden som är under utredning. ”Om anklagelserna håller streck, visar det att vi inte har någon reell marknadsövervakning hos elbörsen Nord Pool”, säger energianalytikern Anders Plejdrup Houmøller.

Den 19 april i år väckte ett pressmeddelande från den danska polisen särskild uppmärksamhet bland de nordiska energihandlarna. Åtta anställda i ett danskt energihandelsbolag hade i en koordinerad aktion i Aarhus med omgivningar och i Nordsjälland anhållits, misstänkta för marknadsmanipulation.

Baserat på efterforskningar fanns enligt pressmeddelandet en stark förmodan om att de anhållna genom marknadsmanipulationen hade tillförskaffat sig ett tresiffrigt miljonbelopp, det vill säga över 100 miljoner danska kronor. Saken var under utredning av National enhed for Særlig Kriminalitet (NSK), en specialenhet inom den danska polisen särskilt inriktad på komplex och allvarlig kriminalitet.

NSK hade inlett sina undersökningar efter en anmälan från Forsyningstilsynet, den tillståndsmyndighet som i Sverige närmast motsvaras av Energimarknadsinspektionen (Ei).

Följande dag häktades samtliga åtta för fyra veckor, en häktning som senare förlängdes ända till den 9 juni. Alla åtta förnekade brott. Vilket bolag de representerar har inte nämnts i offentligheten. Enligt polisuppgifter ska den misstänkta manipulationen ha ägt rum under en tvåårsperiod, från mars 2021 till mars 2023. Straffskalan, om det skulle bli fällande dom, går upp till sex års fängelse.

I samband med häktningsförhandlingarna i Aarhus gav polisen en närmare beskrivning av hur den misstänkta marknadsmanipulationen skulle ha kunnat gå till:

Det misstänkta energihandelsbolaget sägs ha handlat med sig självt mellan två elområden – Danmark är som känt delat i två elområden, Norge i fem och Sverige i fyra – och på så sätt ha bokat in en del av den tillgängliga kapaciteten i elkabeln mellan elområdena. Detta ska ha skett genom att matchande köp- och säljorder lagts på båda sidor av kabeln inom ett givet tidsintervall.

Med andra ord har en konstgjord flaskhals skapats i kabeln, förhindrat eller begränsat övriga aktörers affärer mellan elområdena och skapat en manipulerad prisskillnad mellan dem. Elhandlarna har sedan kunnat sälja el i det elområde där priset drivits upp och köpa el i det elområde där priset drivits ned. På så sätt ska elhandelsbolaget ha gjort stora förtjänster, som de åtta åtalade kunnat tillgodogöra sig genom bonusordningar till ett belopp på över 100 miljoner kronor. Detta alltså så som misstankarna beskrivits från polisens sida.

Som ett exempel på var denna typ av elhandel skulle ha kunnat äga rum nämns handeln mellan DK1 (Jylland) och NO2 (Sydnorge). Som bekant gränsar också SE3 och SE4 till Danmark.

Ett annat exempel som uppmärksammats i svallvågorna av häktningarna gäller en misstänkt kartell mellan 46 kraftvärmeverk och tre privata elproducenter på Jylland, vilket systemoperatören Energinet gjorde en anmälan om till Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen 2021. Misstanken gick ut på att de 49 företagen inom ramen för bolaget Effekthandel skulle ha koordinerat sina priser på den reservkraft som de erbjöd Energinet.

Det ska här sammanlagt ha rört sig om ett tvåsiffrigt miljonbelopp i överpriser, ett belopp som skulle ha vuxit betydligt, om inte de ifrågavarande bolagen efter anmälan funnit för gott att avsluta samarbetat.

Att frågan om marknadsmanipulation inte är aktuell bara i Danmark visas av en genomgång i fjol av den europeiska tillsynsmyndigheten ACER. Antalet anmälningar om misstänkt marknadsmanipulation, insiderhandel och liknande har stigit markant under senare år. 2015 låg 47 ärenden under utredning och två föranledde ekonomiska sanktioner, 2022 var motsvarande siffror 350 respektive 23.

Den renommerade energianalytikern Anders Plejdrup Houmøller, som bland annat var chef för Nord Pools danska avdelning i tolv år, är inte nådig i sin kommentar om sin tidigare arbetsgivare:

”Om anklagelserna håller streck, visar det att vi inte har någon reell marknadsövervakning hos elbörsen Nord Pool. Det är helt galet. Jag är rätt chockerad över att manipulationen i så fall har pågått i två år, innan någon höjt röd flagg. [—] Nord Pool har en marknadsövervakningsfunktion, som har till uppgift att hålla ett öga på att ingen manipulerar marknaden. Den är skyldig att anmäla oegentligheter till myndigheterna i det land det gäller”, säger han intervjuad av Energiwatch.

Vad rätten kommer fram till i fråga om de åtta häktade återstår att se. Energiadvokaten Søren Nørgaard Sørensen kommenterar att det kan vara svårt att bevisa att det som de åtalade företagit sig verkligen haft en olovlig effekt på marknaden och att det verkligen varit de åtalades syfte.

Finns kopplingar till Sverige vad gäller misstänkt otillåten marknadspåverkan? Ja, fyra danska energibolag är hos det danska Forsyningstilsynet under granskning gällande möjlig marknadsmanipulation eller insiderhandel, detta i ett samarbete med svenska Ei. Det handlar sammanlagt om åtta ärenden, varav fem väcktes under 2022.

Juristen Emma Lahti på Ei:s avdelning för marknadsövervakning och internationella frågor bekräftar för Second Opinion att Forsyningstilsynet och Ei upprätthåller en dialog om ärendena om misstänkt marknadsmanipulation.

”Den handel det är fråga om har till en del innefattat även angränsande svenska elområden”, säger hon.

Forsyningstilsynet leder utredningsarbetet, då den misstänkta marknadsmanipulationen i huvudsak utförts på dansk botten, och har inte efterfrågat assisterande utredningsåtgärder från svensk sida. Ei har på basis av informationen inte funnit skäl att agera på egen hand.

”Vi följer förstås noga vad den danska polisutredningen kommer fram till”, säger Emma Lahti och tillägger att tillsynsmyndigheterna i länderna regelbundet kommunicerar i olika tillsynsärenden.

Ei har tidigare fått kritik för att svenska anmälningar om prismanipulation blivit liggande på myndigheten så länge att de närapå hunnit preskriberas innan saken skickats vidare till Ekobrottsmyndigheten.

”De ärendena har varit komplexa, och bland annat coronarestriktionerna gjorde det svårt för vår avdelning att arbeta med de här frågorna. Vi har lagt mycket arbete på att förbättra våra rutiner och Ei har även förstärkt vår avdelning med nya resurser. Vi är en handfull handläggare som arbetar med de här ärendena”, säger Emma Lahti.

***

Foto: Wikipedia