Miljöbyggnad är ett certifieringssystem för byggnader i Sverige. Nu ska kriterierna uppdateras till Miljöbyggnad 3.0 och det finns en kritik att dagens system delvis fokuserar på fel energiaspekter och därmed riskerar att styra mot mindre hållbara energisystem.

Certifieringssystemet Miljöbyggnad är ett system för byggnader i Sverige och ska värdera kvaliteter som energi, inomhusmiljö och material. Det används i stor omfattning – både för befintliga och nyproducerade byggnader – och har en styrande effekt. Beroende på hur väl en byggnad uppnår de olika kriterierna får de betyget brons, silver eller guld.

Det är Sweden Green Building Council (SGBC) som ligger bakom Miljöbyggnad och har bestämt sig för att uppdatera kriterierna till versionen Miljöbyggnad 3.0. Och frågan är högaktuell. Nu i augusti genomför SGBC hearings runt om i Sverige för att få in synpunkter.

Boverket har utrett och lämnade 2015 förslag till en svensk definition av så kallade nära-nollenergibyggnader (NNE) som skulle innebära att bland annat en viktningsfaktor för el till uppvärmning och kyla skulle införas i energikraven i Boverkets byggregler (BBR). Regeringen väntas besluta om en komplettering av plan- och byggförordningen med en sådan definition senare i år, som i sin tur kan påverka hur kriterierna i Miljöbyggnad formuleras.

Fredrik Martinsson är energisystemanalytiker på IVL Svenska Miljöinstitutet och är väl insatt i miljövärdering av energianvändning i byggnader. Han menar att arbetet mot en bättre miljöprestanda för byggnader skulle gynnas av en förändring av kriterierna.

– Kriterierna i dag suboptimerar genom att styra med köpt energi och blundar för vilken primärenergi som går åt, säger Fredrik Martinsson.

Han menar att kriterierna skulle styra bort från suboptimeringen genom att fokusera på fyra utvecklingsområden:

– Värdera byggnadens netto energianvändning,
– Värdera den totala systemeffektiviteten mer än i dag: Hur mycket naturresurser/primärenergi behövs för att hålla 21 grader?
– Värdera klimatpåverkan från energianvändning med mer hänsyn till när i tiden energin används än i dag.
– Ta in ett framåtblickande perspektiv och värdera vad som är gynnsamt för omställning till ett klimatsnålt och resurssnålt energisystem – nyckelordet är effektflexibilitet.

Fredrik Martinsson kommenterar:

– Det vore bra om man tar in andra systemgränser när man energivärderar byggnader. I till exempel Norge tittar man i stället på nettoenergin. Man bedömer hur mycket som ska tillföras innanför byggnadernas väggar, även exempelvis värmen som en värmepump tillför från luft, vatten och mark räknas dit. Man tittar bara på hur bra man har byggt. Detta är oberoende av vilken uppvärmningsteknik man använder, säger Fredrik Martinsson och fortsätter:

– Men bara detta räcker inte heller. Det behövs ett systemperspektiv, hur mycket energi behövs för att få 21 grader? Genom att göra så får man ett mått på hur systemeffektiv byggnaden är och kan styras mot mindre primärenergi än vad som görs i dag.

Fredrik Martinsson menar också att man inte bara kan titta på energiåtgången på årsbasis och göra ett genomsnitt, som Miljöbyggnad funkar i dag, utan vilken energi som används och när den används behöver också värderas, det skulle ge större miljöeffekter. Sett till hela energisystemet är det sämre om byggnaden kräver extra energi när efterfrågan är som störst eller då det finns liten tillgång på energi med låg miljöpåverkan. Det leder till att någonstans i systemet startar man en kolpanna eller annan produktion med dålig miljöprestanda. Energin ska användas när belastningen i systemet är låg och när tillgången på förnybar och annan energi med låg miljöpåverkan är stor, poängterar Fredrik Martinsson.

– Att använda energi med bra miljöprestanda hänger ihop med när vi använder energin. Om vi använder energin när alla andra har stort behov av energi kan vi bidra till att energi med sämre miljöprestanda produceras någonstans i systemet.  Om du kan flytta din energianvändning i tid kan du minska din klimatpåverkan, du kan uppnå lika bra eller bättre miljöprestanda som att energieffektivisera. På det sättet frångår man fokuseringen på att man ska ha så bra energiprestanda som möjligt för det är inte hela sanningen, utan också vilka kWh man använder när.  Då kan man få in fler byggnader som är flexibla, säger han och lägger också till:

– Det måste samtidigt vara enkla regler för att de överhuvudtaget ska användas, men det blir för enkelt om man bara gör ett årligt genomsnitt.

Fredrik Martinssons större önskan är att lyfta in byggnaderna i hela energisystemet, det skulle utveckla Miljöbyggnad i rätt riktning.

– Vi måste gå från att se byggnader som en isolerad del av energisystemet. Byggnader är i allra högsta grad delaktiga i möjligheterna att få in mer förnybar energi i systemet.

BILD: Fredrik Martinsson, energisystemanalytiker på IVL. FOTO: IVL